Barn och ¨aldreomsorg i Sverige

More documents

Recommendations

Info

andra rättigheter som tillkom andra yrkesarbetare. 11 Med statsbidragens införande 1969 förbättrades denna situation. I början av 1970-talet hade inte mer än 16 procent av dagbarnv˚ardare utbildning för barnomsorg. Ännu i dag är utbildningsniv˚an lägre bland dagbarnv˚ardarna. 1994 saknade nästan var tredje dagbarnv˚ardare utbildning för v˚ard av barn. Inte ens tre procent hade eftergymnasial barnv˚ardarutbildning. 12 Redan fr˚an början var barnomsorgsyrket, trots kravet p˚a utbildning, l˚agavlönat. Precis som arbete inom äldreomsorgen tillhör det i dag yrkena med lägst löner. 1992 tjänade en gymnasieutbildad barnskötare 11 110 kronor och en högskoleutbildad förskollärare 12 460 kronor. 13 Ocks˚a barnomsorgen har berett jobb till en stor mängd kvinnor och tillhör även det de största yrkena i Sverige. Tyvärr g˚ar det inte i statistiken p˚a ett enkelt sätt att skilja mellan personal som arbetar med förskolebarn och personal som arbetar med skolbarn i fritidshem. I runda tal 18 procent av personalen arbetade med yngre skolbarn 1994. I den följande statistiken skiljer vi emellertid inte p˚a dessa kategorier. Ju längre tillbaka vi g˚ar desto mindre andel arbetade dock inom fritidsverksamheten därför att den var s˚a bristfälligt utbyggd. Statistiken över barnomsorgens personal är inte heller lika heltäckande som inom äldreomsorgen. Först 1980 började SCB genomföra den s˚a kallade barnomsorgsundersökningen och i de äldre statliga utredningarna om barnomsorgen har man inte ägnat personalens numerär särskilt stor uppmärksamhet. I slutet av 1940-talet arbetade drygt 2 500 personer p˚a daghem. 1970 hade personalstyrkan (för hela barnomsorgen) utökats till ungefär 9 500 anställda. Samtidigt hade familjedaghemsverksamheten skjutit fart. 1970 fanns det uppskattningsvis 21 000 kommunalt kontrakterade dagbarnv˚ardare. 12 ˚ar senare hade antalet anställda i barnomsorgen växt betydligt, till omkring 100 000 personer. 1994 arbetar totalt 128 000 personer i barnomsorgen (inklusive dagbarnv˚ardarna). Sedan 1940-talet har s˚aledes över 120 000 personer f˚att arbete inom den kommunala barnomsorgen. Sedan 1970 omkring 90 000. 14 (Diagram 4.2) 4.3 Kvinnors arbete tack vare omsorgen Vi kan s˚aledes konstatera att n˚agonstans runt 200 000 kvinnor har f˚att arbete tack vare barnoch äldreomsorgens utbyggnad. Redan att arbetet p˚a detta sätt synligjordes och prissattes var först˚as betydelsefullt. Som vi sett ovan s˚a v˚ardas äldre av de äldre i arbetskraften och barnen av de yngre i arbetskraften. Det finns s˚aledes tämligen goda skäl att misstänka att det arbete de idag utför avlönat utförde de tidigare oavlönat. Men det finns ocks˚a goda skäl att tro att utbyggnaden av barnoch äldreomsorgen inte bara p˚averkat kvinnorna som fick arbete inom omsorgssektorn utan ocks˚a lett till att andra kvinnor frigjorts fr˚an omsorg om barnen och de gamla n˚agra timmar varje dag. När det gäller sm˚abarnsföräldrarna är det ju inte en tankeg˚ang som är s˚a sv˚ar att först˚a. Finns det ingen annan som kan ta hand om sm˚abarnen om dagarna s˚a kan näppeligen mammorna arbeta. Om de som tar hand om barnen p˚a dagarna tar hand om fler barn än vad mammorna gör i hemmen s˚a borde rimligen frigöras arbetskraft för andra uppgifter. Allt sedan 1951 ˚ars utredning om barnomsorgen har man räknat p˚a den här typen av trade-off relationer och funnit den lönsam. För de äldre är det inte lika självklart. Visserligen kan vi peka ut den ˚aldersgrupp kvinnor som har föräldrar som börjar bli ˚aldersskröpliga: nämligen 55 till 64 ˚ar (gränsen är 11 SCB (1992b), 15, 43. 12 SOU 1967: 39, 47f. 13 SOU 1972: 27, 145; Socialstyrelsen (1995c), 171. 14 SCB (1993c), 57.
