Kampen om skogen 3.9 MB pdf - SNS

More documents

Recommendations

Info

Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 12.21 Sida 164 industrins behov av förädlingsbara råvaror under det att eventuella överskott av fiberråvara skulle få användas för eldning och förbränning. Hansing och Wibe (1992) visar dock att denna lagstiftning i stort endast hade negativa effekter. Allt annat lika minskade lagstiftningen kapacitetsökningen i den svenska massaindustrin, och till skillnad från utvecklingen i Finland (där inga motsvarande regleringar existerade) sjönk den svenska massa- och pappersindustrins världsmarknadsandel efter införandet av lagen. Träfiberlagen uppmuntrade också till ökad import av träråvaror, trots att den lagstiftande myndighetens intentioner var precis det motsatta. En betydande negativ effekt med regleringen var också att den tenderade att favorisera användare med goda möjligheter att påverka beslutsfattare, snarare än de användare som hade en hög betalningsvilja för råvaran. Det finns i princip inga argument som talar för att ett återinförande av träfiberlagen eller någon annan liknande reglering skulle säkerställa ett mer rationellt användande av den svenska skogsråvaran. Marknadsmekanismerna ser till att resursen kommer till sin mest värdefulla användning, och det utnyttjande som vid en viss tidpunkt är mest rationellt behöver inte vara det vid en senare tidpunkt. Då har kanske den tekniska utvecklingen öppnat upp för nya och än mer lönsamma an - vändningsområden. En statlig reglering snedvrider inte bara användandet utan även den tekniska utvecklingen. En reglering av användandet signalerar till företag och användare att avkastningen på FoU-investeringar är högst osäker, eller till och med obefintlig, inom vissa områden. I de fall en ny teknik inom andra områden än de prioriterade trots allt utvecklas kan ett bibehållande av regleringen innebära betydande samhällsekonomiska kostnader.wi Vissa debattörer hävdar att den ökande efterfrågan på skogsråvaror från energisektorn tränger undan värdefull skogsexport och att Sveriges nettoexport minskar som ett resultat – eftersom den energiimport som 28. År 1975 införde EU ett direktiv som förhindrade nyinvesteringar i naturgasbaserad elkraft; naturgasen ansågs vara en knapp resurs och den skulle sparas för »ädlare« syften (såsom uppvärmning av bostäder). Den tekniska utvecklingen under mitten av 1980talet förde dock med sig att naturgasen blev ett mycket attraktivt bränsle för elproduktion, och i dag är de billigaste nya kraftverken ofta naturgaseldade kombikraftverk. EUdirektivet drogs tillbaka 1991. 164
Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 12.21 Sida 165 undviks i och med ökad inhemsk bioenergiproduktion är liten i jämförelse. Följaktligen, hävdas det, borde råvarukonkurrensen – och ytterst energibeskattningen – begränsas. Detta resonemang finner dock mycket litet stöd i den ekonomiska litteraturen. För det första är det svårt att hävda att råvarukonkurrensen på sikt över huvud taget påverkar handelsnettot på grund av justeringar i växelkursen, men även om det vore så innebär inte detta att problemen bör lösas via skattesystemet. Handelsbalansen är en makroekonomisk fråga som sköts bäst via växelkursoch penningpolitiken snarare än genom stöd till vissa »utpekade« sektorer. För det andra har hög export inget egenvärde, speciellt inte så länge landets handelsnetto är i någorlunda balans (se också avsnitt 10.3.2). Det är sammantaget svårt att finna samhällsekonomiska argument för att med hjälp av statlig styrning främja en specifik användning av skogen framför andra. Klimat- och energipolitiken bör till exempel inte försöka ersätta marknadernas grundläggande uppgift – att på ett effektivt sätt allokera samhällets resurser – utan i stället fokusera på de värden som inte är prissatta på någon marknad. Ekonomiska marknader ger hushåll och företag incitament att hushålla endast med de varor och tjänster som har ett positivt pris, och det finns en rad situationer där marknaden misslyckas med att synliggöra alla samhällsekonomiska nyttigheter och kostnader. En viktig kategori av marknadsmisslyckanden är så kallade externa effekter, det vill säga bieffekter av en ekonomisk aktivitet som dels drabbar andra producenter och/eller konsumenter, dels inte är prissatt på någon marknad. Utsläppen av växthusgaser är ett bra exempel på en negativ extern effekt där politiska styrmedel behövs för att synliggöra värdet av de skador som dessa utsläpp ger upphov till. Ett annan i sammanhanget viktig kategori av marknadsmisslyckanden är så kallade kollektiva nyttigheter. Dessa kännetecknas av att de kan konsumeras av alla, och denna egenskap innebär att incitamenten att producera kollektiva nyttigheter i en effektiv omfattning blir för svaga. Skogen producerar en rad olika kollektiva nyttigheter – såsom naturupplevelser – samt genom sin roll som kolsänka (se kapitel 8). En viktig lärdom för utformningen av den politik som ska korrigera marknadens funktionssätt är att denna så nära som möjligt bör angripa det underliggande problemet, utan att diskriminera mellan olika åtgärds- 165
Page 1 and 2:
Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 1
Page 3 and 4:
Page 5 and 6:
Page 7 and 8:
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Page 47 and 48:
Page 49 and 50:
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114: Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 1
Page 163: Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 1
Page 215 and 216:
Page 217 and 218:
Page 219 and 220:
Page 221 and 222:
Page 223 and 224:
Page 225 and 226:
Page 227 and 228:
show all

Kampen om skogen 3.9 MB pdf - SNS

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?