Barn och ¨aldreomsorg i Sverige

More documents

Recommendations

Info

˚alderdomens problem skulle lösas privat, av släkt och familj. För dem som inte hade jordegendomar eller i övrigt föll utanför de privata lösningarna hade ocks˚a embryon till en ˚aldringsv˚ard utanför familjen lagts: öppen fattig/˚aldringsomsorg i socknen genom fattigtiondet och institutionaliserad ˚aldringsv˚ard p˚a hospitalen, dit de vanföra, smittosamt sjuka och tokiga kunde skickas. Det gemensamma kännetecknet är att n˚agon ˚atskillnad mellan försörjning, boende, och omsorg/v˚ard inte görs. I det tidiga medeltida Sverige - 1100-1300-talet - var bönderna nästan alltid ägare av sina g˚ardar, även om de snarare betraktades som förvaltare av släktens intressen än som jordägare. I de flesta tidiga landskapslagar reglerades p˚a olika sätt hur överg˚angen av egendomen skulle g˚a till och hur ˚aldriga bönder skulle f˚a den v˚ard och försörjning som de behövde. När bonden blev gammal och ville dra sig undan anmälde han det till tinget. De barn och släktingar som kunde göra anspr˚ak p˚a g˚arden fick sedan i tur och ordning och i proportion till arvet ta hand om de gamla. De roterade med andra ord. Arvet fick släkten inte ut förrän de gamla dött. N˚agra krav p˚a att barnen eller övrig släkt m˚aste ta hand om de gamla för att f˚a ut arvet fanns dock inte i landskapslagarna (med tre undantag), även om det är troligt att man i stor utsträckning gjorde det änd˚a. Om fränderna vägrade v˚arda de äldre kunde n˚agon annan ta över ansvaret mot en ˚arlig ersättning som drogs av fr˚an dödsboet innan det gick i arv. Först i de nationella landslagarna i mitten av 1300-talet stadgas att familjen och släkten m˚aste försörja sina anförvanter. Vi hade s˚aledes fr˚an nationens ledning f˚att ett p˚abud att v˚ard av de äldre inte skulle belasta samhället; det var familjens ansvar. 1 Egentligen var, kan man säga, omsorgen om de äldre kopplad till hur överföringen av egendomarna skulle g˚a till. Familjen var primär omsorgs- och försörjningsenhet därför att egendomen skulle övertas av släkt och barn. Bland bönderna utvecklas fr˚an 1400-talet och fram˚at metoderna att trygga sin ˚alderdom. I stället för att rotera mellan olika släktingar börjar fler att överlämna g˚arden till en arvinge redan under sin egen livstid mot att de äldre garanteras försörjning och bostad p˚a egendomen - det s˚a kallade undantaget. Under 1600-talet blir det allt vanligare att övertagandet regleras i ett kontrakt - s˚a att de äldre garanterat skall f˚a sin utkomst även om osämja skulle uppst˚a med de som tagit över g˚arden, oftast den äldste sonen. I 1734 ˚ars lag regleras för första g˚angen undantaget juridiskt. Genom undantaget kunde föräldrarna dra sig undan m˚anga ˚ar innan deras arbetsförm˚aga avtagit. De kunde leva p˚a undantag i gott och väl 15 till 25 ˚ar. Vi kan säga att de äldre genom sina egendomar kunde köpa sig en tryggad ˚alderdom. Mot slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet klingar undantagen ut i Sverige. I stället s˚alde föräldrarna g˚arden och betalade sedan sitt uppehälle med förräntningen p˚a kapitalet. 