Kampen om skogen 3.9 MB pdf - SNS

More documents

Recommendations

Info

Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 12.21 Sida 158 med sågverksindustrin och detta för bland annat med sig ett reducerat utbud av spån från sågverken. I det senare fallet skapas med andra ord en ökad potential för exempelvis ökad svartlutsförgasning, men till kostnaden av en mindre lättgänglig råvara för förbränning i den stationära energisektorn. Ovanstående exempel visar på betydelsen av en ökad förståelse för de viktigaste ekonomiska sambanden mellan skogsindustrin och övriga sektorer i samhället. De illustrerar också att det lätt kan uppstå konflikter mellan olika politiska mål. Politikernas försök att främja användandet av skogsråvara i en sektor av ekonomin kan leda till att möjligheterna för att öka användningen i en annan sektor reduceras. Cowie och Gardner (2007) visar också att klimatfördelarna av olika bioenergiprojekt kan försämras av råvarukonkurrensen, till exempel om ett projekt tränger undan användningen av biomassa i en sektor, som då väljer att byta till en fossilbaserad råvara. Dessa och andra interaktioner mellan olika råvarukonsumerande sektorer väcker också frågor om ändamålsenligheten i olika typer av klimat- och energipolitiska styrmedel. Ett problem som kan uppstå är till exempel då det pris som ekonomins aktörer möter för koldioxidutsläpp skiljer sig åt mellan olika sektorer som i grunden är beroende av samma råvara (till exempel sektorer som ingår respektive inte ingår i EU ETS). I den sektor som betalar högst koldioxidpris kommer incitamenten att gå över till biobaserade produkter att vara högst, men det finns inget som säkerställer att dessa sektorer också är de som på sikt utnyttjar skogsråvaran mest effektivt. En annan viktig policyfråga gäller valet mellan teknikspecifika (till exempel subventioner) och teknikneutrala styrmedel (till exempel utsläppshandel eller skatter). I kapitlen 10–11 diskuteras denna fråga mer i detalj, och ett viktigt huvudbudskap är att så långt som möjligt undvika teknikspecifika styrmedel och i stället fokusera politiken på åtgärder som underlättar för marknadens aktörer att göra effektiva val (till exempel via skatter och effektiviseringar av regelsystem). 9.3.3. Organisatoriska och strukturella förändringar Vi pekade ovan på att ett förändrat utnyttjande av den svenska skogsråvaran också kan innebära viktiga förändringar i det sätt på vilket mas- 158
Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 12.21 Sida 159 saindustrin organiseras. Det är samtidigt svårt att sia exakt om hur framtiden kommer att se ut i detta avseende och detta avsnitt blir därför ganska spekulativt. Ett scenario är att vissa konsumenter av de biobaserade produkterna tar ett ägaransvar i produktionen av de aktuella råvarorna, bland annat i syfte att minska riskerna för tillförsel samt för påverkan av produktionsbesluten.wu Det går också att se framför sig en utveckling där privata FoU-insatser potentiellt riktas mer mot direkt användning av skogsråvaran (massaveden) snarare än mot ökad användning av massaindustrins restprodukter. Detta skulle minska beroendet av biprodukter och på så sätt reducera den ekonomiska osäkerheten om framtida råvarutillförsel. Det mesta tyder i dag på att den existerande pappers- och massaindustrin även i framtiden kommer att utgöra basen för skogsbaserade bioraffinaderier (Mensink med flera, 2007; Closset med flera, 2005). Ett troligt utfall är att olika massabruk fokuserar verksamheten på ett fåtal biprodukter eller gemensamma produkter. I vilket fall som helst ställer även detta krav på samarbeten med nya aktörer och industrier. Så här långt bygger erfarenheterna av nya biobaserade produkter på relativt små pilotanläggningar (Van Heiningen, 2006), men kommersiell produktion kommer att kräva storskalig produktion. Framtidens bioraffinaderier kommer sannolikt att kännetecknas av betydande skalekonomi, och detta utesluter i regel små anläggningar långt bort från existerande massabruk. Visserligen kan några av de inledande förädlingsstegen lokaliseras nära råvaran för att undvika långtgående transporter, men detta är också frågor som manar till mer forskning. 9.4. Avslutande kommentar Som diskuteras i nästkommande kapitel finns det ingen för alla tider given användning av skogsråvaran, utan förutsättningarna för ett effektivt utnyttjande förändras i takt med bland annat teknisk utveckling och förändrade preferenser. Den möjliga framtida utveckling som 27. Ett exempel på detta finns inom den europeiska elkraftsektorn. Under 1990-talet ökade användningen av naturgas för elproduktionsändamål betydligt, och detta ledde bland annat till att en del elproducenter tog ett ägaransvar i produktionen av naturgas men också till att de traditionella gasproducenterna investerade i elproduktion. 159
Page 1 and 2:
Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 1
Page 3 and 4:
Page 5 and 6:
Page 7 and 8:
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Page 47 and 48:
Page 49 and 50:
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108: Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 1
Page 157: Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 1
Page 209 and 210:
Page 211 and 212:
Page 213 and 214:
Page 215 and 216:
Page 217 and 218:
Page 219 and 220:
Page 221 and 222:
Page 223 and 224:
Page 225 and 226:
Page 227 and 228:
show all

Kampen om skogen 3.9 MB pdf - SNS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?