Barn och ¨aldreomsorg i Sverige

De totala offentliga utgifterna för äldre motsvarar ungefär 18 procent av bruttonationalprodukten.
M˚atten är dock n˚agot missvisande. Cirka 60 procent av de offentliga utgifterna
för äldre utgörs av pensionsutbetalningar. Dessa m˚aste förvisso tas ur landets totala inkomster
och sparande; men de fördelas sedan om och används i sin tur för konsumtion och
sparande. Transfereringar är ingen del av BNP. Cirka 11 procent av landets inkomster och
sparande byter däremot ”ägare” genom att överföras till pensionärerna.
40 procent av de offentliga äldreutgifterna g˚ar däremot till olika former av
”tjänsteproduktion”. Den offentliga omsorgen och v˚arden utgör i runda tal sju procent av
bruttonationalprodukten.
Nästan en tredjedel av de totala offentliga utgifterna g˚ar till de äldre. Det är med andra
ord en stor och viktig post i statens, kommunernas och landstingens budgetar. (Diagram
2.2)
Här ges en ögonblicksbild fr˚an i huvudsak hösten 1994.
2.4.1 Hemtjänst
1994 var 145 034 äldre (fr˚an 65 och upp˚at) i ordinärt boende beviljade social hemhjälp
och/eller hemsjukv˚ard. Av dessa var 140 050 beviljade hjälp i kommunal regi. Cirka fem
tusen äldre fick s˚aledes sin omsorg fr˚an privata utförare.
Totalt sett var cirka nio procent av de äldre 1994 beviljade social hemhjälp i sitt ordinarie
boende. Räknar vi alla som i november 1994 uppgavs f˚a social hemhjälp (även i icke
ordinarie boende) omfattade den 11,4 procent av de äldre befolkningen.
Tabell 2.3 Hemhjälp i ordinarie boende och totalt 1994, 65 ˚ar och äldre.
1994 antal 1994 andel
Hemhjälp hemma 145 034 9
Hemhjälp tot. 175 942 11.4
Fotnot: Hemhjälp hemma avser hjälp i ordinarie boendet 31 december, hemhjälp total
avser dem som fick hemhjälp i november även i icke ordinarie boende.
Källor:Socialstyrelsen (1995a).
Hjälpen är emellertid inte jämnt fördelad. Varken mellan olika ˚aldergrupper, kön och
klasser.
Ju äldre befolkningsgrupp desto större andel har hemhjälp. Bland äldre mellan 65 och
79 ˚ar har i dag en mycket liten andel hemhjälp, knappt fem procent. I ˚aldersgruppen 80 -
89 ˚ar har 21 procent hemhjälp och bland personer 90 ˚ar och äldre har 31 procent hjälp i
hemmet. Det är inte s˚a konstigt. Ju äldre man är desto större behov av omsorg.
Tabell 2.4 Andel inom varje befolkningsgrupp i ordinarie boende med beviljad hemhjälp
1994, procent.
˚Alder Män Kvinnor Totalt
65-79 4 5,5 4,8
80-89 17,2 23,1 21
90- 31 31,1 31,1
Totalt 7,1 11,1 9,4
Källa: Socialstyrelsen (1995a), tabell 1.
Ser man även till fördelningen mellan män och kvinnor är det vanligare att kvinnor har
hemtjänst. Det är inte heller s˚a konstigt. Det är nämligen betydligt vanligare att kvinnor
är ensamst˚aende och därmed inte kan f˚a n˚agon hjälp av sin partner. Var fjärde äldre man
och var annan äldre kvinna var i slutet av 1980-talet ensamboende. För äldre över 85 ˚ar
är skillnaden än mer markant. 35 procent av männen är sammanboende men s˚a f˚a som 8
procent av kvinnorna.