Kampen om skogen 3.9 MB pdf - SNS

Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 12.19 Sida 50
Sågtimmer
figur 3.2. Skogsbrukets produktionsmöjligheter.
100
80
60
40
20
0
timmer/massaved som ligger utanför kurvan (exempelvis i punkt A)
eftersom skogsmarken inte kan producera så mycket sågtimmer och
massaved samtidigt. Däremot kan han välja vilken kombination som
helst utmed eller innanför kurvan. Notera att kombinationer innanför
kurvan i princip är ineffektiva eftersom det är möjligt att öka produktionen
av ett sortiment utan att minska produktionen av ett annat.
I figur 3.2 har vi kalibrerat produktionsmöjlighetsmängden så att den
någorlunda överensstämmer med nuvarande avverkningsnivå (2006).t
Kurvans form visar att om skogsägaren väljer att producera maximal
mängd råvara, som är lämplig som massaved eller för energiändamål,
kan han få ut drygt 60 miljoner mefub (nettoavverkning), vilket då betyder
att det inte blir något utbud av sågtimmer. Om han däremot väljer
att inte ta ut någon massaved kan han ta ut ca 45 miljoner me sågtimmer.y
Att produktionsmöjlighetskurvan har denna form illustrerar att
5. Notera att produktionsmöjlighetskurvan som illustreras i figuren är just en illustration,
och inte den faktiska. Produktionsmöjlighetskurvan i figuren ges av ekvationen
y– x 1 α–x 2 β, där x 1 är sågtimmer, x 2 massaved och y är mängden biomassa som är möjlig
att ta ut per år. Parametrarna α och β bestämmer formen på kurvan. Parametrarna och
y är kalibrerade så att x 1 och x 2 approximativt överensstämmer med faktiska avverkningsnivåer
för 2006.
6. Figuren är en förenkling även i så måtto att andelen massaved/brännved i praktiken
aldrig går helt mot noll, eftersom inte hela trädet kan sågas utan en viss del går till massaved/brännved.
Denna förenkling påverkar dock inte den principiella analysen.
50
A
0 20 40 60 80 100
Massaved/brännved