Kampen om skogen 3.9 MB pdf - SNS

More documents

Recommendations

Info

Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 12.20 Sida 98 – Skogens betydelse för naturupplevelser och friluftsliv tas till vara så att den bidrar till god folkhälsa. – Inhemska växt- och djurarter fortlever under naturliga betingelser och i livskraftiga bestånd. Hotade arter och naturtyper skyddas och har möjlighet att sprida sig till nya lokaler inom sina naturliga utbredningsområden så att livskraftiga populationer säkras. Konkret delas miljökvalitetsmålet levande skogar upp i tre relevanta delmål. Dessa är: – 900 000 hektar skyddsvärd skogsmark ska undantas från skogsproduktion till 2010. – Mängden död ved samt arealerna med äldre lövrik skog och gammal skog ska bevaras och förstärkas till 2010 genom att mängden hård död ved ska öka med minst 40 procent i hela landet och med avsevärt mer i områden där den biologiska mångfalden är särskilt hotad; arealen äldre lövrik skog ska öka med minst 10 procent; arealen gammal skog ska öka med minst 5 procent och arealen mark föryngrad med lövskog ska öka. – Skogsmarken ska brukas på sådant sätt att fornlämningar inte skadas och så att skador på övriga kända värdefulla kulturlämningar är försumbara, senast 2010. Miljömålsrådet bedömer att målet levande skogar är mycket svårt eller omöjligt att nå till 2020 även om fler åtgärder sätts in. 5.4.3. Internationell jämförelse Trots att drygt tre fjärdedelar av skogen i Sverige är privatägd kan den betraktas som en nationell tillgång. Detta återspeglas bland annat i allemansrätten, en bred rättighet för människor att vistas i skogen, som saknas i många andra länder. Inom EU finns stora skillnader avseende till exempel skogens roll i samhället, utvecklingen av skogsnäringen samt de olika ländernas politik. Detta innebär att synen på skog som råvaruresurs skiljer sig mellan länder inom unionen.qi 18. Presentationen av de olika ländernas skogspolitik bygger på diskussionen i SOU (2006). 98
Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 12.20 Sida 99 – Estland betonar den ekonomiska och sociala potential som den estniska skogen har. Användningen av denna potential ska dock inte ske på bekostnad av ekologiska värden. En grundläggande princip är att skogsanvändningen i dag inte ska reducera storleken och bredden på skogens olika värden för framtida generationer. Två övergripande målsättningar för den estniska skogspolitiken har formulerats: (1) uthålligt brukande av skog och (2) effektivitet i skogsbruket. – Frankrikes skogspolitik kan sammanfattas i fyra övergripande mål: (1) bruka skogen och öka antalet arbetstillfällen, (2) skapa en hållbar skogsnäring (här spelar EU:s landsbygdsutvecklingsprogram en viktig roll, liksom intäkter som härrör från statligt/kommunalt ägd skog), (3) utveckla produktionen av biomassa (bland annat övervägs en momssänkning för produktion av biomassa) samt (4) vara aktiv på den internationella arenan, till exempel genom att ta aktiv del i europeiska satsningar på trä- och biomassaindustrin. I Frankrike finns ingen motsvarighet till den svenska allemansrätten. Statligt och kommunalt ägda skogar är tillgängliga för allmänheten. Privata skogs - ägare har rätt att förbjuda tillträde. – Kanadas provinser har full bestämmanderätt över frågor som rör förbättringar, bevarande och hantering av skogsresurserna. På federal nivå regleras frågor som berör den nationella ekonomin, internationell handel, forskning och utveckling, nationalparker samt frågor om ursprungsbefolkningars rättigheter. Av den kanadensiska skogen ägs 94 procent av staten. Kanadas skogsstrategi behandlar bland annat ekonomiska, sociala, kulturella och institutionella intressen och några av de viktigaste delarna är: (1) biologisk mångfald, (2) hållbara skogssamhällen, (3) diversifierad skogsindustri, (4) forskning och utveckling, (5) ursprungsbefolkningens rättigheter och deltagande i skogsfrågor, (6) privat skogsägande och dess ansvar för hållbar utveckling, (7) att utarbeta en databas för skogsrelaterad statistik och information samt (8) allmänhetens engagemang i stadsnära skogsområden. – Polens nationella skogsprogram från 2005 beskriver det primära målet för skogspolitiken och avvägningarna inom den skogliga verksamheten. Införandet av skogsprogrammet innebar att den tidigare råvaruorienterade modellen ersattes med en så kallad multifunk- 99
Page 1 and 2:
Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 1
Page 3 and 4:
Page 5 and 6:
Page 7 and 8:
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Page 47 and 48: Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 1
Page 97: Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 1
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Page 171 and 172:
Page 173 and 174:
Page 175 and 176:
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Page 187 and 188:
Page 189 and 190:
Page 191 and 192:
Page 193 and 194:
Page 195 and 196:
Page 197 and 198:
Page 199 and 200:
Page 201 and 202:
Page 203 and 204:
Page 205 and 206:
Page 207 and 208:
Page 209 and 210:
Page 211 and 212:
Page 213 and 214:
Page 215 and 216:
Page 217 and 218:
Page 219 and 220:
Page 221 and 222:
Page 223 and 224:
Page 225 and 226:
Page 227 and 228:
show all

Kampen om skogen 3.9 MB pdf - SNS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?