Kampen om skogen 3.9 MB pdf - SNS

More documents

Recommendations

Info

Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 12.21 Sida 110 skifta utåt utan även vridas uppåt. Detta illustreras av den streckade kurvan i figur 6.2. Givet oförändrade relativpriser blir konsekvensen av produktionsmöjlighetskurvans vridning att massaveds- och brännvedsutbudet potentiellt kan öka relativt mycket. Anledningen är förstås att det nu finns mer skogsråvara som är lämplig för detta ändamål. Däremot är det inte uppenbart vad som händer med utbudet av sågtimmer. Visserligen finns det minst lika mycket sågtimmer tillgängligt som i fallet utan intensivodling – oavsett hur mycket massaved som tas ut – men det betyder inte att utbudet av sågtimmer nödvändigtvis ökar. Anledningen är att den relativt stora ökningen av tillgången på massaved kan tolkas som att massaved blir relativt sett billigare att producera, vilket leder till att avverkningsresurser styrs över mot massaved. I tabell 6.2 återges resultaten från Brännlund med flera (2009) där intensivodling av skog och ökad efterfrågan på massaved och brännved simuleras. I scenario (i) antas att intensivodling inte påverkar skogens sammansättning och kvalitet, medan det i (ii) antas att produktionsmöjligheterna förändras i riktning mot mer massaved och brännved, likt det som illustreras i figur 6.2. I både (i) och (ii) ökar efterfrågan på massaved och brännved med 10 respektive 60 procent. I tabell 6.2 ser vi att effekterna av ökad efterfrågan i kombination med ökad produktivitet i skogsbruket är starkt avhängiga av hur vi tror att skogens sammansättning påverkas av en produktivitetsökning. En proportionell ökning innebär att utbudet av samtliga sortiment ökar, tabell 6.2. Procentuell förändring på omsatt kvantitet och jämviktspris till följd av ökad efterfrågan på massaved och brännved och ökad produktivitet i skogsbruket. Proportionell Mer massaved/brännved Kvantitet (%) Pris (%) Kvantitet (%) Pris (%) Sågtimmer 7,2 –9,2 –5,4 7,8 Massaved 29,8 –57,1 81,7 0,0 Brännved 22,2 21,8 –7,0 52,5 Total 17,2 –24,5q 28,0 9,1* * Genomsnitt, viktat med volymer. Källa: Brännlund med flera (2009). 110
Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 12.21 Sida 111 med en relativt stor total kvantitetseffekt som följd. I det scenariot ser vi också att priserna pressas ned på sågtimmer och massaved medan priset på brännved stiger. Ändras sammansättningen av skogen mot mer massaved blir effekten, som förväntat, att utbudet av massaved ökar ytterligare, med följden att prispressen på framför allt massaved mildras. Sammantaget kan man säga att ökad efterfrågan innebär att priserna pressas upp, men att om detta pareras med intensivodling eller en allmän produktivitetsökning i skogen, så dämpas prishöjningen. Hur stora effekterna blir av intensivodling eller ökad produktivitet beror förstås på storleksordningen på produktivitetsökningen, men även på om skogens sammansättning och struktur förändras. Scenarioanalysen visar till viss del på de komplexa interaktioner som måste beaktas vid en analys och konsekvensbeskrivning av större förändringar som berör skogssektorn. De resultat som redovisas ovan ska naturligtvis tolkas med stor försiktighet av många skäl. För det första finns inte alla kopplingar mellan samtliga möjliga aktörer med i modellen, vilket kan påverka resultaten. För det andra, och viktigare, är mo - del lens parametrar skattade utifrån historiskt observerat beteende. Det betyder bland annat att resultat som följer av förändringar som ligger långt ifrån observerade data ska tolkas med extra stor försiktighet. För det tredje finns ingen dynamik med avseende på skogstillståndet i modellen. Med andra ord finns det ingen direkt återkoppling mellan virkesförråd och virkespriser. I det sista scenariot försökte vi dock få en bild av effekterna av en sådan koppling genom en exogen ökning av virkesförrådet Resultaten i tabell 6.2 understryker det faktum att återkopplingar av ökad efterfrågan till skogsbruket är en viktig faktor. 6.4. Avslutande kommentar Utvecklingen de senaste 30 åren har inneburit stora förändringar vad gäller energitillförseln i det svenska energisystemet och skyddandet av skogsmark från skogsbruk. De största förändringarna i den svenska energitillförseln kan framför allt härledas till utfasningen av fossila bränslen och den relativt stora ökningen av biobränslen. Effekterna av dessa förändringar på råvarukonkurrensen i den svenska skogssektorn har hitintills varit begränsade, mycket beroende på att ökningen av bio- 111
Page 1 and 2:
Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 1
Page 3 and 4:
Page 5 and 6:
Page 7 and 8:
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Page 47 and 48:
Page 49 and 50:
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60: Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 1
Page 109: Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 1
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Page 171 and 172:
Page 173 and 174:
Page 175 and 176:
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Page 187 and 188:
Page 189 and 190:
Page 191 and 192:
Page 193 and 194:
Page 195 and 196:
Page 197 and 198:
Page 199 and 200:
Page 201 and 202:
Page 203 and 204:
Page 205 and 206:
Page 207 and 208:
Page 209 and 210:
Page 211 and 212:
Page 213 and 214:
Page 215 and 216:
Page 217 and 218:
Page 219 and 220:
Page 221 and 222:
Page 223 and 224:
Page 225 and 226:
Page 227 and 228:
show all

Kampen om skogen 3.9 MB pdf - SNS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?