Kampen om skogen 3.9 MB pdf - SNS

More documents

Recommendations

Info

Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 12.20 Sida 82 och lastbilsterminaler. I flera svenska städer pågår projekt för alternativa bränslen både till lokaltrafi ken och för andra tunga transporter. 4.4. Energi- och klimatpolitik En av de mest avgörande drivkrafterna bakom den ökade användningen av biobränslen är den förda klimat- och energipolitiken samt ambitionen att skapa en säker och trygg energiförsörjning. I avsnitt 2.8 introducerades ett antal politikområden som direkt berör bokens ämne. I detta avsnitt redogörs i mer detalj för dessa politikområden och de styrmedel som används för att nå de uppsatta målen. År 1992 nåddes en internationell principiell överenskommelse i Rio de Janeiro om hanteringen av klimatförändringar. Denna klimatkonvention trädde i kraft 1994 och har därefter resulterat i det så kallade Kyotoprotokollet och ett antal andra överenskommelser. Klimatkonventionen stipulerar bland annat att alla industriländer ska vidta åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser samt öka dess upptagning och lagring. 4.4.1. Kyotoprotokollet Kyotoprotokollet trädde i kraft 1997 och reglerar utsläppen av koldioxid och fem andra växthusgaser. Det fastställer kvantitativa reduktioner av utsläppen under perioden 2008–2012 för alla deltagande länder (totalt 182 länder har i dag ratificerat protokollet). Kyotoprotokollet stipulerar att industriländernas sammanlagda utsläpp av växthusgaser ska minska med minst 5 procent i förhållande till 1990 års nivå under perioden 2008– 2012. Inom EU (EU15) måste utsläppen minska med 8 procent. För att uppnå detta mål har EU-länderna kommit överens om en intern bördefördelning som baseras på beräkningar som tar hänsyn till bland annat utsläpp per capita, industristruktur och energiförsörj ningssystem. Sverige har ett åtagande att inte öka utsläppen med mer än 4 procent. Kyotoprotokollet tillåter så kallade flexibla och projektbaserade mekanismer: – Flexibla mekanismer ökar utsläppsminskningarnas kostnadseffektivitet och kan exemplifieras med det handelssystem för utsläppsrätter som utvecklas inom EU (EU ETS). 82
Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 12.20 Sida 83 – Projektbaserade mekanismer avser konkreta projekt för att minska utsläppen av växthusgaser i olika anläggningar och verksamheter. Denna mekanism gör det möjligt för ett land att bidra till utsläppsminskningar i ett annat land och tillgodoräkna sig dessa för att möta sina egna åtaganden. 4.4.2. Energi- och klimatfrågor i EU De gemensamma åtgärder som vidtagits inom energiområdet i EU har framför allt utvecklats inom ramen för den inre marknaden och som en del av gemenskapens miljöpolitik. I det energioch klimatpaket som utarbetats är de övergripande målen att EU gör ett oberoende åtagande att minska sina växthusgasutsläpp med minst 20 procent till 2020 (jämfört med 1990 års nivåer), eller att minska med 30 procent om ett omfattande internationellt klimatavtal sluts. Vidare vill EU införa ett obligatoriskt mål om att 20 procent av energianvändningen 2020 ska komma från förnybar energi (jämfört med 2005 års nivå) och att andelen biobränslen då ska vara 10 procent. Den 23 januari 2008 presenterade kommissionen sitt andra energioch klimat paket. Förslaget innehåller bland annat en fördelning av målet för förnybar energi baserad på medlemsländernas betalningsförmåga (BNP per capita). Alla länder ska som lägst öka sin andel förnybar energi med 5,75 procent och inget land ska behöva ha en andel större än 50 procent. Enligt förslaget uppgår Sveriges mål till 49 procent. 4.4.3. Sveriges energioch klimatpolitik Elcertifikatsystemet introducerades i Sverige 2003 och har som explicit mål att till 2016 öka andelen el från förnybara energikällor till 17 TWh. Under 2005 startade programmet för energieffektivisering i energiintensiv industri (PFE) och EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU ETS). År 2006 antogs, som beskrivits ovan, en lag som tvingar bensinstationer att sälja förnybara drivmedel. Lagen har främst stimulerat försäljning av etanol. ekonomiska styrmedel Dagens energiskattesystem är invecklat och i många avseenden svårt att överblicka. Det finns skatter på el och bränslen, på utsläpp av koldioxid 83
Page 1 and 2:
Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 1
Page 3 and 4:
Page 5 and 6:
Page 7 and 8:
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32: Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 1
Page 81: Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 1
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Page 171 and 172:
Page 173 and 174:
Page 175 and 176:
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Page 187 and 188:
Page 189 and 190:
Page 191 and 192:
Page 193 and 194:
Page 195 and 196:
Page 197 and 198:
Page 199 and 200:
Page 201 and 202:
Page 203 and 204:
Page 205 and 206:
Page 207 and 208:
Page 209 and 210:
Page 211 and 212:
Page 213 and 214:
Page 215 and 216:
Page 217 and 218:
Page 219 and 220:
Page 221 and 222:
Page 223 and 224:
Page 225 and 226:
Page 227 and 228:
show all

Kampen om skogen 3.9 MB pdf - SNS

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?