Kampen om skogen 3.9 MB pdf - SNS
Kampen om skogen 3.9 MB pdf - SNS
Kampen om skogen 3.9 MB pdf - SNS
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 12.21 Sida 120<br />
den. Den intressanta frågan sett ur skogligt perspektiv är naturligtvis<br />
hur förändringar i skogsbruket, via exempelvis förändrad efterfrågan<br />
på skogsprodukter, påverkar värdet av jakten. För skogsägaren har viltet<br />
både en intäktssida och en kostnadssida. Å ena sidan innebär god<br />
tillgång på exempelvis älg möjligheter att ta ut relativt höga priser på<br />
jaktarrenden. Å andra sidan innebär det kostnader i form av bland<br />
annat betes skador. Vad s<strong>om</strong> är tydligt är att de större skogsägarna –<br />
skogsbolagen – tagit till sig den kunskap s<strong>om</strong> nu finns kring jägarnas<br />
preferenser och vilja att betala även för det rekreativa värdet av jakten.<br />
Detta har gjort att skogsägarna fått möjligheter att göra en avvägning<br />
mellan skogsbruk och rekreationsjakt på ett sätt s<strong>om</strong> ökar förutsättningarna<br />
för en samhällsekon<strong>om</strong>iskt effektiv förvaltning av skogs- och<br />
viltresursen.<br />
Förek<strong>om</strong>sten av jaktbart vilt innebär inte bara intäkter för samhället<br />
utan även kostnader av olika slag. Förut<strong>om</strong> betesskador på skog orsakar<br />
älgen kostnader i form av bland annat trafikolyckor. I en studie från<br />
Skogsstyrelsen (Ingemarsson med flera, 2007) görs en samhällsekon<strong>om</strong>isk<br />
kalkyl där såväl viltets jaktvärde (kött och rekreation) s<strong>om</strong> de kostnader<br />
s<strong>om</strong> viltet förorsakar ingår. Uppskattningarna av viltets värde<br />
har tagits från Mattsson (1989). De kostnadsposter man inkluderat är<br />
kostnader för skador på skog (sämre tillväxt och kvalitet), olyckskostnader<br />
samt kostnader för viltstängsel och eftersök. Den slutsats man<br />
drar i rapporten är att <strong>om</strong> man gör en samhällsekon<strong>om</strong>isk avvägning<br />
mellan älgens värde (jaktvärde) och de kostnader s<strong>om</strong> är förknippade<br />
med älgstammen, skogsskador och trafikolyckor, borde älgstammen halveras<br />
på nationell nivå.<br />
Enligt skogsstyrelsens rapport är den största kostnadsposten för vilt<br />
(älg och rådjur) olyckskostnaden, vilken beräknas till drygt 600 miljoner<br />
kronor årligen.wr Den årliga kostnaden för betesskador uppskattas till<br />
ca 430 miljoner kronor. Kalkylen i Skogsstyrelsens rapport bygger på<br />
två centrala antaganden. Det första är att jaktens värde avtar kraftigt<br />
24. Antalet trafikolyckor med älg inblandad varierar med älgstammens storlek. År 1972<br />
inträffade 1242 älgolyckor, varav 3 med dödlig utgång (för människan). En topp på<br />
5 920 nåddes 1980 för att sedan falla tillbaka till runt 4 500. Antalet döda i viltolyckor<br />
varierar dock kraftigt år från år och är inte proportionellt mot antalet olyckor (Älgskadefonden).<br />
120
Change language