Kampen om skogen 3.9 MB pdf - SNS

More documents

Recommendations

Info

Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 12.22 Sida 196 Denna avsaknad av stabilitet i politiken återfinns också då det gäller de mer teknikneutrala styrmedlen, och eftersom de svenska energi- och skogsindustrierna är starkt kapitalintensiva leder oförutsägbarheten till att långsiktiga, produktiva investeringar i bland annat privat FoU hålls tillbaka. Ett exempel är de senaste decenniernas ändringar i energibeskattningen för värme- och kraftvärmesektorn som skapat stor osäkerhet i samband med investeringsbeslut. I den så kallade SNED-utredningens betänkande påpekades bland annat att den svenska lagen om skatt på energi (1994:1776) ändrades omkring 50 gånger under perioden 1995–2003 (SOU 2003:38). Detta fick till följd att endast kraftvärmeprojekt med kort återbetalningstid genomfördes. Den svenska värmesektorn har dessutom investerat betydande summor för att bibehålla flexibilitet i bränslevalen och kan därför i dag reagera snabbt på förändringar i relativpriser samt bränsleskatter (SOU 1997:11; Roos med flera, 2003). Detta faktum leder i sig paradoxalt nog till att priseffekterna av konkurrensen om skogsråvaran blir mindre signifikanta (allt annat lika). Om priset på skogsråvaran stiger tillräckligt högt kommer värmesektorn med relativ lätthet att kunna substituera till fossilbränslen; efterfrågan på biomassa sjunker och därmed dämpas den initiala prishöjningen. Tabell 11.1 visar också att det svenska FoU-stödet till back–stop-teknologier (solenergi, bränsleceller etc.) endast utgör en bråkdel av de totala utgifterna för energirelaterad FoU. Inte minst är det noterbart hur stödet till solenergi kraftigt reducerats sedan början av 1980-talet, trots att de aktuella teknologierna är långt ifrån kommersiella. Så här långt har också intresset för att offentligt stödja utvecklingen av koldioxidinfångning och lagring varit svagt. Det förhållandevis generösa stödet till bioenergisektorn, och inte minst till utvecklandet av biobaserade transportbränslen, kan motiveras av att detta är ett område där Sverige har tydliga komparativa fördelar och där det därför ter sig naturligt att landet tar ett speciellt ansvar internationellt. Det relativt måttliga FoUstödet till bioenergianvändning för el- och värmeproduktion ter sig också rationellt utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv; centrala teknikneutrala styrmedel (utsläppshandel och koldioxidskatt) ger betydande incitament till att introducera bioenergi i energiproduktionen och skapar därför också starka incitament för de kommersiella aktörerna att själva initiera utvecklingsprojekt och FoU-insatser. 196
Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 12.22 Sida 197 11.5.2. Teknikpolitik och utveckling av bioraffinaderier I kapitel 9 diskuterade vi den spännande tekniska utvecklingen kring skogsbaserade bioraffinaderier, och det är naturligt att avsluta detta kapitel med en kort diskussion om behovet av statligt FoU-stöd till denna typ av verksamhet. Energimyndigheten (2008) pekar på att det finns en rad framtida möjligheter för att åstadkomma ett mer effektivt utnyttjande av skogsråvaran med den nuvarande pappersmassaindustrin som bas, men en rad viktiga FoU-utmaningar återstår dock innan till exempel en kommersiellt gångbar produktion av biobaserade transportbränslen och/ eller kemikalier blir verklighet (se också Dale, 2003). En central riktlinje för den statliga FoU-politiken är att inte stödja framväxten av specifika bioraffinaderier som sådana; eftersom många av de framtida anläggningarna i hög grad kan dra nytta av existerande massaproducerande anläggningar finns inte alltid samma inträdesbarriärer (technological lock-ins). Dessutom saknas ofta väl fungerande underleverantörsmarknader, vilket försvårar introduktionen av annan ny teknik. Det är viktigt att uppmärksamma att många av de framtida intäkter som nya FoU-satsningar genererar på detta område redan i dag är väl internaliserade i företagens investerings- och FoU-beslut, till exempel vad gäller energieffektiviseringsåtgärder och samarbete med andra industrisektorer. Den framtida utvecklingen av bioraffinaderier är starkt avhängig av grundforskning kring skogsråvarans biologi och kemi (Energimyndigheten, 2008b). Här spelar offentlig FoU en viktig roll på grund av förekomsten av betydande spillover-effekter. Ett bra exempel är den forskning som syftar till att utnyttja restströmmar från massabruk för att generera plattformsmolekyler (till exempel bärnstenssyra), som kännetecknas av ett mycket brett användningsområde (biologiskt nedbrytbara plaster, lösningsmedel etc.). Detta utesluter samtidigt inte viktiga pilotprojekt som också kan generera ny kunskap av generell natur, speciellt om dessa leder till betydande läreffekter. Viktigt är också att stödja forskning som inte bara fokuserar på processerna med att ta fram nya skogsbaserade produkter utan även på satsningar som kan främja ett effektivt användande av dessa produkter. 197
Page 1 and 2:
Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 1
Page 3 and 4:
Page 5 and 6:
Page 7 and 8:
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Page 47 and 48:
Page 49 and 50:
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146: Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 1
Page 195: Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 1
show all

Kampen om skogen 3.9 MB pdf - SNS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?