Kampen om skogen 3.9 MB pdf - SNS

More documents

Recommendations

Info

Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 12.19 Sida 62 2008). Samtidigt har sockerrörsexpansionen i södra Brasilien haft liknande effekter, det vill säga landområden som tidigare användes för soyaproduktion används nu för sockerrörsproduktion, vilket drivit upp priset på soya (Valle, 2007). I Keeney och Hertel (2009) görs en analys av effekter på global markanvändning av en –marginell – efterfrågeökning på etanol i USA.qq Analysen visar att en sådan efterfrågeförändring får tydliga globala effekter vad gäller markanvändning. Effekterna blir störst i USA med en i stort sett total undanträngning av annan jordbruksproduktion. Den näst största effekten uppstår i Brasilien där användningen av mark för sockerrörsodling ökar på bekostnad av andra jordbruksprodukter. Undanträngningen är dock inte fullständig i Brasilien, vilket delvis reflekterar att mark tas i anspråk som inte tidigare använts för jordbruksändamål. Simuleringsresultaten visar också att ökad efterfrågan på etanol leder till att den totala arealen jordbruksmark ökar, på bekostnad av framför allt skogsmark. Även här blir effekterna störst i USA och Brasilien. I Johansson och Azar (2007) uppskattas att ett »klimatscenario« som innebär en kraftig ökning av efterfrågan på biobränslen, via en hög global CO 2-skatt eller global handel med utsläppsrätter, får liknande effekter och att detta i sin tur driver upp priset på jordbruksprodukter. Klimatscenariot, som innebär att användningen av fossila bränslen i stort sett fasas ut fram till 2100, får till effekt att priset på vete fördubblas, relativt referenscenariot, fram till 2100. Sammantaget kan man säga att det finns skäl att tro att en klimatpolitisk regim som innebär en ökad global efterfrågan på icke-fossil energi kommer att få effekter på markanvändning och relativpriser. Sett ur svensk synvinkel torde detta innebära att den svenska skogens värde ökar. Som nämnts ovan har den amerikanska politiken inneburit en kraftig efterfrågeökning på majs, och utvecklingen i Brasilien vad gäller sockerrörsodling har varit minst sagt expansiv, med en ökning på i snitt 120 000 ha per år de senaste 30 åren. För närvarande används 7 miljoner hektar av den brasilianska landmassan för sockerrörsodling, vilket utgör ca 2,5 procent av den totala markarealen (Martinello och Filoso, 2008). 11. Författarna »simulerar« effekterna av en efterfrågeökning på 1 miljon gallon, vilket ska jämföras med det officiella målet i USA på 15 miljoner gallon. 1 gallon = 3,8 liter. 62
Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 12.19 Sida 63 De rent miljömässiga effekterna av den intensifierade produktionen är mycket omdebatterade. Vad gäller effekter på kolbalansen finns det en relativt stor konsensus om att skillnaderna är betydande mellan olika grödor och beroende på var produktionen sker. Mest fördelaktigt ur ett kolbalansperspektiv tycks cellulosabaserad etanol och sockerrör vara, medan nettoeffekten från majsbaserad etanol är relativt liten (eller till och med negativ). Förutom effekter på kolbalansen har biobränsleproduktion ett antal andra ekologiska effekter. I DeOliviera med flera (2005) beräknas det så kallade ekologiska fotavtrycket för att ersätta bensin med etanol från sockerrör producerade i Brasilien eller från majs i USA. Resultaten är nedslående i så måtto att beräkningarna visar på mycket stora fotavtryck. Den slutsats som dras är att det ur ett kolbalansperspektiv vore mer effektivt att minska avskogningen än att plantera sockerrör. Vad gäller amerikansk majs är författarna lika pessimistiska och menar att de miljöproblem som storskalig etanolproduktion från majs innebär klart överstiger fördelarna.qw 3.5. Avslutande kommentar Konkurrensen om råvaran kan härledas till förändringar av relativpriset till följd av förändringar i efterfrågan och utbud. Relativprisförändringen kan ha dels en direkt effekt i det att det blir konkurrens om samma sortiment, dels en indirekt effekt då relativprisförändringen påverkar skogsägarnas utbud av respektive sortiment. Ökad efterfrågan på skogsråvara från energisektorn kan således få två effekter: dels att en viss del av råvaran, som tidigare användes i massaindustrin, nu kanaliseras till energisektorn, dels att skogsägarna i större utsträckning styr avverkningsresurserna mot klenare sortiment som ger större massaveds/ brännvedsutbyte samt även apterar skogen annorlunda så att en relativt större andel av trädet går som massaved/brännved. 12. I en artikel av Inderwildi och King (2009) lyfts, förutom problemet med ekologiska fotavtryck och problematiken kring sambandet mellan livsmedelsproduktion och bioenergi från jordbruksgrödor, även det problemet fram att många av de jordbruksgrödor som används som bioenergibas, exempelvis majs, kräver intensiv kvävegödsling med stora utsläpp av kväve som följd. 63
Page 1 and 2:
Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 1
Page 3 and 4:
Page 5 and 6:
Page 7 and 8:
Page 9 and 10:
Page 11 and 12: Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 1
Page 61: Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 1
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Page 171 and 172:
Page 173 and 174:
Page 175 and 176:
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Page 187 and 188:
Page 189 and 190:
Page 191 and 192:
Page 193 and 194:
Page 195 and 196:
Page 197 and 198:
Page 199 and 200:
Page 201 and 202:
Page 203 and 204:
Page 205 and 206:
Page 207 and 208:
Page 209 and 210:
Page 211 and 212:
Page 213 and 214:
Page 215 and 216:
Page 217 and 218:
Page 219 and 220:
Page 221 and 222:
Page 223 and 224:
Page 225 and 226:
Page 227 and 228:
show all

Kampen om skogen 3.9 MB pdf - SNS

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?