Barn och ¨aldreomsorg i Sverige

More documents

Recommendations

Info

3.2.4 Daghemmen i centrum N˚agon förändring och höjning av statsbidragen blev det emellertid inte. N˚agon utbyggnad av daghemmen blev det inte heller. I början av 1960-talet hade bara n˚agra hundra barn till f˚att barnomsorg i daghem. Däremot hade ”det tillfälliga komplementet” familjedaghem växt kraftigt. Fr˚an att relationen mellan daghem och familjedaghem varit ungefär sex barn p˚a daghem för ett p˚a familjedaghem hade den förändrats s˚a att det i början av 1960-talet gick tv˚a barn p˚a daghem för varje barn i kommunalt familjedaghem. Däremot hade antalet barn i lekskola fördubblats. Det var s˚aledes barnomsorgen som riktades till hemmafruarna som expanderade. 18 Under tiden började allt fler mödrar förvärvsarbeta. I mitten av 1940-talet arbetade knappt 15 procent av alla gifta kvinnor. I mitten av 1960-talet mer än var tredje. Dramatiken i utvecklingen illustreras av att bara mellan 1960 och 1964 ökade de gifta sm˚abarnsmödrarnas förvärvsarbete med nästan 40 procent. Över hälften av de ogifta sm˚abarnsmödrarna förvärvsarbetade vid det laget. Ocks˚a männen började f˚a upp ögonen för barnomsorgen. 1961 motionerar LO:s ordförande i riksdagen om en utbyggnad av daghemmen. Precis som inom äldreomsorgen r˚ader febril aktivitet under de första ˚aren av 1960-talet. Utredningar hinner inte presenteras mer än i PM och stenciler innan statsbidragsbeslut tas. Redan 1963 kan statsr˚adet Ulla Lindström lägga fram ett förslag om en kraftig höjning av statsbidragen till daghemmen. I propositionen uttalar man ambitionen att statsbidraget m˚aste ökas för att ”stimulera kommunerna till nödvändiga ökade insatser för utbyggnad av institutioner för främst de förvärvsarbetande mödrarna.” Därför inför man statsbidrag för uppförande av daghemsbyggnader och höjer driftsbidraget till daghemmen kraftigt medan bidraget till lekskolorna lämnas orörda. Prioriteringen är klar: det är det förvärvsarbetande mödrarna som i första hand ska stödjas. 19 Tre ˚ar senare är det dags igen. Byggnadsstödet fördubblas och driftbidraget till daghemmen ökar med 40 procent. ”Vad beträffar riktlinjerna för barnstugornas utbyggnad har familjeberedningen lagt tyngdpunkten p˚a s˚adana institutioner som främst tillgodoser behov av barntillsyn för heltid- och deltidsarbetande föräldrar.” Under föredragningen av propositionen säger Ulla Lindström: ”Fr˚an att ha varit enbart socialt nödvändiga institutioner har daghemmen f˚att karaktären av serviceanordningar för barnfamiljer med förvärvsarbetande föräldrar.” Klarare kan det inte uttryckas. Det är inte längre moraliskt tvivelaktigt att arbeta som mor. Problemet har blivit allmängiltigt. I stället ställs individen och hennes personliga val i förgrunden: ”Härmed är betydelsefullt att föräldrarna har valfriheten att satsa sina personliga resurser p˚a arbetsuppgifter som de trivs med. Valet mellan hemarbete och förvärvsarbete i n˚agot annat yrke bör s˚a l˚angt möjligt vara fritt. Samhället bör inte p˚averka s˚adana avgöranden i ena eller andra riktningen. Men dess uppgift m˚aste vara att försöka s˚a vitt möjligt undanröja hindren för ett fritt arbetsval. D˚a tillg˚ang p˚a ordnad barntillsyn utanför det egna hemmet är en förutsättning för valfrihet bör samhället medverka till att ordna s˚adan tillsyn.” 20 När man i propositionen sammanfattar behovet och m˚alet med den samhälleliga barnomsorgen har de pedagogiska och sociala motiven samma tyngd: ”För barn kan barntillsyn i grupp betyda att man tidigt grundlägger goda samarbetsvanor och en viktig gruppgemenskap och genom tillämpning av modern lekpedagogik och tillg˚ang p˚a lämplig utrustning och material kan ocks˚a barnens individuella utveckling främjas. 18 SOU 1972: 27, 236. 19 Prop 1963: 62. 20 Prop. 1966: 54.
