Barn och ¨aldreomsorg i Sverige

More documents

Recommendations

Info

födda av ej gifta mödrar har ökat och antalet upplösta äktenskap och samboförh˚allanden ökat. Över huvud taget har rörligheten ökat. Samtidigt kan det vara värt att p˚apeka att en större andel finner n˚agon att leva med i dag än förr. Men en större andel skiljer sig ocks˚a. Det innebär att bland de ensamst˚aende finner vi idag till övervägande delen personer som n˚agon g˚ang levt ihop med n˚agon annan. Förr fann man till stor del personer som aldrig över huvud taget hittat n˚agon livskamrat. Det är ocks˚a viktigt att veta att majoriteten av Sveriges befolkning i varje fall bor i en kärnfamilj och att nästan alla barn föds i en familj best˚aende av b˚ade mamma och pappa. Huruvida denna förändring hänger samman med kvinnornas ökade förvärvsarbete kan man bara spekulera om. Däremot när det gäller barnafödande verkar det troligt att b˚ade förvärvsfrekvensen och barnomsorgens utbyggnad spelar en roll. I dag dröjer det ocks˚a längre tid innan man skaffar barn. Tiden mellan sammanflyttning och barnafödande har ökat. Barnafödandet har ocks˚a skjutits upp˚at i ˚aldrarna. 24 procent av kvinnor födda i mitten av 1940-talet hade f˚att sitt första barn vid 20 ˚ars ˚alder, sex procent av kvinnor födda i mitten av 1960-talet hade f˚att barn vid 20 ˚ars ˚alder. Det här har säkert att göra b˚ade med förlängda studier och med ett behov av att etablera sig p˚a arbetsmarknaden innan man föder barn. Det har ju g˚att bra. Tack vara barnomsorgen behöver ju inte sm˚abarns˚aren innebära att man sl˚as ut fr˚an arbetsmarknaden. Tills för n˚agra ˚ar sedan i varje fall. Men 60-talisterna f˚ar inte färre barn än 40-talisterna, de hämtar upp efterspr˚anget. I slutet av 1970-talet s˚ag det emellertid ut som om kvinnorna skulle minska sitt barnafödande kraftigt. Samtidigt som kvinnorna trädde ut p˚a arbetsmarknaden sjönk fruktsamheten fr˚an 2,5 barn per kvinna i mitten av 1960-talet till 1,7 barn per kvinna i slutet av 1970-talet. Trenden pekade kraftigt ned˚at. Under denna tid var skillnaden mellan barn med mödrar i arbetskraften och tillg˚angen till kommunal barnomsorg mycket stor. Men i takt med att barnomsorgen byggdes ut ökade fruktsamheten igen. Idag har Sveriges kvinnor en fruktsamhet p˚a 2,1 barn per kvinna, vilket tillhör bland de högsta talen i den industrialiserade världen. 25 Familjelivet har s˚aledes förändrats mycket. Till en del säkert tack vare och p˚a grund av kvinnornas ökade förvärvsarbete. Men det verkar inte ha g˚att ut över barnafödandet. Huruvida det g˚att ut över n˚agonting annat är sv˚arare att svara p˚a. 4.6 Avslutning Det är en ljus bild vi här gett. Fullt s˚a ljus ser den inte ut längre. Visst, kvinnor är mer närvarande i offentligheten i dag. Det finns till och med en jämställdhetsminister. Men det finns ocks˚a en rad hot. Löneutjämningen mellan män och kvinnor har i praktiken avstannat. Andelen vuxna kvinnor i sysselsättning har sjunkit drastiskt. Vi är i dag nere p˚a det sena 1970-talets niv˚a. De flesta kvarst˚ar förvisso i arbetskraften men de är arbetslösa. Männen är ocks˚a drabbade, men det är deras arbetsmarknad som växer nu. Kvinnornas fortsätter däremot att sjunka. 120 000 arbeten har försvunnit fr˚an offentliga sektorn sedan 1990. Och till sekelskiftet kommer lika m˚anga till försvinna. Samtidigt har arbetsvillkoren p˚a arbetsmarknaden förändrats. Och det är främst de l˚agutbildade LO-kvinnorna som drabbas. M˚anga kvinnor har tvingats minska sin arbetstid eller upplever att den tid de arbetar är för liten. 1988 uppgav 180 000 personer att de ville och kunde arbeta mer. De var undersysselsatta. 135 000 av dessa var kvinnor. 1995 arbetade drygt 350 000 människor deltid trots att de ville arbeta mer. 315 000 av dem var 25 Nermo (1994), 169f.
