Barn och ¨aldreomsorg i Sverige

More documents

Recommendations

Info

en indelning efter föräldrarnas utbildning, och d˚a p˚a kommunala familjedaghem. 1966 hade 62 procent av barnen p˚a familjedaghem föräldrar med enbart folkskola. 21 procent av föräldrarna hade realexamen och 17 studentexamen eller högre. Sett till den totala storleken av varje utbildningsgrupp torde det vid denna tid ha motsvarat en tämligen jämn fördelning av barnomsorgsplatserna (med reservation för att det s˚ag n˚agot annorlunda ut p˚a daghemmen). 57 I början av 1980-talet hade andelen arbetarbarn minskat p˚a daghemmen. 1982/83 utgjorde de runt 42 procent av barnen. Lika stor andel kom fr˚an hem med tjänstemän (TCO) och 15 procent fr˚an högutbildade hem (SACO/SR). Med tanke p˚a att arbetarklassen kring denna tid utgjorde runt 55 procent av befolkningen innebär det att arbetarbarnen vid denna tid börjat bli underrepresenterade bland daghemsbarnen. Hela 43 procent av SACO/SR familjerna med förskolebarn hade nämligen plats p˚a daghem, medan endast 18 procent av LO-barnen hade det och 26 procent av TCO-barnen. Räknar vi även in de kommunala familjedaghemmen s˚a hade 71 procent av SACO/SR-barnen kommunal barntillsyn, 49 procent av TCO-barnen och 37 procent av LO-barnen. I mitten av 1980-talet hade snedfördelningen vad gäller tillg˚ang till daghem ytterligare ökat n˚agot genom att en större andel TCO-barn f˚att tillg˚ang till barnomsorg, medan en ungefär lika stor andel av LO- och SACO/SR-barnen fortfarande hade tillg˚ang. Under 1980-talet började klyftorna emellertid att minska i takt med att barnomsorgen byggdes ut. LO menar att ”de tillkommande platserna inom den offentligt finansierade barnomsorgen i l˚angt högre grad än tidigare kommit LO-familjerna till del.” 1992 hade s˚a LO- barnens andel p˚a daghem ökat till 50 procent och TCO- och SACO/SR-barnen minskat till 40 respektive 10 procent. Andelen LO-barn med tillg˚ang till offentligt finansierad barnomsorg hade under perioden ökat till 59 procent, att jämföra med SACO/SR-barnens andel p˚a 74 procent. Avst˚andet har s˚aledes minskat, men fortfarande har en större andel högutbildade kommunal barnomsorg. TCO-barnen har emellertid ökat sin tillg˚ang till barnomsorg lika mycket som LO-barnen. Barn till TCO-familjer har i dag i nästan lika stor utsträckning som barn till SACO/SR-familjer barn i offentligt finansierad barnomsorg. Det innebär att klyftan mellan LO- och TCO-barn inte har rubbats. (Diagram 3.15) En ny ojämlikhet tycks dock vara p˚a uppseglande. SACO/SR- familjerna har nämligen i stor utsträckning ersatt familjedaghemsplats med plats p˚a privata daghem. I slutet av 1980-talet började de privata daghemmen p˚a nytt att växa i omfattning. Redan d˚a kunde man ocks˚a iaktta att dessa daghem i första hand gick till barn till högre tjänstemän och tjänstemän i mellanposition. I en undersökning fr˚an 1987 visade det sig att enbart 12 procent av barnen p˚a familjekooperativa dagis hade arbetarföräldrar. 63 procent hade däremot föräldrar som var högre tjänstemän eller tjänstemän i mellanposition. 58 1992 verkar det som om fördelningen inom den privata barnomsorgen utjämnats n˚agot. Fortfarande var dock inte mer än 25 procent av barnen fr˚an LO-familjer. Resten var barn till tjänstemannafamiljer. Ser vi till hela gruppen barn s˚a hade inte mer än en procent av LObarnen plats p˚a privat daghem, tre procent av TCO-barnen och ˚atta procent av SACO/SRbarnen. Privata daghem motiverades fr˚an början främst som pedagogiska alternativ. Men de kom i praktiken att fungera som en lösning p˚a daghemsköerna. Genom att sluta sig samman i ett föräldrakooperativ kunde man f˚a en daghemsplats trots att kön till de kommunala daghemmen var l˚ang. De ovan redovisade siffrorna visar tydligt att det främst blev ett sätt att för högutbildade att ordna sig en plats vid sidan av de kommunala daghemmen. Att g˚a före i kön s˚aledes. 57 SOU 1951: 15; SOU 1967: 39; SCB (1981); Ds Fi 1984: 2; SCB (1994b). 58 SOU 1967: 39.
Privata daghem har ocks˚a kommit att fungera som ett alternativ vid nedskärningar inom den kommunala barnomsorgen. Genom privata daghem kan man, via högre avgifter, eget deltagande och kortare öppentider upprätth˚alla kvaliteten p˚a barnomsorgen. Denna möjlighet har, som vi ser, främst utnyttjats av tjänstemannafamiljer. Kort uttryckt har de offentliga subventionerna av privata daghem främst tillfallit välbeställda och högutbildade. 