Kampen om skogen 3.9 MB pdf - SNS

More documents

Recommendations

Info

Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 12.22 Sida 176 10.4. Exempel 1. En kostnadseffektiv introduktion av förnybar el i Sverige? Vi har i avsnitt 10.3.1 påpekat att statlig styrning för att stödja förnybar elproduktion spelar en begränsad klimatpolitisk roll i ljuset av EU ETS och främst motiveras av de EU-direktiv som presenterar nationella mål för introduktionen av förnybar el i medlemsländerna. I detta avsnitt analyserar vi om den svenska politiken främjar en kostnadseffektiv introduktion av ny förnybar el samt identifierar några viktiga åtgärder som kan främja kostnadseffektiviteten. Med kostnader avses här de samhällsekonomiska kostnaderna, det vill säga privata produktionskostnader plus eventuella externa kostnader. Analysen bygger på de resultat som presenteras i Michanek och Söderholm (2006) och inbegriper en bedömning av hur väl de privata kostnader som en svensk elkraftinvesterare möter, givet dagens styrmedelsarsenal (främst EU ETS, elcertifikat, koldioxidskatt på fossila bränslen inom värmeproduktion, kväveoxidavgiften etc.) överensstämmer med kraftslagens samhällsekonomiska kostnader. Figur 10.1 sammanfattar resultaten från denna analys och fokuserar på de totala kostnaderna (investerings-, drifts- och bränslekostnader) för nyinvesteringar i vindkraft, biokraftvärme samt naturgasbaserad elproduktion. Beräkningarna baseras på en diskonteringsränta på 6 procent samt en ekonomisk livslängd för anläggningarna på 20 år, och kostnaderna anges i 2003 års penningvärde. Vidare antas ett certifikatpris på 150 kronor per MWh under hela livslängden, samt ett koldioxidpris inom EU ETS på 200 kronor per ton koldioxid. Beräkningarna inkluderar även rådande skatter på koldioxid i kraftvärmesektorn samt kväveoxidavgiften (se Michanek och Söderholm, 2006, för detaljer). De grå staplarna i figur 10.1 visar de beräknade samhällsekonomiska kostnaderna (produktionskostnader + externa miljökostnader) medan de svarta staplarna visar de kostnader som möter en investerare i respektive kraftslag. De kostnadsintervall som redovisas indikerar den variation i kostnader som bland annat kan uppstå på grund av olika geografiska förhållanden (vindförhållanden, transportkostnader etc.) men även på genuina osäkerheter om till exempel de externa kostnadernas storlek.et 176
Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 12.22 Sida 177 Kronor per MWhel figur 10.1. Elproduktionens samhällsekonomiska kostnader kontra de kostnader som investerare möter. 1000 800 600 400 200 0 Biokraftvärme Vindkraft (land) Vindkraft (hav) Naturgas Källa: Michanek och Söderholm (2006). Samhällsekonomiska kostnader Av figur 10.1 framgår att i frånvaro av styrmedel kan varken vindkraft eller biobaserad kraftvärme konkurrera med naturgasbaserad kraft. När däremot de intäkter som producenter av förnybar el kan åtnjuta via elcertifikatsystemet dras bort från de privata kostnaderna, och de fossilbaserade alternativen belastas med rådande skatter (till exempel koldioxidskatt för kraftvärme och kväveoxidavgift) samt priset på utsläppsrätter för koldioxid, har den landbaserade vindkraften tillsammans med biokraftvärmen lägst kostnader. För att kunna avgöra om denna omkastning i rangordningen kan motiveras samhällsekonomiskt måste vi till de privata produktionskostnaderna (exklusive skatter och subventioner) addera de externa miljökostnaderna. Resultatet av denna del av analysen (se också Michanek och Söderholm, 2006) illustreras av de grå staplarna i figur 10.1. De samhällsekonomiska kostnaderna för naturgas bygger på den nuvarande klimatpolitiken i Sverige, det vill säga ett nationellt utsläppsmål där en eventuell ökning av koldioxidutsläppen i den handlande sektorn måste kompenseras med en motsvarande reduktion i den icke- 35. Det bör noteras att de kostnader som här presenteras för den havsbaserade vindkraften är låga, och dessa kostnader har under senare år visat sig vara betydligt högre än tidigare uppskattningar. Se till exempel Söderholm (2009). Produktionskostnader + skatter/subventioner Mittvärde för privata produktionskostnader exklusive styrmedel 177
Page 1 and 2:
Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 1
Page 3 and 4:
Page 5 and 6:
Page 7 and 8:
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Page 47 and 48:
Page 49 and 50:
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126: Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 1
Page 175: Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 1
Page 227 and 228:
show all

Kampen om skogen 3.9 MB pdf - SNS

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?