Kampen om skogen 3.9 MB pdf - SNS

More documents

Recommendations

Info

Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 12.19 Sida 40 gram, har dock samlat in prisuppgifter på olika kategorier trädbränslen för en rad europeiska länder. Tyvärr sakas längre tidsserier, varför det är svårt att jämföra prisutvecklingen över tid och mellan länder. Priserna presenteras i tabell 2.2. Liksom i Sverige uppvisar förädlade trädbränslen det högsta priset trots, att det i genomsnitt skedde en smärre prissänkning från 2004 till 2005. Litauen uppvisar överlag de lägsta priserna på brännved, skogsflis och förädlade trädbränslen. 2.7. Ökad efterfrågan och ökat utbud i framtiden Efterfrågan på energi är en av de mest kritiska frågorna för skogssektorn i dag. De kommande åren förväntas den globala energianvändningen stiga och fossila bränslen kommer troligen att fortsätta vara de mest ekonomiskt tillgängliga energikällorna. I framtiden kan dock detta förändras. I vilken utsträckning beror bland annat på energipriser, kostnader för rening av utsläpp och politisk vilja att minska utsläppsnivåerna. I samband med att dynamiken kring energianvändningen förändras, i kombination med klimatförändringen, kommer konsekvenserna för världens skogstillgångar att bli betydande. I sitt referensscenario beräknar Skogliga konsekvensanalyser 2008 (SKA 08) att det under perioden 2010–2019 finns en potential att med dagens teknik ta ut ca 15 TWh grot – grenar och toppar – från slutavverkningar per år. Vidare beräknar SKA 08 en årlig tillväxttakt på virkesproduktionsmark, i samma scenario, till 99,8 miljoner mesk. Skogsindustrin hade en virkesförbrukning motsvarande 88,6 miljoner mesk 2005 och uppvisade en årlig ökning i förbrukningen på 1,58 miljoner mesk mellan 1990 och 2005. Om denna ökning av virkesförbrukningen består kommer enbart skogsindustrins uttag av virke redan 2012 att nå den förbrukning som är långsiktigt hållbar. 2.7.1. Importmöjligheter Om efterfrågan på inhemskt virke blir för stor återstår import. Men även där finns det utmaningar. Sveriges skogsindustri importerade ca 9 procent – 6,9 miljoner mefub – av sitt behov av rundvirke (se figur 2.1). Importbehovet har de senaste åren minskat, men även omvärldsförändringar kan påverka framtida importmöjligheter. Bland dessa kan nämnas: 40
Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 12.19 Sida 41 – Den lokala efterfrågan i exportländerna ökar. Det finns ett stigande intresse hos såväl de baltiska staterna som Ryssland att öka den inhemska förädlingen av skogsråvaran snarare än att exportera den oförädlad. Detta tar sig framför allt uttryck i en ökad sågverks- och skivindustri. – Avverkningsnivåerna i Baltikum närmar sig vad som är långsiktigt hållbart. – Införandet av exporttariffer i Ryssland, som dessuton stiger. Det sista steget i Rysslands exporttull på rundvirke – 50 euro/me – har dock skjutits på framtiden och kan komma att införas först årsskiftet 2010/11. 2.7.2. Utvecklingen av biodrivmedel Användningen av skogsbränsle för värmeproduktion är i dag relativt omfattande, medan motsvarande användning för elproduktion är mindre omfattande. Produktionen av båda kraftslagen har dock ökat i takt med stigande energipriser och marknadsstimulerande åtgärder. Användningen av skogsråvara i tillverkningen av flytande biodrivmedel kan komma att få en större inverkan på den svenska fiberbalansen än vad värme- och elproduktionen har. Biodrivmedel är ett segment med mycket starka drivkrafter bakom sig och utvecklingen styrs ytterst av EU-direktiv. Möjligheten att ersätta fossila drivmedel med flytande biobränsle har under senare tid lett till investeringar i anläggningar som producerar bioetanol och biodiesel av jordbruksprodukter, så kallade första generationens flytande biobränsle. På sikt väntas framställning av flytande biodrivmedel av cellulosa bli ekonomiskt möjligt, så kallade andra generationens flytande biobränsle. En ökad tillverkning av flytande biobränsle för att minska utsläppen av koldioxid är inte utan motargument. Det intressanta är hur mycket användningen av flytande biobränsle reducerar utsläppen av koldioxid jämfört med fossila drivmedel. För första generationens flytande biobränslen är detta speciellt angeläget eftersom den energi som används för att odla, skörda, bearbeta och transportera grödor och biobränslen kan visa sig vara högre än vad som produceras. Andra generationens flytande biobränsle verkar dock ha större potential att minska utsläppen. Utvecklingen av bioraffinaderier kan resultera i regionala efterfrågeöverskott som skapar prisdrivande effekter (se även kapitel 9). 41
Page 1 and 2: Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 1
Page 39: Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 1
Page 91 and 92:
Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 1
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Page 171 and 172:
Page 173 and 174:
Page 175 and 176:
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Page 187 and 188:
Page 189 and 190:
Page 191 and 192:
Page 193 and 194:
Page 195 and 196:
Page 197 and 198:
Page 199 and 200:
Page 201 and 202:
Page 203 and 204:
Page 205 and 206:
Page 207 and 208:
Page 209 and 210:
Page 211 and 212:
Page 213 and 214:
Page 215 and 216:
Page 217 and 218:
Page 219 and 220:
Page 221 and 222:
Page 223 and 224:
Page 225 and 226:
Page 227 and 228:
show all

Kampen om skogen 3.9 MB pdf - SNS

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?