För stora grupper kvinnor - och i viss m˚an även män - är organiserad barntillsyn en förutsättning för en reell valfrihet mellan hemarbete och yrkesarbete. För ensamst˚aende barnförsörjare är hjälp med barntillsyn en förutsättning för försörjning genom egna yrkesinsatser. För samhället öppnar den organiserade barntillsynen möjligheten att utnyttja de arbetskraftsresurser, som de gifta kvinnorna utgör.” 21 Fr˚agan om familjedaghemmens status tas varken upp i propositionerna 1963 eller 1966 även om man förespr˚akar daghem framför familjedaghem. 1967 presenteras emellertid ett utredningsförslag om statsbidrag ocks˚a till familjedaghemmen. Utredningen lyfter visserligen fram en rad negativa sidor hos familjedaghemmen, s˚asom brist p˚a kontinuitet, d˚aligt utbildad personal och sämre lokaler. Men man framh˚aller ocks˚a vissa fördelar. Familjedaghem kan vara bra p˚a landsbygden där barnomsorgsbehoven inte täcker ett helt dagis, det kan passa skiftesarbetande föräldrar och infektionskänsliga barn. Viktigare är dock: i utredningen kan man ˚anyo presentera siffror p˚a den skriande klyftan mellan efterfr˚agan och tillg˚ang p˚a kommunalt organiserad barnomsorg. I runda tal uppskattar man behovstäckningen till högt 10 procent. ”De stora och otillfredsställda behov av barntillsyn som föreligger, nödvändiggör därför enligt utredningens mening, en utbyggnad även av familjedaghemsverksamheten.” Samma ˚ar införs statsbidrag ocks˚a till familjedaghemmen. 22 I utredningen uttalar man tydligt att det är kommunal barnomsorg det handlar om. För att säkerställa att personalen i familjedaghemmen verkligen är kvalificerade och för att förbättra deras arbetsvillkor kräver man att dessa skall vara kommunalt anställda. Det är inte helt ointressant. För hur ställde man sig till privat drift av barnomsorgen? Det är nästan omöjligt att svara p˚a. I utredningen konstaterar man att drygt 30 procent av barnen under 7 ˚ar till förvärvsarbetande mödrar tas om hand i privata familjedaghem. För ungefär hälften av dessa var det n˚agon släkting som stod för omsorgen, den övriga hälften stod n˚agon utanförst˚aende för. Det märkliga är att man inte alls förh˚aller sig till detta, inte diskuterar vad som är att föredra. I lagen om statsbidrag till barnomsorgen 1966 försvann omärkligt och tyst ocks˚a möjligheten att ge statsbidrag till barnomsorg i enskild regi . Helt säkert är det inte att lagen bör tolkas p˚a detta sätt. För där anges att om n˚agon annan än kommunen söker statsbidrag m˚aste ett yttrande fr˚an barnav˚ardsnämnden medfölja. Men fr˚an att ha varit en klart uttalad möjlighet där stiftelser, föreningar och industridaghem nämns blir det en luddig formulering. 23 När striden om privatdaghemmen drar ig˚ang i början av ˚attiotalet är det denna formulering som gäller. 