Kampen om skogen 3.9 MB pdf - SNS

More documents

Recommendations

Info

Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 12.19 Sida 54 tabell 3.1. Skogens sociala värden. Skogens sociala värden I tätortsnära skog I vanlig skog Produktion av bär, svamp (x) x Produktion av vilt för jakt, fiske (x) x Plats för motionsutövande Plats för meditation, andlighet, x (x) spänning, avkoppling x (x) Plats för skönhetsupplevelser x (x) Plats för tystnad och mörker (x) x Förekomst av kulturmiljöer (x) x Bidrag till ekosystemtjänster (x) x Plats för naturkunskap, utbildning x (x) Anm.: x = Huvudsaklig arena för respektive aktivitet (x) = Förekomst av respektive aktivitet Källa: Skogsstyrelsen (2003). till att bara inkludera sätt att nyttja skogen, vilket inte har att göra med avkastning i monetära termer. Skogsstyrelsen (2003) begränsar exempelvis skogens sociala värden till de värden som finns i eller genom skogen. Här exkluderas därmed skogsbrukets effekter på rennäringen och skogs- och träanknuten småindustri. Vad som menas med skogens sociala värden och indikationer på inriktningar för hur man ska ta till vara dessa värden, i syfte att främja social hållbar utveckling redovisar Skogstyrelsen (2003) i en matris, som här återges i tabell 3.1. Vart och ett av de nio värden som listas i tabell 3.1 kan betraktas som en variabel. Att bestämma fysiska externa effekter av förändrat skogsbruk handlar bland annat om att kvantifiera de orsakade förändringarna i dessa variabler, vilket många gånger inte är självklart hur det ska göras. En ökning av intensiteten i skogsbruket kan leda till att möjligheterna för rekreation och motion förändras. En utmaning ligger då först i att kvantifiera denna förändring. När detta väl är gjort ska denna förändring värderas eller prissättas. Antag att den kvantitativa förändringen motsvaras av ett antal motionsenheter. För att beräkna förändringens betydelse för samhällets välfärd måste vi också känna till priset på en enhet motion. En andra utmaning är alltså att prissätta en enhet motion, vilket inte heller är självklart hur det ska göras. Är värdet av förändringen i motionsmöjligheterna negativt uppstår en negativ effekt 54
Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 12.19 Sida 55 på välfärden. Detta ska emellertid ställas mot de samhällsekonomiska vinster, exempelvis ökad virkesproduktion, som den tätare skogen ger upphov till. Ett av de allra första försöken att kvantifiera och värdera skogens sociala värden i Sverige återfinns i Hultkrantz (1991, 1992). Hultkrantz utvecklade vad man kan kalla gröna räkenskaper för skogen, där inte bara traditionella produkter som omsätts på marknaden ingick utan även många av de nyttigheter som listas i tabell 3.1. En uppdatering av Hultkrantz studie gjordes i Eliasson (1994). En övergripande slutsats som kan dras från dessa studier är att skogens så kallade sociala värden är små, relativt skogens virkesvärde, undantaget skogens värde som kolsänka.i Sammantaget kan vi säga att förekomsten av icke-marknadsprissatta värden av den typ som listas i tabell 3.1 manifesteras i den nuvarande skogs- och miljöpolitiken. Som redogjorts för i kapitel 2 säger portalparagrafen i skogsvårdslagen att produktions- och miljöintressen ska likställas. Vidare är det uppenbart att många av miljömålen, exempelvis begränsad klimatpåverkan, levande skogar och biologisk mångfald har en direkt koppling till skogens nyttjande. Nedan gör vi en konceptuell analys av de effekter som kan tänkas uppstå vad gäller råvarukonkurrens, som en följd av förändringar av skogens sociala värden. Vi exemplifierar detta genom antagandet att dessa värden tar sig uttryck i termer av miljömålen levande skogar och begränsad klimatpåverkan, som riksdagen fastställt. Vidare diskuterar vi de målkonflikter som kan tänkas uppstå som en följd av att flera mål ska uppnås samtidigt. Uppfyllelse av miljömålet levande skogar innebär ett betydande skydd av skogsmark från virkesproduktion. Ett sätt att illustrera och analysera detta är i termer av förändringar i produktionsmöjlighetsmängden. I figur 3.4 har vi illustrerat detta med två tänkbara förändringar av produktionsmöjlighetsmängden Den feta heldragna kurvan i figur 3.4 är den initiala produktionsmöjlighetskurvan, vilken tillsammans med nuvarande relativpris innebär att man kommer att välja den utbudskombination som ges i punkt A. 8. En anledning till de relativt små värdena är att författarna valde att inte redovisa värdet av rekreation. 55
Page 1 and 2:
Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 1
Page 3 and 4: Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 1
Page 53: Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 1
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Page 171 and 172:
Page 173 and 174:
Page 175 and 176:
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Page 187 and 188:
Page 189 and 190:
Page 191 and 192:
Page 193 and 194:
Page 195 and 196:
Page 197 and 198:
Page 199 and 200:
Page 201 and 202:
Page 203 and 204:
Page 205 and 206:
Page 207 and 208:
Page 209 and 210:
Page 211 and 212:
Page 213 and 214:
Page 215 and 216:
Page 217 and 218:
Page 219 and 220:
Page 221 and 222:
Page 223 and 224:
Page 225 and 226:
Page 227 and 228:
show all

Kampen om skogen 3.9 MB pdf - SNS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?