Kampen om skogen 3.9 MB pdf - SNS

More documents

Recommendations

Info

Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 12.21 Sida 150 9. Bioraffinaderier och framtidens konkurrens om skogsråvaran 9.1. Introduktion De klimat- och energipolitiska styrmedel som implementeras nu och i framtiden kan få viktiga konsekvenser för utnyttjandet av råvaror i den svenska ekonomin. Förändrade relativpriser påverkar en rad olika industrier och användningsområden och kan till och med leda till mer eller mindre omfattande strukturella förändringar i samhällets utnyttjande av olika råvaror och bränslen. I detta kapitel riktar vi uppmärksamheten mot en potentiellt viktig framtida förändring i samhällets sätt att utnyttja skogsråvaran, nämligen utvecklingen av skogsbaserade så kallade bioraffinaderier. Ett bioraffinaderi kan liknas vid ett oljeraffinaderi i den meningen att en och samma råvara konverteras till en rad olika produkter utöver massa och papper, till exempel kemikalier, transportbränslen och djurfoder. I detta kapitel uppmärksammar vi möjligheten att konvertera existerande sulfatbruk till bioraffinaderier, där skogsråvaran således utgör en nyckelresurs.wy En viktig fördel för integrerade skogsbaserade bioraffinaderier är att de kan utnyttja den infrastruktur som finns uppbyggd kring existerande kemiska massabruk och samtidigt bidra till ett mer effektivt utnyttjande av skogsråvarans olika komponenter för att producera nya biobaserade produkter. Många av de massabruk som finns i dag producerar redan nu en rad olika biprodukter såsom värme och el, men den tekniska utvecklingen kan göra det möjligt att på ett väsentligt sätt vidga denna produktbas, inte minst då det gäller olika typer av energibärare och kemikalier. Detta kapitel syftar till att diskutera några möjliga konsekvenser av denna utveckling för skogsråvarumarknadernas funktionssätt samt för 26. Bioraffinaderier kan vara baserade på råvaror från såväl jordbruket (se till exempel Audsley och Annetts, 2003) som skogsråvara (se till exempel Van Heiningen, 2006). Vårt fokus här ligger dock på den senare applikationen. 150
Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 12.21 Sida 151 konkurrensen om skogsråvaran. Analysen är generell och involverar inga uttömmande empiriska studier men pekar ut några viktiga områden där fördjupade analyser är nödvändiga. Forskningen om bioraffinaderier domineras av ingenjörer och naturvetare (Van Heiningen, 2006), och det är därför meningsfullt att uppmärksamma några viktiga ekonomiska drivkrafter och policyeffekter som kan ligga till grund för mer detaljerade samhällsvetenskapliga forskningsstudier om framtidens industriella utnyttjande av skogsråvaran. 9.2. Bioraffinaderier och nya produkter från skogsråvaran Det huvudsakliga syftet med att konvertera ett existerande kemiskt massabruk till ett integrerat bioraffinaderi är att skapa ett större ekonomiskt värde utifrån den råvara som skogen erbjuder. Trädråvaran består av cellulosa (40–45 procent), hemicellulosa (25–30 procent) och lignin (20–30 procent), men en betydande del av råvaran utnyttjas inte i massabruket. Vid kemisk massaframställning resulterar ca 20–30 procent av trädråvarans vikt (främst lignin och hemicellulosa) i så kallade returlutar (Van Heiningen, 2006). Figur 9.1 illustrerar ett potentiellt flöde av skogsråvara i ett integrerat bioraffinaderi samt de olika produkter som kan genereras där. De nya flödena kan delas in i två huvudgrupper och båda kan spela en viktig roll för framställning av nya biobaserade produkter (Closset med flera, 2005). Den första av dessa innebär att skogråvaran utnyttjas innan den når massbruket, och då kan hemicellulosan utvinnas från till exempel avverkningsrester eller massaved. En viktig utmaning i detta skede är att bibehålla en låg ligninhalt i den utvunna hemicellulosan samt säkerställa att den massaved som sedan används i massabruket är av hög kvalitet. Hemicellulosan kan konverteras till enkla sockerarter genom hydrolys, vilka i sin tur kan utnyttjas för att producera till exempel etanol via en fermenteringsprocess. Andra – potentiellt mer värdefulla – produkter kan dock också framställas, såsom papperskemikalier, barriärmaterial och hydrogeler (Backlund och Axegård, 2006). Ett intressant användningsområde är till exempel som syrebarriär – en miljövänlig ersättning 151
Page 1 and 2:
Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 1
Page 3 and 4:
Page 5 and 6:
Page 7 and 8:
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Page 47 and 48:
Page 49 and 50:
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100: Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 1
Page 149: Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 1
Page 201 and 202:
Page 203 and 204:
Page 205 and 206:
Page 207 and 208:
Page 209 and 210:
Page 211 and 212:
Page 213 and 214:
Page 215 and 216:
Page 217 and 218:
Page 219 and 220:
Page 221 and 222:
Page 223 and 224:
Page 225 and 226:
Page 227 and 228:
show all

Kampen om skogen 3.9 MB pdf - SNS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?