Kampen om skogen 3.9 MB pdf - SNS

More documents

Recommendations

Info

Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 12.21 Sida 124 andra ord är turistnäringen som bransch betydelsefull. Ser man till den regionala fördelningen av omsättningen, dominerar de befolkningstäta områdena: Stockholm med omnejd och Göteborgsregionen. Återigen är den intressanta frågan hur förändringar i skogssektorn påverkar turistnäringen. Man kan här tänka sig ett flertal effekter, såväl positiva som negativa. En uppenbar möjlig negativ effekt av ökad intensitet i skogsbruket är att skogens rekreationsvärde minskar och att turismen av denna anledning också minskar. Sett i ett nationellt makroekonomiskt perspektiv är effekterna förmodligen små, men de kan vara betydande på lokal eller regional nivå. Å andra sidan innebär större intensitet i skogsbruket ökad sysselsättning i en region, med tillhörande spridningseffekter, vilket helt kan motverka den försämrade turismen. Studier har visat att intensifierat skogsbruk inte entydigt försämrar rekreationsmöjligheterna och därmed basen för turismen i skogsregionerna. Intensifierat skogsbruk innebär förmodligen en utbyggnad av skogsbilvägar, vilket visat sig ha positiva effekter på rekreationsvärdet (se Fredman med flera, 2008). I Lundgren (2009) görs ett försök att uppskatta effekter på ekonomisk tillväxt och sysselsättning i de svenska fjällskogskommunerna, av förändrad markanvändning, till exempel skyddande av skogsmark. Resultaten visar att om andelen från skogsbruk skyddad mark i en kommun ökar, så ökar inkomsterna per capita något i kommunen. Resultaten visar också att effekterna på sysselsättning inte är entydiga. Å ena sidan minskar sysselsättningen i skogsbruket, å andra sidan tenderar sysselsättningen att öka i de turismrelaterade sektorerna. Den senare effekten är dock inte statistiskt signifikant. I många glesbygdskommuner är skogssektorn och turismen ofta de största arbetsgivarna efter kommunal verksamhet. Detta innebär exempelvis att ökad sysselsättning inom skogsbruket, som en följd av större efterfrågan på skogsprodukter, kan ha gynnsamma effekter på den lokala ekonomin. Å andra sidan kan det finnas en negativ effekt via turism, om turismen påverkas negativt via försämrade rekreationsvärden. Baserade på resultaten i Lundgren (2009) redovisas i tabell 7.1 hur en förändring i en variabel (exempelvis sysselsättning i skogsbruk) påverkar övriga variabler (inkomstutveckling, nettomigration, sysselsättning i turismrelaterad verksamhet). Resultaten i tabellen ska läsas 124
Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 12.21 Sida 125 tabell 7.1. Elasticitetsmatris för inkomst, nettomigration samt anställda inom turism-och skogssektorerna. Procentuell förändring i målvariabeln, givet 1 procents förändring i förändringsvariabeln. Förändringsvariabel Inkomst- Netto- Skogssektorn,Turismsektorn, Målvariabel utveckling migration sysselsatta sysselsatta Inkomstutveckling — 0,38* 0,23* 0,10 Nettomigration Skogssektorn, 0,47* — 1,07* –0,04 antal sysselsatta Turismsektorn, 0,10* 0,09* — –0,35* antal sysselsatta 0,01 –0,05 –1,08* — * Statistiskt signifikant skild från noll. Källa: Brännlund med flera (2009). på följande sätt. Antag exempelvis en elasticitet för en målvariabel med avseende på en annan, som har magnituden 0,90. Detta innebär att målvariabeln förändras 0,9 procent om vi ändrar den andra variabeln med 1 procent. Vi kan se att aktivitet i skogssektorn har en positiv relation med inkomstutveckling och nettomigration, och en negativ relation med turism mätt som antalet anställda inom turistnäringen. Elasticiteten för inkomstutveckling med avseende på aktivitet inom skogssektorn är 0,23 och statistiskt signifikant. Detta betyder att om sysselsättningen inom skogssektorn ökar med 1 procent innebär det en ökning av tillväxttakten i inkomster med 0,23 procent. Låt oss ta två räkneexempel baserade på elasticiteterna i tabellen. – Antag att en region initialt har en tillväxttakt i inkomster på 2 procent och att sysselsättningen inom skogssektorn ökar med 10 procent på grund av att avverkningarna ökar. Då ökar inkomsttillväxten till 2×(1+0,023) = 2,05 procent. En ganska modest ökning kan tyckas, men alltjämt positiv. Men för ett hushåll med 300 000 kronor i årsinkomst i en glesbygdsregion blir skillnaden i inkomstökning under en 10-årsperiod, om tillväxttakten är 2,05 procent i stället för 2,00 procent, ca 1 800 kronor. – Antag att sysselsättningen i skogssektorn ökar med 10 procent. Vad 125
Page 1 and 2:
Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 1
Page 3 and 4:
Page 5 and 6:
Page 7 and 8:
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Page 47 and 48:
Page 49 and 50:
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74: Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 1
Page 123: Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 1
Page 175 and 176:
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Page 187 and 188:
Page 189 and 190:
Page 191 and 192:
Page 193 and 194:
Page 195 and 196:
Page 197 and 198:
Page 199 and 200:
Page 201 and 202:
Page 203 and 204:
Page 205 and 206:
Page 207 and 208:
Page 209 and 210:
Page 211 and 212:
Page 213 and 214:
Page 215 and 216:
Page 217 and 218:
Page 219 and 220:
Page 221 and 222:
Page 223 and 224:
Page 225 and 226:
Page 227 and 228:
show all

Kampen om skogen 3.9 MB pdf - SNS

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?