Kampen om skogen 3.9 MB pdf - SNS

More documents

Recommendations

Info

Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 12.22 Sida 190 generell forskningskapacitet för att möta framtida problem. En rad andra teknikneutrala åtgärder kan också bidra till en mer effektiv teknikspridning och allokering av FoU-insatser i energisektorn (Fischer, 2009). Dessa härrör främst från olika typer av politikermisslyckanden såsom subventioneringen av de traditionella energikällorna. En effektivisering av de regler som styr tillståndsprocesser för nya anläggningar och den fysiska planeringen samt en ändring av villkoren för allokering av utsläppsrätter inom EU ETS utgör exempel (se också avsnitt 10.4). Newell (2008b) drar slutsatsen att den höga samhällsekonomiska avkastningen för FoU-investeringar inom klimatområdet kan motivera en fördubbling av det generella offentliga FoU-stödet till forskning som syftar till att reducera kostnaderna för att begränsa utsläppen av växthusgaser. Motsvarande analys har inte veterligen genomförts för svenska förhållanden. I avsnitt 11.5 diskuterar vi dock i korthet de svenska offentliga FoU-satsningarna i energisektorn under de senaste 30–35 åren. 11.4. Teknikspecifika åtgärder i klimat- och energipolitiken Det samhällsekonomiska motivet för att med offentliga medel stödja utvecklingen av ny teknik försvagas som regel då diskussionen går från att handla om allmän forskning till pilotprojekt, samt inte minst kommersialisering och spridning i stor skala (Newell, 2008a; Arrow med flera, 2009). Detta förhindrar dock inte att det kan finnas marknadsmisslyckanden och barriärer som är mer eller mindre teknikspecifika och som i förekommande fall motiverar mer riktade styrmedel. Ett viktigt exempel är förekomsten av skal- och läreffekter i produktionen av nya och omogna teknologier – kostnaderna kan inte sjunka såvida inte produktionen tar fart – och en stödpolitik som möjliggör en sådan utveckling kan vara motiverad om potentialen för kostnadsreduktioner är hög och politikerna kapabla att fasa ut stödet då tekniken är kommersiellt gångbar.rw Ek och Söderholm (2009) visar att förekomsten av 42. Ett viktigt villkor är naturligtvis att de samhällsekonomiska kostnaderna för den omogna tekniken faktiskt blir lägre än, och inte endast lika hög som, motsvarande kostnader för den konventionella tekniken. Om inte så är fallet kommer inte dagens investeringar i lärande att ge någon egentlig avkastning (Kolev och Riess, 2007). 190
Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 12.22 Sida 191 globala läreffekter samt offentlig FoU utgör viktiga förklaringar till de kostnadsreduceringar som skett i den europeiska vindkraftsindustrin under 1980- och 1990-talen. Deras analys visar också att de offentliga satsningarna på vindkraftsrelaterad FoU påverkats av dessa medels alternativkostnad – mätt i termer av långsiktig avkastning på statsobligationer – samt reducerats över tiden i takt med att den aktuella teknologin mognat. Motsvarande läreffekter finns också för teknologier som använder biobaserade råvaror. Tidigare studier belyser även de betydande svårigheter som är förknippade med att mäta lär- och skaleffekter på ett fullt ut konsistent sätt (se bland annat Nordhaus, 2009). Vissa tekniker är dessutom – såsom påpekats ovan – beroende av ny infrastruktur och stödjande nätverk, men de tjänster som dessa erbjuder är ofta kollektiva nyttigheter och de privata incitamenten för att investera i till exempel olika typer av distributionsnät är ofta för svaga (Fischer, 2009). Detta kan leda till viktiga inlåsningseffekter och svårigheter för ny teknik att träda in på marknaden. Ett aktuellt exempel är distributionen av alternativa drivmedel för bilar – exempelvis el, etanol och andra biobaserade drivmedel – och en viktig uppgift för den framtida klimatpolitiken blir att internalisera dessa externa effekter på ett ändamålsenligt sätt. Även om det existerar marknadsmisslyckanden som leder till en för blygsam introduktion av vissa teknologier, är det samtidigt ofta svårt att mäta den ekonomiska betydelsen av dessa, bedöma hur väl dessa redan är internaliserade samt identifiera en effektiv politik för att internalisera eventuella kvarvarande marknadsimperfektioner. Osäkerheten om den framtida potentialen för kostnadsreduceringar är stor, och tidigare empiriska studier av till exempel läreffekter ger få riktlinjer om hur det offentliga stödet ska diversifieras (se till exempel Söderholm och Sundqvist, 2007). Det existerar därför också svåra avvägningar mellan att peka ut enstaka tekniker för stöd eller satsa på en portfölj av alternativ, och många tvivlar på att politiker och myndigheter är mest lämpade att ta dessa beslut. Den svenska satsningen på etanol som transportbränsle är ett exempel där myndigheternas val av tekniklösning fått mycket kritik, och där det finns en risk för nya inlåsningseffekter när kanske mer effektiva lösningar (till exempel elbilar) äntrar marknaden. 191
Page 1 and 2:
Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 1
Page 3 and 4:
Page 5 and 6:
Page 7 and 8:
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Page 47 and 48:
Page 49 and 50:
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140: Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 1
Page 189: Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 1
show all

Kampen om skogen 3.9 MB pdf - SNS

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?