Kampen om skogen 3.9 MB pdf - SNS

More documents

Recommendations

Info

Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 12.22 Sida 192 Det samhällsekonomiska (options)värdet av att vänta in ny information kan ofta vara högt, men detta måste samtidigt vägas mot den framtida nyttan av att investera i ny kunskap i dag. Framtida osäkerheter får inte utgöra en ursäkt för en politisk passivitet. De flesta teknologier kännetecknas av ökande marginella produktionskostnader i takt med ökad användning (på grund av konkurrens om landområden, stigande bränslepriser etc.), och det betyder att i många energiekonomiska modeller innebär ambitiösa klimatmål att priset på koldioxid måste stiga betydligt för att de nödvändiga reduktionsåtgärderna ska bli lönsamma. Denna bild förändras dock om det finns så kallade back–stop-teknologier. Dessa är framtida teknologier som kan ersätta de traditionella teknologierna för att till exempel reducera koldioxidutsläppen, och de kännetecknas av att de kan användas i stor skala utan väsentliga kostnadsökningar (Nordhaus, 1973). På så sätt innebär deras existens att ett tak sätts för det pris på koldioxid som krävs för att nå långsiktiga, ambitiösa klimatmål. Fischer (2009) argumenterar för att det starkaste motivet för ett riktat offentligt stöd till ny teknik finns om det satsas på denna typ av ny teknik. Exempel på möjliga back–stop-teknologier är koldioxidinfångning och lagring (CCS), solenergi samt fusionsenergi. FoU-åtgärder som väsentligen reducerar kostnaderna för denna typ av alternativ erbjuder samhället en försäkring mot mycket höga policykostnader även i ett värsta scenario, och detta skulle också minska kostnaden för de åtgärder som måste tas på kort sikt. Det är inte mycket som talar för att bioenergi, baserad på skogsråvara, utgör ett bra exempel på en back– stop-teknologi, särskilt med tanke på den konkurrens om landområden som ett ökat utnyttjande innebär. Detta motsäger givetvis inte det faktum att utnyttjandet kan öka betydligt i framtiden – till exempel genom ett mer effektivt utnyttjande av skogsindustrins restprodukter – men någon definitiv reduktionsstrategi av växthusgaser erbjuder knappast bioenergin. Avslutningsvis är det viktigt att lyfta fram det faktum att klimatproblemet är globalt och att den tekniska utvecklingen dessutom i hög grad sker på en internationell arena; det finns därför skäl att försöka åstadkomma en effektiv internationell arbetsfördelning av FoU-insatserna inom klimatpolitiken samt uppmuntra till tekniköverföringsprojekt 192
Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 12.22 Sida 193 mellan utvecklade och mindre utvecklade länder. Detta skapar ett visst utrymme för att i Sverige utforma teknikpolitiska satsningar inom de områden där vi har en komparativ fördel (till exempel utnyttjande av skogsråvaran). En stor del av de intäkter som svenska utvecklingsinsatser bidrar med kommer dock – på grund av den nya kunskapens kollektiva karaktär – att tillfalla utländska investerare (Barreto och Klaassen, 2003). En sådan teknikpolitik kan därför sannolikt inte motiveras samhällsekonomiskt utifrån ett strikt nationellt perspektiv utan bör snarare ses som ett sätt för Sverige att ta internationellt ansvar i klimat- och energipolitiken. 11.5. Svensk energirelaterad teknikpolitik och bioenergin – nu och i framtiden 11.5.1. Statliga FoU-satsningar under de senaste 35 åren Figur 11.1 visar det totala offentliga energirelaterade FoU-stödet i Sverige under perioden 1974–2007. Denna figur visar att det totala FoUstödet ökade dramatiskt som ett resultat av oljekriserna under 1970talet, men har sedan början av 1980-talet reducerats till mindre häften av de nivåer som var aktuella vid tiden för den andra oljekrisen. Denna historiska utveckling säger inget i sig om huruvida den svenska politiken varit effektiv eller inte – exempelvis för snål eller för generös. Det kan samtidigt noteras att den nuvarande svenska regeringen vill att Sverige ska vara en föregångare inom internationell klimatpolitik. Det finns många sätt att gå före på och den nuvarande strategin, att till exempel inte fullt ut utnyttja Kyotoprotokollets flexibla mekanismer, har visat sig vara en förhållandevis kostsam politik (Carlén, 2007). En än ambitiösare satsning på långsiktig teknikutveckling inom väl utvalda områden skulle kunna vara ett effektivare och tydligare sätt att visa klimatpolitiskt ledarskap. I dag finns en avsaknad av studier som på ett mer systematiskt sätt belyser dessa vägval.re Det finns många som förordar en kraftfull teknikpolitisk satsning på bioenergi, baserad på såväl skogsråvara som jordbruksprodukter. Detta 43. Se dock Bohm (2004) samt Carlén (2007) för några intressanta – men långt ifrån uttömmande – undantag. 193
Page 1 and 2:
Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 1
Page 3 and 4:
Page 5 and 6:
Page 7 and 8:
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Page 47 and 48:
Page 49 and 50:
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Page 141 and 142: Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 1
Page 191: Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 1
show all

Kampen om skogen 3.9 MB pdf - SNS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?