2 Vi kan s˚aledes säga att de äldre bemedlades sätt att lösa sin ˚alderdom utvecklats fr˚an privata paketlösningar i natura till mer penningbaserade privata lösningar i första hand inriktade p˚a att f˚a försörjningen tillfredsställd. Ocks˚a i andra mer marginella grupper förekom olika sorters lösningar som i första hand inriktade sig p˚a försörjning av de äldre. Vid Roslagsbruken fick arbetarna pension och kunde beh˚alla sina bostäder när de blev för gamla för att arbeta. Vid andra bruk och fabriker förekom olika sorters lösningar, som att beh˚alla hus och en liten jordlott. 3 Även den sakta framväxande medelklassen sökte olika penningbaserade lösningar p˚a ˚alderdomens problem. Efter mönster fr˚an det medeltida skr˚aväsendet byggde man upp olika kassor dit man under sin yrkesaktiva ˚alder betalade in en avgift. Även s˚a kallade änke- och gubb- 1 Gaunt (1983), 138ff; Odén (1983c), 198. 2 Gaunt (1983). 3 Odén (1983a), 72.
hus byggdes där man mot en avgift kunde finna en fristad. 4 Kanske allra tidigast och mest utvecklat var försörjning av statens personal, vilket tidigt tog formen av ett renodlat pensionssystem. Redan p˚a 1600-talet fanns en kassa för gamla och uttjänta krigsmän; och i slutet av 1600-talet stadgades att civila tjänstemän skulle beh˚alla sin lön även om de var ur st˚and att arbeta. 5 Men vem sörjde för de fattiga, till vilka äldre egendomslösa m˚aste räknas? Hur det gick till under medeltiden vet vi mycket lite om. I den landsomfattande lagen saknades kyrkobalk och eftersom de fattiga var den katolska kyrkans ansvarsomr˚ade saknades ocks˚a de fattiga i lagen. De fattiga var med andra ord utlämnade till de regionala landskapslagarna, kyrkan och sedvänjan. De var inget sekulärt bekymmer för kronan. Uppsala landskapslag stadgade exempelvis att fattiga och vanföra skulle vandra runt mellan bönder och byar för sin försörjning 6 och i de flesta landskapslagarna hade genom kyrkans p˚atryckning införts att en del av sädestiondet skulle tillfalla de fattiga. Denna del kunde antingen beh˚allas av bönderna själva som kompensation för ˚ataganden eller tillfalla de av kyrkan inrättade v˚ardinrättningarna. 7 Först under 1500-talets reformation tycks detta bli en nationell angelägenhet. Genom Gustav Vasas reduktion av kyrkans egendomar kom det formella ansvaret för fattigv˚arden i stort - det vill säga hospitalen och fattigv˚arden i övrigt - att överföras fr˚an kyrkan till staten. Staten var dock inte sen att delegera i väg det praktiska ansvaret. I 1571 ˚ars kyrkoordning regleras s˚alunda i vilken utsträckning och p˚a vilket sätt hospital och sjukstugor skall anordnas i Sverige. Själva administrationen av hospitalen kom kyrkan dock att beh˚alla. I kyrkoordningen riktas ocks˚a en uppmaning till socknen - det vill säga bykyrkans gemenskap - att inrätta fattigstugor för de nödlidande i befolkningen. Men n˚agra administrativa eller ekonomiska medel fanns knappast som kunde se till att fattigstugorna byggdes ut. I stället kvarstod den sekelgamla klientblandningen av smittsamma sjuka, d˚arar, socialt utstötta och ekonomiskt utblottade vid hospitalen. 8 I drottning Kristinas fattigv˚ardslag 1642 skiljs slutligen fattigv˚arden formellt fr˚an hospitalen. Även om den tänkta uppdelningen inte är helt glasklar torde följande tolkning kunna göras: äldre som över huvud inte kan reda sig själva skall till hospitalet, medan däremot äldre fattiga som kan klara sitt dagliga liv skall beredas plats i fattigstugor, där de i övrigt f˚ar klara sig själva. 