Kampen om skogen 3.9 MB pdf - SNS

More documents

Recommendations

Info

Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 12.22 Sida 180 erbjuder lägst kostnader. Söderholm (2008) visar att en harmonisering av styrmedel för förnybar el främjar en kostnadseffektiv introduktion av sådan elproduktion i Europa, men att det politiskt kan finnas lite utrymme för etablerandet av en sådan harmonisering. Ett viktigt skäl till detta är, såsom lyfts fram i avsnitt 10.3, att stödet till den förnybara elen i hög grad motiveras utifrån nationella – och till och med regionala – mål (sysselsättning, diversifierad produktionsmix, industripolitik etc.), men med ett internationellt stödsystem blir den geografiska lokaliseringen av anläggningarna sekundär och svenska konsumenter kan få betala för till exempel vindkraftsetablering i andra länder. Utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv finns det goda skäl att betrakta stödet till förnybar el utifrån ett internationellt (och inte ett nationellt) perspektiv, inte minst eftersom EU-politiken på området främst motiveras av försörjningtrygghetsargument (se också avsnitt 10.3.5), men så länge de nationella motiven är starka finns en risk att ett sådant synsätt inte får fotfäste. Tidigare studier (se till exempel Unger och Ahlgren, 2004) visar att etablerandet av exempelvis en nordisk certifikatmarknad skulle innebära att Sveriges komparativa fördel inom bioenergisektorn blev tydlig medan exempelvis framtida investeringar i ny vindkraft skulle komma att lokaliseras till främst Norge. En internationalisering av stödsystemen för förnybar el kan med andra ord också utgöra ett viktigt steg för att öka kostnadseffektiviteten i energipolitiken. 10.5. Exempel 2. Är intensivodling av skog samhällsekonomiskt lönsamt? I detta avsnitt diskuteras resultaten från en aktuell studie (Brännlund med flera, 2009) som bidrar med en samhällsekonomisk studie av intensivodling av svensk skog. Vi uppmärksammar här den del av analysen som bland annat visar hur de företagsekonomiska incitamenten till intensivodling (det vill säga olika produktionshöjande åtgärder i skogsbruket) skiljer sig från de samhällsekonomiska samt vilka implikationer resultaten har för införandet av politiska styrmedel. Tabell 10.1 visar några centrala resultat från den samhällsekonomiska bedömningen av intensivodling av skog i Sverige. Det företagsekonomiska utfallet motsvaras av virkesproduktionens ekonomiska värde och 180
Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 12.22 Sida 181 tabell 10.1. Samhällsekonomisk bedömning av intensivodling av skog. Lågt 2008 års Högt virkesvärde virkesvärde virkesvärde värdering av koldioxid = 1 krona per kg Virkesproduktion på nedlagd åkermark Förändring av virkesproduktionens –298 1 607 3 393 ekonomiska värde –1070 15 581 23 647 Kol 13 755 13 755 13 755 Övriga externa effekter –8 163 –8 163 –8 163 Summa nettointäkt 4 224 22 780 32 632 värdering av koldioxid = 14 öre per kg Virkesproduktion på nedlagd åkermark Förändring av virkesproduktionens –298 1 607 3 393 ekonomiska värde –1070 15 581 23 647 Kol 1 926 1 926 1 926 Övriga externa effekter –8 163 –8 163 –8 163 Summa nettointäkt –7 605 10 951 20 803 Källa: Brännlund med flera (2009). beräknas i studien som skillnaden i markvärde (per hektar) mellan intensivodling och konventionellt skogsbruk. I huvudscenariot antas att virkesproduktionens nettointäkt motsvarar 2008 års nivå. Detta antagande är dock långtifrån självklart, bland annat eftersom omfattande åtgärder på detta område kan pressa ned virkespriserna. Av denna anledning presenteras också resultaten från två alternativa scenarier, i vilka virkesproduktionens värde är 80 respektive 120 procent av 2008 års nivå. I analysen antas dessutom att för en del av åkermarken läggs jordbruksproduktionen ned för att i stället användas för virkesproduktion. Detta innebär ett ekonomiskt bortfall i jordbruket, det vill säga en alternativkostnad som inkluderas i den samhällsekonomiska bedömningen. Intensivodlingen har dock – såsom påpekats i tidigare kapitel – också en rad konsekvenser som inte är prissatta på någon marknad. En viktig effekt är den på kolbalansen. Denna beror dels på uppbyggnaden av virkesförrådet (tillväxt minus avgång), dels på i vilken mån den intensivodlade skogen (trädbränslet) används för att ersätta till exempel olja. Det ekonomiska värdet av reduktionen i koldioxidutsläppen beror på 181
Page 1 and 2:
Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 1
Page 3 and 4:
Page 5 and 6:
Page 7 and 8:
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Page 47 and 48:
Page 49 and 50:
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130: Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 1
Page 179: Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 1
show all

Kampen om skogen 3.9 MB pdf - SNS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?