Kampen om skogen 3.9 MB pdf - SNS
Kampen om skogen 3.9 MB pdf - SNS
Kampen om skogen 3.9 MB pdf - SNS
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 12.22 Sida 191<br />
globala läreffekter samt offentlig FoU utgör viktiga förklaringar till de<br />
kostnadsreduceringar s<strong>om</strong> skett i den europeiska vindkraftsindustrin<br />
under 1980- och 1990-talen.<br />
Deras analys visar också att de offentliga satsningarna på vindkraftsrelaterad<br />
FoU påverkats av dessa medels alternativkostnad – mätt i termer<br />
av långsiktig avkastning på statsobligationer – samt reducerats över<br />
tiden i takt med att den aktuella teknologin mognat. Motsvarande läreffekter<br />
finns också för teknologier s<strong>om</strong> använder biobaserade råvaror.<br />
Tidigare studier belyser även de betydande svårigheter s<strong>om</strong> är förknippade<br />
med att mäta lär- och skaleffekter på ett fullt ut konsistent sätt (se<br />
bland annat Nordhaus, 2009).<br />
Vissa tekniker är dessut<strong>om</strong> – sås<strong>om</strong> påpekats ovan – beroende av ny<br />
infrastruktur och stödjande nätverk, men de tjänster s<strong>om</strong> dessa erbjuder<br />
är ofta kollektiva nyttigheter och de privata incitamenten för att investera<br />
i till exempel olika typer av distributionsnät är ofta för svaga<br />
(Fischer, 2009). Detta kan leda till viktiga inlåsningseffekter och svårigheter<br />
för ny teknik att träda in på marknaden. Ett aktuellt exempel<br />
är distributionen av alternativa drivmedel för bilar – exempelvis el,<br />
etanol och andra biobaserade drivmedel – och en viktig uppgift för den<br />
framtida klimatpolitiken blir att internalisera dessa externa effekter på<br />
ett ändamålsenligt sätt.<br />
Även <strong>om</strong> det existerar marknadsmisslyckanden s<strong>om</strong> leder till en för<br />
blygsam introduktion av vissa teknologier, är det samtidigt ofta svårt<br />
att mäta den ekon<strong>om</strong>iska betydelsen av dessa, bedöma hur väl dessa<br />
redan är internaliserade samt identifiera en effektiv politik för att internalisera<br />
eventuella kvarvarande marknadsimperfektioner. Osäkerheten<br />
<strong>om</strong> den framtida potentialen för kostnadsreduceringar är stor, och tidigare<br />
empiriska studier av till exempel läreffekter ger få riktlinjer <strong>om</strong> hur<br />
det offentliga stödet ska diversifieras (se till exempel Söderholm och<br />
Sundqvist, 2007). Det existerar därför också svåra avvägningar mellan<br />
att peka ut enstaka tekniker för stöd eller satsa på en portfölj av alternativ,<br />
och många tvivlar på att politiker och myndigheter är mest lämpade<br />
att ta dessa beslut. Den svenska satsningen på etanol s<strong>om</strong> transportbränsle<br />
är ett exempel där myndigheternas val av tekniklösning fått<br />
mycket kritik, och där det finns en risk för nya inlåsningseffekter när<br />
kanske mer effektiva lösningar (till exempel elbilar) äntrar marknaden.<br />
191