Kampen om skogen 3.9 MB pdf - SNS

More documents

Recommendations

Info

Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 12.21 Sida 168 av bilbränsle i Sverige påverkas av klimatpolitiska styrmedel utanför EU ETS, inte minst den rådande koldioxidskatten motsvarande 1 krona per kilo koldioxid som adderas till bensinpriset. Brännlund (2008) redogör för den vetenskapliga litteratur som försökt uppskatta den marginella skadan av utsläpp av koldioxid i atmosfären. Denna skadekostnad kan tolkas som den totala betalningsviljan (det vill säga summerat över alla jordbor) för den globala kollektiva vara som är kopplad till en minskad risk för en klimatförändring. Överlag pekar dessa studier på en skadekostnad motsvarande ca 14 öre per kilo koldioxid (se också Tol, 2008). Sett i detta perspektiv kan vi dra slutsatsen att den svenska koldioxidskatten mer än väl internaliserar de marginella skadorna av bilismens koldioxidutsläpp, och det mesta tyder också på att de rådande styrmedlen tillsammans gör att Sveriges nationella utsläppsmål kan uppfyllas. Koldioxidskatten ger således ett tydligt incitament att ersätta koldioxidintensiva bränslen med förnybara bränslen i transportsektorn, men det är viktigt att notera att skatten överlag ger incitament till att genomföra alla åtgärder som kan reducera utsläppen (cykla, producera mer bränslesnåla bilar etc.). Inte heller i detta fall finns således några skäl till att aktivt peka ut skogsbaserad bioenergi som en generallösning på klimatproblemet. Motsvarande gäller naturligtvis också för andra typer av miljöeffekter inom energisektorn (till exempel utsläpp av partiklar och svavel); den mest effektiva politiken försöker att direkt internalisera dessa snarare än att peka ut vissa åtgärder. Slutligen är det viktigt att betona skogens roll som kolsänka, det vill säga dess förmåga att avlägsna växthusgaser från atmosfären (se avsnitt 7.2). Ökade skogstillgångar (via minskad avverkning, plantering, gödsling etc.) innebär med andra ord en positiv extern effekt genom ökat koldioxidupptag. I avsnitt 10.5 diskuteras i mer detalj några viktiga samhällsekonomiska konsekvenser av intensivodling av skog där skogens roll som kolsänka spelar en central roll för analysen. Det är dock meningsfullt att återigen peka på det faktum att det svenska nationella utsläppsmålet för växthusgaser enligt gällande formulering (se till exempel Miljömålsrådet, 2008) ska »uppnås utan kompensation för upptag i kolsänkor …«. Det mest effektiva sättet att internalisera de positiva externa effekterna av denna kollektiva nyttighet vore dock att inordna skogsbruket i den övergripande klimatpolitiken. Precis som koldioxid- 168
Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 12.21 Sida 169 utsläppen från förbränningen av fossila bränslen har ett pris borde skogsbruket ersättas för sitt upptag av koldioxid.eq Det bör samtidigt påpekas att införandet av en politik som på ett direkt sätt internaliserar dessa positiva externa effekter troligtvis skulle medföra höga administrativa kostnader och allmänt sett praktiska svårigheter. 10.3.2. Industripolitiska motiv Det framförs ibland ett industripolitiskt motiv för att uttryckligen stödja exempelvis förnybar energi, och inte minst bioenergi, nämligen att Sverige kan bygga upp en internationellt framgångsrik industri (av till exempel underleverantörer) som genererar höga exportinkomster (det så kallade infant industry-argumentet). Greaker och Rosendahl (2005) visar att de samhällsekonomiska argumenten för höga subventioner till koldioxid - reducerande sektorer, för att öka exporten, överlag är svaga. En förklaring till deras resultat är att då ett land ökar sina FoU-insatser inom en viss industri, reagerar konkurrentländerna med att göra detsamma och exportera miljöteknik. I väl utvecklade ekonomier finns en rad exempel där privata investerare genomför projekt som kännetecknas av att intäkterna är osäkra och beräknas utfalla långt i framtiden. Det är också viktigt att återigen konstatera att ökad export inte har något egenvärde ur ett samhällsekonomiskt perspektiv; ett land exporterar varor och tjänster för att kunna importera andra varor och tjänster, och eventuella obalanser i utlandsaffärerna hanteras bäst med makroekonomisk politik. Det är samtidigt viktigt att påpeka att klimat- och energipolitiken i stort, och därtill kopplade offentliga FoU-satsningar, ofta innebär – och till och med bör innebära – att nya industrier växer fram. I kapitel 11 fördjupar vi diskussionen om huruvida det kan finnas samhällsekonomiska skäl för en aktiv teknikpolitik (till exempel FoU-stöd). Vi argumenterar för att under vissa förutsättningar är en sådan politik motiverad i syfte att reducera de framtida kostnaderna för att uppnå till exempel de lång- 31. Nordin med flera (2009) kommer, som påpekas ovan, fram till slutsatsen att ur ett klimatperspektiv bör ökad skogstillväxt främst användas till att producera produkter som kan ersätta fossila bränslen medan trädbeståndets kollagring hålls relativt konstant. Detta utgör dock inte i sig ett starkt argument för att inte införliva skogens roll som kolsänka i klimatpolitiken, särskilt med tanke på att de marknadsförhållanden som denna analys bygger på kan förändras över tiden. 169
Page 1 and 2:
Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 1
Page 3 and 4:
Page 5 and 6:
Page 7 and 8:
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Page 47 and 48:
Page 49 and 50:
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118: Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 1
Page 167: Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 1
Page 219 and 220:
Page 221 and 222:
Page 223 and 224:
Page 225 and 226:
Page 227 and 228:
show all

Kampen om skogen 3.9 MB pdf - SNS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?