givetvis inte exakt men är den man använder i arbetskraftsundersökningarnas och folk- och bostadsräkningarnas redovisningar). Det är p˚a dessa omsorgen om de äldre tidigare vilat. Däremot vet vi inte i vilken utsträckning. Här föreligger ju inte riktigt samma relation som med barnen. Ett sm˚abarn kan man ju inte titta till ett par timmar om dagen och sedan lämna ˚at sig själv. D˚a händer det otrevliga saker. Det kan man däremot göra med de äldre. Majoriteten behöver inte omsorg dygnet runt. Vi kan emellertid n˚agot uppskatta omfattningen av omsorgen. Ännu i början av 1950-talet levde 27 procent av de äldre tillsammans med n˚agot utav barnen. I dag är motsvarande andel inte mer än n˚agra procent. Även för de äldre finns det tämligen goda skäl att tro att den arbetsdelning den offentliga äldreomsorgen innebär har underlättat för fler äldre kvinnor att söka sig ut i arbetskraften än vad som f˚att anställning inom äldreomsorgen. S˚a l˚angt är det enkelt, men om man vill ”bevisa” detta, d˚a börjar problemen. För hur ska man mäta det hela? Man kan först˚as ge n˚agra övergripande makrom˚att. 1960 förvärvsarbetade 39 procent av kvinnorna i ˚aldern 16-64 ˚ar, 1970 58 procent, 1990 80 procent och 1992 76 procent. 1992 arbetade 1,1 miljoner fler kvinnor jämfört med 1960 och en halv miljon fler jämfört med 1970. 15 Omkring 200 000 av dessa hade f˚att jobb inom den kommunala barnoch äldreomsorgen. Men det som p˚a makroniv˚an ser självklart ut, nämligen att antalet arbetande kvinnor växte mycket kraftigt samtidigt som omsorgen byggdes ut - är inte lika entydigt p˚a mikroniv˚a. Här spelar oss statistiken vissa spratt. Ty när vi talar om sysselsatta rent allmänt s˚a räknas ocks˚a de som för tillfället är fr˚anvarande in. Och i takt med att antalet sysselsatta kvinnor ökat har ocks˚a antalet fr˚anvarande kvinnor ökat, därför att föräldraförsäkringen samtidigt byggts ut. All kvinnors ökade fr˚anvaro (exklusive semester) mellan 1976 och 1988 bärs upp av kvinnor med barn under 7 ˚ar. 1988 var 27 procent av kvinnorna med barn under 7 ˚ar borta fr˚an sitt arbete. L˚at oss jämföra tv˚a ˚artal. 1970 hade 385 000 barn mellan 0 och 6 ˚ar sin mor i arbetskraften, 1992 686 000. Det var en dramatiskt ökning. Emellertid var inte alla dessa närvarande p˚a arbetet. M˚anga var hemma med sina barn trots att de räknades som sysselsatta. 1970 hade 72 000 barn en mamman som räknades som sysselsatt men i själva verket var fr˚anvarande. 1992 hade 205 000 barn en mamma som räknades som sysselsatt men i själva verket var fr˚anvarande. Om vi kompenserar för det förh˚allandet visar det sig att 1970 hade 38 procent av sm˚abarnen faktiskt förvärvsarbetande mödrar, 1992 63 procent. Att jämföra med den ”officiella” sysselsättningsstatistiken som säger 46 respektive 90 procent. Hur ser det ut om vi riktar oss direkt mot sm˚abarnskvinnorna. Mellan 1964 och 1992 har antalet kvinnor med barn under sju ˚ar i arbetskraften ökat med nästan 300 000 personer. Antalet helt utanför arbetskraften har sjunkit lika kraftigt. 