Barn och ¨aldreomsorg i Sverige

arnav˚ardsnämnder. 7
Drivande bakom denna första generationens barnlagar var, precis som för de äldre i befolkningen,
fattigv˚ardsförbundet och SCA. Ocks˚a här fanns starka patriarkala drag bakom
den förespr˚akade politiken. N˚agonting emot att barnen skildes fr˚an sina föräldrar tycks
CSA inte ha haft, utan snarare betraktat det som en fördel enligt devisen att barnen m˚aste
avskiljas fr˚an det onda som omgav dem. Mest betydelse fick fattigv˚ardsförbundet genom
att den förde ut fr˚agan om barnen i offentligheten, gjorde det till en angelägenhet för staten.
För det var till staten man riktade sina krav.
Redan 1918 motionerade G.H. von Koch, en av nyckelfigurerna i svenska fattigv˚ardsförbundet
och samma ˚ar utsedd till fattigv˚ardsinspektör, i riksdagen om statligt
stöd till barnkrubbor och barnträdg˚ardar. Det var, s˚a vitt vi vet, första g˚angen fr˚agan togs
upp p˚a nationell niv˚a. N˚agon respons fick han inte.
Under 1930-talet intensifierades reformarbetet för kvinnorna och barnen under Gustav
Möllers ledning. Det är nu den moderna familjepolitikens konturer börjar kunna skönjas. I
forskningen om denna tid är det omdebatterat vilka motiv som verkligen l˚ag bakom reforminitiativen.
Vanligen brukar man ange Alva och Gunnar Myrdals alarmskrift om krisen i
befolkningsfr˚agan som den viktigaste bakgrunden. Men andra har hävdat att Gustav Möller
aldrig fann den fr˚agan särskilt viktig, inte heller de förslag makarna Myrdal hade för att
mildra krisen. Han utnyttjade bara tillfället till att genomföra reformer han änd˚a ville ha.
Oberoende av hur man betraktar fr˚agan torde det st˚a utom allt rimligt tvivel att befolkningsfr˚agan
spelade en stor roll. Det var inte s˚a konstigt. Makarna Myrdal hade nämligen
pekat ut n˚agot ytterst hotfullt för samhället. Inom loppet av bara ett par decennier hade
fruktsamheten i Sverige mer än halverats. 1910 födde kvinnorna i genomsnitt fyra barn. I
början av 1930-talet mindre än tv˚a per barn. Och kurvan pekade rakt ned˚at. Vad makarna
Myrdal kunde peka ut var den tilltagande konflikten mellan arbete och barn. Industrialiseringens
dilemma började bli synlig. Det var uppenbart att barnfamiljerna behövde stöd om
nativiteten skulle vara möjlig att h˚alla uppe.
P˚a sätt och vis ˚aterfinner vi s˚aledes de gamla bakgrundsmotiven fr˚an 1800-talet. Det
övergripande motivet är försörjningen av arbetskraft. Poängen med 1930-talets reformer är
att socialdemokratin lyckades använde den oron som motiv till en radikal familjepolitik.
Nu handlade det inte s˚a mycket om att uppfostra befolkningen som att ge den drägliga
livsvillkor.
Politiken kunde ta sig fram tv˚a vägar. ˚A ena sidan förbättra hälsan hos barnen. ˚A andra
sidan förbättra familjernas ekonomiska villkor. Däremot var det inte särskilt givet hur man
skulle förh˚alla sig till de förvärvsarbetande mödrarna. Skulle, kort sagt, samhället premiera
mödrar i hemmet eller kvinnor i arbetslivet. Reformerna och förslagen är inte helt entydiga
och därmed inte helt lätta att tolka. Det finns mycket som talar för att det var kvinnans
ställning i hemmet man främst ville stärka. Jag tror att det finns ett skäl till det som sällan
diskuterats.
Barnens villkor kunde betraktas som ett majoritetsproblem, en fr˚aga som angick hela
befolkningen. S˚a länge en mindre andel av kvinnorna förvärvsarbetade kunde inte samma
logik tillämpas p˚a dem. De facto skulle ett stöd till de förvärvsarbetande mödrarna i
tillräckligt m˚anga fall innebära en subvention fr˚an samhällets sida s˚a att dessa kunde skaffa
sig en högre levnadsstandard än andra. Just för barnomsorgen är detta en viktig fr˚aga under
1930 - 1950-talen.
De reformer som genomförs under 1930-talet är b˚ade av vad vi kallat kontant- och
naturakaraktär. Dessutom tillkommer den ofta bortglömda regleringen av arbetslivet. ˚A
ena sidan genomfördes en offentlig finansierad och driven barn- och mödrav˚ard. Den
konkurrerade direkt med olika välgörenhetsdrivna barnav˚ardande verksamheter, s˚a som
7 SOU 1994: 38.