Kampen om skogen 3.9 MB pdf - SNS

More documents

Recommendations

Info

Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 12.22 Sida 178 handlande sektorn. En ökning av koldioxidutsläppen inom svensk elproduktion på grund av utbyggnad av den naturgasbaserade elkraften innebär, såsom påpekats i avsnitt 10.3.1, ingen global utsläppsökning, men medför å andra sidan att någon annan aktör inom den icke-handlande sektorn påförs en ytterligare anpassningskostnad. Skillnaden mellan den relativt högre marginella reduktionskostnaden för koldioxid i den icke-handlande sektorn och den lägre motsvarande kostnaden i den handlande sektorn utgör då en extern kostnad av ökade utsläpp inom svensk elproduktion.ey Utfallet för naturgasen visar att vi får en relativt dålig internalisering av naturgasens externa miljökostnader, och naturgasens samhällsekonomiska kostnader är överlag högre än motsvarande kostnader för framför allt landbaserad vindkraft. Biokraftvärmens externa effekter består främst av olika emissioner såsom kväveoxid, svaveldioxid och koloxid, samt olika tungmetaller (Miranda och Hale, 1998), och dessa kostnader innebär ett betydande bidrag till biokraftvärmens totala samhällsekonomiska kostnader. De samhällsekonomiska kostnaderna för landbaserad vindkraft tenderar således att vara lägre än dem som uppskattats för nya biokraftvärmeverk. En viktig egenskap hos certifikatsystemet är dock att det (vid en given tidpunkt) ger samma stödnivå till alla förnyelsebara energikällor som ingår i systemet. För att systemet ska utgöra ett kostnadseffektivt styrmedel förutsätter det dock bland annat att de externa effekterna är lika höga för alla de kraftslag som ingår. Vår analys visar därmed att certifikatsystemet inte främjar en kostnadseffektiv introduktion av förnybar elproduktion i Sverige, och att efterfrågan på svensk skogsråvara för elproduktionsändamål kan vara högre än vad som är samhällsekonomiskt motiverat. Detta resultat ska dock inte tolkas som att certifikatssystemet bör revideras eller ersättas av ett annat stödsystem. Den politiska lösningen är snarare att på ett mer effektivt sätt internalisera biokraftvärmens miljökostnader med hjälp av exempelvis skatter och avgifter. Det ska också 36. Analysen tar också hänsyn till att det för Sverige – i och med att utsläppen i den icke-handlande sektorn minskar – frigörs så kallade utsläppskvotenheter (AAUs, Assigned Amount Units). Dessa kan Sverige välja att annullera, spara för framtida bruk eller sälja. Oavsett vilket har dessa kvotenheter ett ekonomiskt värde (Michanek och Söderholm, 2006). 178
Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 12.22 Sida 179 noteras att den samhällsekonomiska analys som presenteras ovan inte beaktar valet mellan ny och ett mer intensivt utnyttjande av existerande kraft (till exempel effekthöjningar i vatten- och kärnkraft samt bränslekonverteringar i kraftvärmeverk). Det finns en rad exempel på ineffektiva lagar och regleringar, som tenderar att gynna existerande energiproducenter på bekostnad av nya biobaserade teknologier och som därmed också bidrar till att undergräva certifikatsystemets kostnadseffektivitet. Michanek och Söderholm (2006) visar till exempel att den svenska tillståndsprocessen för nya energikällor, samt det nära relaterade systemet för fysisk planering, bidrar med betydande osäkerheter om den framtida avkastningen för nya projekt och planeringssystemet motverkar en kostnadseffektiv introduktion av inte minst landbaserad vindkraft i Sverige. En förenkling av detta regelsystem innebär ofta åtgärder som inte nödvändigtvis adresserar vissa specifika teknologier (tidsgränser för handläggningen av tillståndsärenden, ett försvagande av det kommunala planmonopolet etc.), men de kan åstadkomma en mer jämbördig spelplan för ny kontra existerande teknik. Ett annat exempel på existerande styrmedel som ger upphov till snedvridningar i energisektorns investeringsbeslut är de regler som finns inom ramen för EU ETS om att dels fritt dela ut utsläppsrätter till nya aktörer och dels dra in det existerande innehavet av utsläppsrätter för de anläggningar som läggs ned (se till exempel Ellerman, 2008; Åhman med flera, 2006). Båda dessa regler snedvrider valet mellan existerande och nya elproduktionsanläggningar i EU ETS, och de skapar en ineffektiv ekonomisk barriär för investeringar i nya anläggningar och försvårar därmed också möjligheterna till teknikförnyelse i elkraftsektorn. Sammantaget innebär detta att investeringar i ny biobaserad energiproduktion kan vara för låg inom ramen för EU ETS. Detta är dock inget skäl för att överge handelsystemet som klimatpolitiskt styrmedel, men det manar till förändringar i det regelsystem som styr själva allokeringen av utsläppsrätter. Slutligen är det värt att påpeka att vår analys så här långt utgått från att de nationella målen för förnybar el ska uppnås inom ramen för landets gränser. EU-politiken ger dock utrymme för medlemsländerna att införa till exempel internationella certifikatsystem, vilka erbjuder en möjlighet att lokalisera den förnybara elproduktionen till de länder som 179
Page 1 and 2:
Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 1
Page 3 and 4:
Page 5 and 6:
Page 7 and 8:
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Page 47 and 48:
Page 49 and 50:
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128: Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 1
Page 177: Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 1
show all

Kampen om skogen 3.9 MB pdf - SNS

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?