1686 konsolideras socknens ansvar för fattigv˚arden i kyrkolagen, där de uppmanas att bygga fattigstugor och 1763 ˚alades socknen att sörja för sina utblottade. 9 Därmed ”var den obligatoriska kommunala fattigv˚arden genomförd”. 10 I 1763 ˚ars lag sorteras de äldre ut enligt strängare kriterier. Även ”af ˚alderdoms skröplighet” skall nu tillföras fattighusen medan hospitalen förebeh˚alls d˚arar samt människor med smittsamma eller obotliga sjukdomar. 11 I akt och mening kan man säga att de fattiga äldre skulle f˚a n˚agonstans att bo samt bidrag till sin överlevnad. N˚agon omsorg var det inte fr˚aga om. N˚agon ”rätt” till fattigv˚ard handlade det inte heller om. 4Odén (1983a), 72; Qvarsell (1993), 219f. 5Odén (1983a), 74f. 6Odén (1983c), 199. 7Gustafsson (1987), 68ff. 8Odén (1983c), 200; Gustafsson (1987), 96-102. 9Odén (1983c), 200, Gustafsson (1987), 179. 10Citerat ur Gustafsson (1987), 179. 11 Gustafsson (1987), 180.
Page 1: Barn och äldreomsorg i Sverige Pet
Page 4 and 5: 3.3.1 Barnomsorgens kostnader . . .
Page 6 and 7: själv. P˚a s˚a sätt kan vi f˚a
Page 9: Kapitel 2 ÄLDREOMSORGEN I SVERIGE
Page 13 and 14: Föräldrar hade ocks˚a försörjn
Page 15 and 16: handlade mycket riktigt om situatio
Page 17 and 18: de ju uppenbarligen inte klarat sig
Page 19 and 20: de i huvudsak vara filantropiska in
Page 21 and 22: Vi kan tänka oss tre principiella
Page 23 and 24: Skillnaden mellan pensioner och äl
Page 25 and 26: v˚ard och omsorg tillfredsställas
Page 27 and 28: miskt betungande för de frivilliga
Page 29 and 30: som utgjorde förutsättningen för
Page 31 and 32: 2.3.4 1960-tal - utökade ambitione
Page 33 and 34: andel som p˚a 1940-talet, det vill
Page 35 and 36: Servicehusen brukar visserligen int
Page 37 and 38: samtidigt kraftigt. 89 En jämföre
Page 39 and 40: De totala offentliga utgifterna fö
Page 41 and 42: Vid sidan av den sjukv˚ard som spe
Page 43 and 44: med offentlig finansiering ony˚a i
Page 45 and 46: Redan i pensionärsundersökningen
Page 47 and 48: Trots det finns det en icke obetydl
Page 49 and 50: fr˚an var tredje till varannan. De
Page 51: äldres önskem˚al rimmar illa med
Page 54 and 55: gränser). Vi kan, precis som för
Page 56 and 57: som fostrade dem skulle de komma at
Page 58 and 59: skoldagens slut, var skulle de ta v
Page 60 and 61:
Mjölkdroppen, men kom tämligen sn
Page 62 and 63:
av privata intressenter bör regler
Page 64 and 65:
tillfälliga behov av hemhjälp som
Page 66 and 67:
3.2.4 Daghemmen i centrum N˚agon f
Page 68 and 69:
Barnstugeutredningen föreslog en k
Page 70 and 71:
Under l˚ang tid dominerade lekskol
Page 72 and 73:
i förskola före sex ˚ars ˚alder
Page 74 and 75:
Ska vi s˚aledes se var barnen till
Page 76 and 77:
niv˚a. (Diagram 3.11) Trots den my
Page 78 and 79:
en indelning efter föräldrarnas u
Page 80 and 81:
L˚at oss titta p˚a sammanboende a
Page 82 and 83:
historiskt och ännu socialt faktum
Page 84 and 85:
villkor i dag. Man kan däremot, me
Page 86 and 87:
andra rättigheter som tillkom andr
Page 88 and 89:
1964 1970 1992 I arbetskraften 180
Page 90 and 91:
När kvinnor börjar förvärvsarbe
Page 92 and 93:
födda av ej gifta mödrar har öka
Page 95 and 96:
Kapitel 5 TABELLBILAGA Tabell A2.1
Page 97:
Tabell A3.2 Barnomsorgssubventionen
Page 100 and 101:
Greitz, Birgitta (1985), Fr˚an hem
Page 102 and 103:
SCB (1993c), P˚a tal om kvinnor oc
show all

Barn och ¨aldreomsorg i Sverige

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?