3.2.5 Barnomsorgens konsolidering 1972 lade barnstugeutredningen fram sitt slutbetänkande om den samhälleliga barnomsorgen. I det läggs de riktlinjer fast som gäller än i dag. P˚a 1 057 sidor gör man en fullkomlig genomg˚ang av barnomsorgens alla aspekter. En stor del av utredningen ägnas ˚at barnomsorgens inre arbete, dessa pedagogik och motiven bakom. Det viktiga för oss är att denna noggranna genomg˚ang av pedagogiken inte längre enbart handlade om lekskolan. Hela barnomsorgen skulle genomsyras av den pedagogiska syn man förde fram. Därmed hade till slut de tv˚a traditionerna fr˚an daghemmen och barnträdg˚ardarna gjutits samman i en sammanh˚allen förskola, som man döpte om hela komplexet till. Därmed var barnomsorgen helt konsoliderad p˚a riksniv˚a. 24 21 Prop. 1966: 54. 22 SOU 1967: 39, 46. 23 24 Se SFS 1966: 173; SFS 1973: 1207.
Page 1:
Barn och äldreomsorg i Sverige Pet
Page 4 and 5:
3.3.1 Barnomsorgens kostnader . . .
Page 6 and 7:
själv. P˚a s˚a sätt kan vi f˚a
Page 9 and 10:
Kapitel 2 ÄLDREOMSORGEN I SVERIGE
Page 11 and 12:
hus byggdes där man mot en avgift
Page 13 and 14:
Föräldrar hade ocks˚a försörjn
Page 15 and 16: handlade mycket riktigt om situatio
Page 17 and 18: de ju uppenbarligen inte klarat sig
Page 19 and 20: de i huvudsak vara filantropiska in
Page 21 and 22: Vi kan tänka oss tre principiella
Page 23 and 24: Skillnaden mellan pensioner och äl
Page 25 and 26: v˚ard och omsorg tillfredsställas
Page 27 and 28: miskt betungande för de frivilliga
Page 29 and 30: som utgjorde förutsättningen för
Page 31 and 32: 2.3.4 1960-tal - utökade ambitione
Page 33 and 34: andel som p˚a 1940-talet, det vill
Page 35 and 36: Servicehusen brukar visserligen int
Page 37 and 38: samtidigt kraftigt. 89 En jämföre
Page 39 and 40: De totala offentliga utgifterna fö
Page 41 and 42: Vid sidan av den sjukv˚ard som spe
Page 43 and 44: med offentlig finansiering ony˚a i
Page 45 and 46: Redan i pensionärsundersökningen
Page 47 and 48: Trots det finns det en icke obetydl
Page 49 and 50: fr˚an var tredje till varannan. De
Page 51: äldres önskem˚al rimmar illa med
Page 54 and 55: gränser). Vi kan, precis som för
Page 56 and 57: som fostrade dem skulle de komma at
Page 58 and 59: skoldagens slut, var skulle de ta v
Page 60 and 61: Mjölkdroppen, men kom tämligen sn
Page 62 and 63: av privata intressenter bör regler
Page 64 and 65: tillfälliga behov av hemhjälp som
Page 68 and 69: Barnstugeutredningen föreslog en k
Page 70 and 71: Under l˚ang tid dominerade lekskol
Page 72 and 73: i förskola före sex ˚ars ˚alder
Page 74 and 75: Ska vi s˚aledes se var barnen till
Page 76 and 77: niv˚a. (Diagram 3.11) Trots den my
Page 78 and 79: en indelning efter föräldrarnas u
Page 80 and 81: L˚at oss titta p˚a sammanboende a
Page 82 and 83: historiskt och ännu socialt faktum
Page 84 and 85: villkor i dag. Man kan däremot, me
Page 86 and 87: andra rättigheter som tillkom andr
Page 88 and 89: 1964 1970 1992 I arbetskraften 180
Page 90 and 91: När kvinnor börjar förvärvsarbe
Page 92 and 93: födda av ej gifta mödrar har öka
Page 95 and 96: Kapitel 5 TABELLBILAGA Tabell A2.1
Page 97: Tabell A3.2 Barnomsorgssubventionen
Page 100 and 101: Greitz, Birgitta (1985), Fr˚an hem
Page 102 and 103: SCB (1993c), P˚a tal om kvinnor oc
show all

Barn och ¨aldreomsorg i Sverige

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?