Kampen om skogen 3.9 MB pdf - SNS

More documents

Recommendations

Info

Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 12.19 Sida 42 2.8. Angränsande politikområden 2.8.1. Skogspolitik I EU:s fördrag saknas det rättslig grund för en gemensam skogspolitik. Detta har dock inte hindrat att skogsfrågor på olika sätt berörts av EU. Historiskt kopplades skogsrelaterade frågor främst till hanteringen av olika naturkatastrofer, exempelvis skogsbränder, utveckling av skogsplanteringar och förädling av skogsodlingsmaterial. Normalt behandlades dessa frågor inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken. Flera initiativ för att samla skogsrelaterade frågor i en gemensam skogspolitik har dock tagits, men också avslagits. Exempelvis utvecklade Europeiska kommissionen ett förslag 1978 om mål och principer för en gemensam skogspolitik och 1986 lade kommissionen fram ett nytt förslag om gemenskapsaktiviteter inom skogssektorn. Båda förslagen avslogs. År 1988 presenterade kommissionen ett mer omfattande skogspolitiskt dokument.r Där fanns bland annat förslag om att: (1) främja skogsbrukssektorns deltagande i planeringen av markanvändningen och således bidra till den framtida utvecklingen av landsbygden, (2) garantera att gemenskapen har en viss säker tillgång till trä, (3) bidra till att miljön skyddas och förbättras, (4) ge skogsbrukssektorn en egen dynamik så att den bättre kan utföra sina olika funktioner, (5) bevara skogsbeståndet och skydda det mot de värsta skadorna samt (6) utveckla skogens roll som rekreationsmedel. Rådet motsatte sig på nytt en formell strategi och en handlingsplan. Däremot accepterade det de förordningar som presenterades i förslaget. Dessa innebar bland annat att det etablerades en ständig kommitté för skogsbruk. Vidare hade dokumentet betydelse för utarbetandet av ett handlingsprogram för skog, som omfattade ett antal skogsanknutna åtgärder för utveckling av mindre gynnade landsbygdsregioner. svensk skogspolitik Den svenska skogspolitiken syftar bland annat till att upprätthålla en långsiktigt hållbar produktion av virkesråvara, och skogsindustrins 4. Gemenskapens strategier och åtgärder inom skogbrukssektorn, KOM(88) 255. 42
Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 12.19 Sida 43 behov av virke har länge varit en viktig faktor vid utformning av skogspolitiken. De politiska åtgärderna i detta avseende var mest påtagliga i början av 1980-talet då riksdagen bland annat lagstiftade om avverkningsskyldighet. Numera präglas skogspolitiken emellertid av att i större utsträckning än tidigare tillgodose fler intressen än virkesproduktion. Vad som är en långsiktigt hållbar produktion eller avverkningsnivå råder det emellertid olika uppfattningar om. Klart är dock att delar av det svenska skogskapitalets tillväxt är oåtkomliga för skogsindustriella ändamål. Skogar skyddas på olika sätt eller är ekonomiskt oförsvarbara att avverka. Delar av tillväxten avgår dessutom naturligt, det vill säga träden dör. Därutöver hämmas tillväxten bland annat av skador som åsamkas av klövvilt, stormar, svampar med mera. Frågan är då om tillväxten, och därmed i viss mån även avverkningspotentialen, är tillräcklig för att möta den svenska skogsindustrins efterfrågan på sikt? Eller annorlunda uttryckt: kommer det att finnas så pass mycket virke att virkespriserna hamnar på en sådan nivå att skogsindustrin kan vidmakthålla sin konkurrenskraft, samtidigt som det är möjligt att bedriva ett ekonomiskt, långsiktigt hållbart skogsbruk inom ramen för nuvarande skogspolitik? Skogspolitiken var under 1970- och 1980-talen i mångt och mycket inriktad mot att säkerställa industrins virkesförsörjning på kort och lång sikt. Skogspolitiska beslut med denna inriktning innefattade bland annat avverkningsskyldighet, röjningsplikt, obligatoriska skogsbruksplaner och hushållningsbestämmelser. Skogspolitikens starkare inrikt - ning på miljöfrågor under 1990-talet, i kombination med en mindre uttalad oro för framtida virkesförsörjningsproblem, har bidragit till att diskussionen om möjligheterna att öka virkesproduktionen i den svenska skogen varit relativt återhållsam. 2.8.2. Energi- och miljöpolitik eu-direktiv År 2007 fattade Europeiska rådet beslut om en integrerad klimat- och energipolitik. I centrum för beslutet stod ett övergripande klimatmål i form av ett unilateralt åtagande att minska unionens utsläpp av växthusgaser med 20 procent till 2020 jämfört med 1990, vilket inom ramen 43
Page 1 and 2: Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 1
Page 41: Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 1
Page 93 and 94:
Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 1
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Page 171 and 172:
Page 173 and 174:
Page 175 and 176:
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Page 187 and 188:
Page 189 and 190:
Page 191 and 192:
Page 193 and 194:
Page 195 and 196:
Page 197 and 198:
Page 199 and 200:
Page 201 and 202:
Page 203 and 204:
Page 205 and 206:
Page 207 and 208:
Page 209 and 210:
Page 211 and 212:
Page 213 and 214:
Page 215 and 216:
Page 217 and 218:
Page 219 and 220:
Page 221 and 222:
Page 223 and 224:
Page 225 and 226:
Page 227 and 228:
show all

Kampen om skogen 3.9 MB pdf - SNS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?