kvinnor. Samtidigt ökar andelen av de anställda som har en d˚alig anknytning till arbetsmarknaden 1988 var 11,4 procent av alla anställda tidsbegränsat anställda, 1995 var 13,4 procent tidsbegränsat anställda. Mer än hälften av dessa var kvinnor. 26 Offentliga sektorn var förutsättningen för kvinnornas frigörelse och ökad jämställdhet. Det finns en ljus historia att berätta. Det är ocks˚a en god grund att st˚a p˚a. Mycket ˚aterst˚ar ännu. Men hur det ska g˚a är inte längre s˚a självklart. Ett av Sveriges unika signum vad gäller kvinnor och förvärvsarbete är att kvinnor ur alla samhällsklasser förvärvsarbetar lika mycket. S˚a är det inte i alla länder. Där arbetar de högutbildade kvinnorna mer och de l˚agutbildade är hemma och sköter barn och hem. Ja, p˚a m˚anga ställen sköter de ocks˚a de högutbildade kvinnornas hem. Till mycket l˚aga löner först˚as. Sveriges unika signum är nu hotat. 26 SCB (1992c); SCB (1994d).
Page 1:
Barn och äldreomsorg i Sverige Pet
Page 4 and 5:
3.3.1 Barnomsorgens kostnader . . .
Page 6 and 7:
själv. P˚a s˚a sätt kan vi f˚a
Page 9 and 10:
Kapitel 2 ÄLDREOMSORGEN I SVERIGE
Page 11 and 12:
hus byggdes där man mot en avgift
Page 13 and 14:
Föräldrar hade ocks˚a försörjn
Page 15 and 16:
handlade mycket riktigt om situatio
Page 17 and 18:
de ju uppenbarligen inte klarat sig
Page 19 and 20:
de i huvudsak vara filantropiska in
Page 21 and 22:
Vi kan tänka oss tre principiella
Page 23 and 24:
Skillnaden mellan pensioner och äl
Page 25 and 26:
v˚ard och omsorg tillfredsställas
Page 27 and 28:
miskt betungande för de frivilliga
Page 29 and 30:
som utgjorde förutsättningen för
Page 31 and 32:
2.3.4 1960-tal - utökade ambitione
Page 33 and 34:
andel som p˚a 1940-talet, det vill
Page 35 and 36:
Servicehusen brukar visserligen int
Page 37 and 38:
samtidigt kraftigt. 89 En jämföre
Page 39 and 40:
De totala offentliga utgifterna fö
Page 41 and 42: Vid sidan av den sjukv˚ard som spe
Page 43 and 44: med offentlig finansiering ony˚a i
Page 45 and 46: Redan i pensionärsundersökningen
Page 47 and 48: Trots det finns det en icke obetydl
Page 49 and 50: fr˚an var tredje till varannan. De
Page 51: äldres önskem˚al rimmar illa med
Page 54 and 55: gränser). Vi kan, precis som för
Page 56 and 57: som fostrade dem skulle de komma at
Page 58 and 59: skoldagens slut, var skulle de ta v
Page 60 and 61: Mjölkdroppen, men kom tämligen sn
Page 62 and 63: av privata intressenter bör regler
Page 64 and 65: tillfälliga behov av hemhjälp som
Page 66 and 67: 3.2.4 Daghemmen i centrum N˚agon f
Page 68 and 69: Barnstugeutredningen föreslog en k
Page 70 and 71: Under l˚ang tid dominerade lekskol
Page 72 and 73: i förskola före sex ˚ars ˚alder
Page 74 and 75: Ska vi s˚aledes se var barnen till
Page 76 and 77: niv˚a. (Diagram 3.11) Trots den my
Page 78 and 79: en indelning efter föräldrarnas u
Page 80 and 81: L˚at oss titta p˚a sammanboende a
Page 82 and 83: historiskt och ännu socialt faktum
Page 84 and 85: villkor i dag. Man kan däremot, me
Page 86 and 87: andra rättigheter som tillkom andr
Page 88 and 89: 1964 1970 1992 I arbetskraften 180
Page 90 and 91: När kvinnor börjar förvärvsarbe
Page 95 and 96: Kapitel 5 TABELLBILAGA Tabell A2.1
Page 97: Tabell A3.2 Barnomsorgssubventionen
Page 100 and 101: Greitz, Birgitta (1985), Fr˚an hem
Page 102 and 103: SCB (1993c), P˚a tal om kvinnor oc
show all

Barn och ¨aldreomsorg i Sverige

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?