Kampen om skogen 3.9 MB pdf - SNS
Kampen om skogen 3.9 MB pdf - SNS
Kampen om skogen 3.9 MB pdf - SNS
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 12.22 Sida 186<br />
svaga och i stället för att exempelvis fullt ut beskatta den smutsiga teknologin<br />
kan staten välja att subventionera den rena – en så kallad secondbest<br />
lösning. Ett exempel på detta är <strong>om</strong> staten – i stället för att fullt ut<br />
internalisera de negativa och positiva externa effekterna i skogsektorn<br />
– stödjer intensivodling av skog med offentliga medel. En sådan politik<br />
har dock en potentiellt hög prislapp. Den tekniska utvecklingen och/<br />
eller ändrade marknadsförhållanden (se avsnitt 10.5) kan leda till att<br />
intensivodling på sikt blir en samhällsekon<strong>om</strong>iskt ineffektiv åtgärd i<br />
klimatpolitiken.<br />
Det ekon<strong>om</strong>iska argumentet för en teknikpolitik utgår från att ny<br />
teknisk kunskap ofta är en kollektiv nyttighet; när den väl finns på plats<br />
kan den användas av flera aktörer till en låg kostnad. Den enskilde innovatören<br />
kan därför inte tillgodogöra sig alla fördelar av sina investeringar<br />
i till exempel FoU utan dessa spiller över till andra aktörer, och incitamenten<br />
att investera i ny kunskap blir därmed för låga, utifrån ett samhällsekon<strong>om</strong>iskt<br />
perspektiv (Jaffe med flera, 2003). I energisektorn genereras<br />
<strong>om</strong>fattande kollektiv information via såväl FoU s<strong>om</strong> tekniskt lärande,<br />
i takt med ökad användning och produktion (se till exempel Neuhoff,<br />
2005). Den samhälleliga avkastningen av investeringar i FoU och tekniskt<br />
lärande är därför normalt högre än den privata avkastningen.eo<br />
Existerande styrmedel för att internalisera dessa positiva externa<br />
effekter av innovationer, FoU och andra informationsgenererande åt -<br />
gärder – sås<strong>om</strong> patent – är ofta otillräckliga.rp Andra potentiella marknadsmisslyckanden<br />
s<strong>om</strong> kan förhindra utvecklandet och introduktionen<br />
av ny teknik är bland annat informationsasymmetrier (mellan till exempel<br />
långivare och projektörer) samt så kallade nätverksexternaliteter i<br />
stora integrerade system (Newell, 2008a). Dessa diskuteras också i<br />
avsnitt 11.4.<br />
Fischer (2008) visar att en aktiv teknikpolitik främst ska ses s<strong>om</strong> ett<br />
k<strong>om</strong>plement – inte s<strong>om</strong> ett substitut – till en politik s<strong>om</strong> prissätter kol-<br />
39. Arrow med flera (2009) och Mowery (2009) betonar att teknisk utveckling förutsätter<br />
såväl FoU s<strong>om</strong> lärande i produktion och användning (learning-by-doing), och<br />
offentliga FoU-satsningar bör därför inte planeras isolerat från praktisk tillämpning.<br />
40. Ett skäl till detta är att en betydande del av den kollektiva kunskap s<strong>om</strong> genereras<br />
i exempelvis energisektorn är svår att <strong>om</strong>sätta i patentinbringande innovationer (se<br />
också avsnitt 11.3).<br />
186