1964 stod 330 000 av sm˚abarnsmammorna utanför arbetskraften, 1992 90 000. Men om vi ocks˚a tar hänsyn till hur m˚anga som är fr˚anvarande, som för tillfället inte ägnar sig ˚at arbete förändras bilden. 1964 var 22 200 fr˚anvarande fr˚an arbetet under mätveckan, 1992 nästan 160 000. Denna stora förändring hänger samman med dels att m˚anga fler kvinnor tillhör arbetskraften, dels den utbyggda föräldraförsäkringen. Men vi kan ocks˚a konstatera att 1992 var lite drygt 150 000 fler kvinnor verkligen sysselsatta. Nu är det tyvärr sv˚art att göra en uppskattning av personalstyrkan inom barnomsorgen och hur den förändrats. Men ett grov m˚att ger vid handen att mellan 65 000 och 85 000 ˚arsarbeten tillkommit i barnomsorgen mellan 1964 och 1992. Dessa skulle s˚aledes ha gjort det möjligt för 150 000 att förvärvsarbeta. Tabell 4.1 Sm˚abarnsmödrars (0-6 ˚ar) sysselsättningsstatus 1964, 1970 och 1992 15 SOU 1952: 15, 361; SOU 1972: 27, 145, 245; Socialstyrelsen & SCB (1994b), 28; Socialstyrel- sen (1995c), 167, 171.
Page 1:
Barn och äldreomsorg i Sverige Pet
Page 4 and 5:
3.3.1 Barnomsorgens kostnader . . .
Page 6 and 7:
själv. P˚a s˚a sätt kan vi f˚a
Page 9 and 10:
Kapitel 2 ÄLDREOMSORGEN I SVERIGE
Page 11 and 12:
hus byggdes där man mot en avgift
Page 13 and 14:
Föräldrar hade ocks˚a försörjn
Page 15 and 16:
handlade mycket riktigt om situatio
Page 17 and 18:
de ju uppenbarligen inte klarat sig
Page 19 and 20:
de i huvudsak vara filantropiska in
Page 21 and 22:
Vi kan tänka oss tre principiella
Page 23 and 24:
Skillnaden mellan pensioner och äl
Page 25 and 26:
v˚ard och omsorg tillfredsställas
Page 27 and 28:
miskt betungande för de frivilliga
Page 29 and 30:
som utgjorde förutsättningen för
Page 31 and 32:
2.3.4 1960-tal - utökade ambitione
Page 33 and 34:
andel som p˚a 1940-talet, det vill
Page 35 and 36: Servicehusen brukar visserligen int
Page 37 and 38: samtidigt kraftigt. 89 En jämföre
Page 39 and 40: De totala offentliga utgifterna fö
Page 41 and 42: Vid sidan av den sjukv˚ard som spe
Page 43 and 44: med offentlig finansiering ony˚a i
Page 45 and 46: Redan i pensionärsundersökningen
Page 47 and 48: Trots det finns det en icke obetydl
Page 49 and 50: fr˚an var tredje till varannan. De
Page 51: äldres önskem˚al rimmar illa med
Page 54 and 55: gränser). Vi kan, precis som för
Page 56 and 57: som fostrade dem skulle de komma at
Page 58 and 59: skoldagens slut, var skulle de ta v
Page 60 and 61: Mjölkdroppen, men kom tämligen sn
Page 62 and 63: av privata intressenter bör regler
Page 64 and 65: tillfälliga behov av hemhjälp som
Page 66 and 67: 3.2.4 Daghemmen i centrum N˚agon f
Page 68 and 69: Barnstugeutredningen föreslog en k
Page 70 and 71: Under l˚ang tid dominerade lekskol
Page 72 and 73: i förskola före sex ˚ars ˚alder
Page 74 and 75: Ska vi s˚aledes se var barnen till
Page 76 and 77: niv˚a. (Diagram 3.11) Trots den my
Page 78 and 79: en indelning efter föräldrarnas u
Page 80 and 81: L˚at oss titta p˚a sammanboende a
Page 82 and 83: historiskt och ännu socialt faktum
Page 84 and 85: villkor i dag. Man kan däremot, me
Page 88 and 89: 1964 1970 1992 I arbetskraften 180
Page 90 and 91: När kvinnor börjar förvärvsarbe
Page 92 and 93: födda av ej gifta mödrar har öka
Page 95 and 96: Kapitel 5 TABELLBILAGA Tabell A2.1
Page 97: Tabell A3.2 Barnomsorgssubventionen
Page 100 and 101: Greitz, Birgitta (1985), Fr˚an hem
Page 102 and 103: SCB (1993c), P˚a tal om kvinnor oc
show all

Barn och ¨aldreomsorg i Sverige

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?