Kampen om skogen 3.9 MB pdf - SNS

More documents

Recommendations

Info

Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 12.21 Sida 112 energi kunnat ske med skogsbrukets biprodukter (bland annat grot) som i alternativfallet skulle ha lämnats kvar i skogen samt att en stor del av ökningen av skydd av skogsmark skett på relativt improduktiva marker (bland annat fjällnära, eller nära fjällnära skog). Den politik som nu stakas ut, såväl nationellt som inom EU, på klimat- och energiområdet, samtidigt som målsättningen vad gäller skydd av skogsmark skärps, innebär de facto ytterligare press på skogen och skogsmarken. Frågan är huruvida de satta miljömålen kan nås samtidigt, utan att det får stora konsekvenser för den industriella delen av skogssektorn. En analys av effekterna av ökad efterfrågan på biomassa för energiändamål, samtidigt som skogsmark ska undantas skogsbruk, visar att effekterna på virkespris och utbud kan bli relativt stora. Möjliga vinnare i ett sådant scenario är skogsägarna, dock till viss del beroende på hur undantagen mark kompenseras. Dock står det helt klart att skogsägarna vinner på den aviserade energi- och klimatpolitiken eftersom efterfrågeökningen innebär högre priser. De stora förlorarna i konkurrensen är sågverksindustrin samt massa- och pappersindustrin. Man kan inte förvänta sig att politiken i någon större utsträckning driver upp efterfrågan på sågade trävaror och papper, medan däremot priset på sågtimmer och massaved kan förväntas stiga, vilket illustreras i simuleringarna. Med andra ord får industrin högre virkeskostnader, vilket pressar lönsamheten. Till viss del dämpas kostnadsökningen förmodligen något till följd av högre pris på industrins biprodukter. På lite längre sikt kan man dock inte utesluta att den högre lönsamheten i skogsbruket leder till ökad produktivitet, vilket kan innebära en lindring i råvarukonkurrensen. Vilka som slutligen blir vinnare och förlorare i ett scenario där den ökade efterfrågan leder till ökad virkesproduktion är till stor del beroende på hur virkesförrådet utvecklas avseende trädslagssammansättning, kvalitet etc. 112
Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 12.21 Sida 113 7. Skogens sociala värden 7.1. Inledning I diskussionen kring råvarukonkurrensens ekonomi i kapitel 3 inkluderades även skogens sociala värden och hur dessa påverkar råvarukonkurrensen, inte minst via uppfyllandet av de svenska miljömålen. Implicit i resonemanget var att miljömålen till stor del reflekterar medborgarnas värdering av skogens sociala värden. Tolkningen är därmed att ett stringentare mål vad gäller exempelvis delmålet skyddad skog i målet levande skogar är en följd av att nyttor i form av rekreation, biodiversitet etc. har ökat i värde. I kapitel 6 redogjordes för möjliga effekter på konkurrensen om råvaran av sådana värdeförändringar. Här ska vi mer specifikt diskutera skogens sociala värden, vilka de är och hur de kan uppskattas. Försök att uppskatta skogens sociala värden, inte minst i syfte att integrera dessa direkt i beslutsfattande som berör skogens nyttjande, har pågått under lång tid. De värden som det forskats mest kring och under längst tid är kopplade till friluftsliv – rekreation – inklusive jakt. Det finns ett antal sammanställningar och bibliografier gällande värdering av friluftsliv, rekreation, jakt med mera, såväl internationellt som nationellt. I Carson (2004) refereras till 5 000 studier, varav en betydande del är kopplade till skogen. För svensk del har Sundberg och Söderqvist (2004) sammanställt en databas över svenska värderingsstudier (fram till och med 2003).wp Av 171 värderingsstudier i databasen kan 37 stycken relateras till rekreation, friluftsliv och turism. 15 studier har en direkt koppling till skogen och dess nyttjande. Vad gäller tillämpningen av de olika värderingsstudierna så har detta inte skett i någon större utsträckning, i så måtto att de använts i direkt beslutsfattande. Dock kan man inte bortse från betydelsen av värde- 20. Databasen över svenska värderingsstudier finns att ladda ner (http://www.beijer. kva.se/ valuebase.htm). För en beskrivning, se Sundberg och Söderqvist (2004). 113
Page 1 and 2:
Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 1
Page 3 and 4:
Page 5 and 6:
Page 7 and 8:
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Page 47 and 48:
Page 49 and 50:
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62: Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 1
Page 111: Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 1
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Page 171 and 172:
Page 173 and 174:
Page 175 and 176:
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Page 187 and 188:
Page 189 and 190:
Page 191 and 192:
Page 193 and 194:
Page 195 and 196:
Page 197 and 198:
Page 199 and 200:
Page 201 and 202:
Page 203 and 204:
Page 205 and 206:
Page 207 and 208:
Page 209 and 210:
Page 211 and 212:
Page 213 and 214:
Page 215 and 216:
Page 217 and 218:
Page 219 and 220:
Page 221 and 222:
Page 223 and 224:
Page 225 and 226:
Page 227 and 228:
show all

Kampen om skogen 3.9 MB pdf - SNS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?