59 Hur st˚ar sig d˚a teorin om att reglering och ransonering leder till att medelklassen i högre grad än arbetare kan f˚a sin behov tillfredsställda? Ja, fram till 1960-talet när ransoneringen verkligen var stenh˚ard finns inga belägg för p˚ast˚aendet. Snarast det omvända. Arbetare i den h˚art ransonerade barnomsorgen var snarast överrepresenterade. Under de senare ˚aren har vi ocks˚a, vill jag mena, f˚att tydliga belägg för att marknadsliknande styrmekanismer klart gynnar medelklassen. Faktum kvarst˚a. Under en intensiv utbyggnadsperiod, d˚a barnomsorgens omfattning växte med drygt 1660 procent, missgynnades arbetare. Utbyggnad i sig är s˚aledes inte nog. Men varför missgynnades de? Fler svar än att det skulle bero p˚a ransoneringen har getts. En del orimliga, andra mer rimliga. Till de mer rimliga hör förklaringen att daghemsavgiften är en större börda för arbetarfamiljer än medelklassfamiljer och att man därför valt att lösa omsorgen p˚a annat sätt. Helt självklar är emellertid inte heller denna förklaring om man ser den ur ett historiskt perspektiv. Under den tid arbetarebarn var överrepresenterade p˚a daghemmen var nämligen avgiftens andel av barnomsorgens kostnad större. P˚a 1940-talet och 1960-talet utgjorde avgiften runt 17 procent av de totala kostnaderna. Under den period arbetarbarnens representativitet minskade minskade ocks˚a avgifternas andel ner till omkring 10 procent. Nu kan förvisso daghemstaxornas utseende ha förändrats under tiden. Traditionellt har daghemsavgifterna varit kraftigt differentierade efter föräldrarnas inkomst. S˚a är fortfarande fallet. Har differentieringen ändrat utseende till medelklassens fördel? Det är sv˚art att avgöra. Men p˚a 1950-talet upptog avgiften, s˚a vitt vi kan bedöma, en större andel av en arbetarfamiljs inkomst än den gör nu. Änd˚a var de i majoritet p˚a daghemmen. Helt g˚ar det däremot inte att utesluta att botten satts högre upp i dag s˚a att personer med l˚aga inkomster tvingas betala en högre avgift. Detta torde främst beröra ensamst˚aende, vilka vi ju vet ökade sitt daghemsdeltagande under 1980-talet. En viss inverkan torde det dock ha kunnat haft att flera kommuner övergick till enhetstaxor under 1970- och 1980-talet. Dessa sätter tröskeln högre för l˚aginkomsttagare och lägre för höginkomsttagare. Under slutet av 1980-talet började allt fler överge det systemet. Samtidigt förbättrades arbetarnas representation. N˚agra andra förklaringar är mer rimliga. En större andel bland arbetare har oregelbundna arbetstider. Den kommunala barnomsorgen har i liten utsträckning varit anpassad efter det. Därmed har den inte kunnat täcka arbetarfamiljernas behov. Dessutom arbetar en större andel kvinnor i arbetarklassen kortare deltid. Daghemmen var fr˚an början tänkt enbart för heldagsomsorg. B˚ade statsbidrag och avgifter var länge konstruerade efter denna norm. Familjer som inte behövde full barnomsorg diskvalificerades därmed. Kommunerna ville inte ha korttidsbarn eftersom det drog ner statsbidragen och familjerna undvek barnomsorg därför att avgiften blev s˚a hög ställd i relation till kvinnans lön. I slutet av 1980-talet lades statsbidragssystemen om och i m˚anga kommuner har man infört flexiblare avgifter. Dessa senare resonemang, tillsammans med nästan full behovstäckning, förklarar förmodligen en hel del av den tidigare kraftiga och den under senare ˚ar minskade underrepresentationen. Det finns emellertid en förklaring som nästan helt bortsetts ifr˚an, nämligen kvinnornas förvärvsfrekvens. Daghemmen var, som sagt, i första hand till för heltids förvärvsarbetande föräldrar. Tänk om den mindre andelen arbetarbarn med plats i kommunal barnomsorg kan förklaras av detta? Det kan den. 59 Socialstyrelsen (1989), 65.
Page 1:
Barn och äldreomsorg i Sverige Pet
Page 4 and 5:
3.3.1 Barnomsorgens kostnader . . .
Page 6 and 7:
själv. P˚a s˚a sätt kan vi f˚a
Page 9 and 10:
Kapitel 2 ÄLDREOMSORGEN I SVERIGE
Page 11 and 12:
hus byggdes där man mot en avgift
Page 13 and 14:
Föräldrar hade ocks˚a försörjn
Page 15 and 16:
handlade mycket riktigt om situatio
Page 17 and 18:
de ju uppenbarligen inte klarat sig
Page 19 and 20:
de i huvudsak vara filantropiska in
Page 21 and 22:
Vi kan tänka oss tre principiella
Page 23 and 24:
Skillnaden mellan pensioner och äl
Page 25 and 26:
v˚ard och omsorg tillfredsställas
Page 27 and 28: miskt betungande för de frivilliga
Page 29 and 30: som utgjorde förutsättningen för
Page 31 and 32: 2.3.4 1960-tal - utökade ambitione
Page 33 and 34: andel som p˚a 1940-talet, det vill
Page 35 and 36: Servicehusen brukar visserligen int
Page 37 and 38: samtidigt kraftigt. 89 En jämföre
Page 39 and 40: De totala offentliga utgifterna fö
Page 41 and 42: Vid sidan av den sjukv˚ard som spe
Page 43 and 44: med offentlig finansiering ony˚a i
Page 45 and 46: Redan i pensionärsundersökningen
Page 47 and 48: Trots det finns det en icke obetydl
Page 49 and 50: fr˚an var tredje till varannan. De
Page 51: äldres önskem˚al rimmar illa med
Page 54 and 55: gränser). Vi kan, precis som för
Page 56 and 57: som fostrade dem skulle de komma at
Page 58 and 59: skoldagens slut, var skulle de ta v
Page 60 and 61: Mjölkdroppen, men kom tämligen sn
Page 62 and 63: av privata intressenter bör regler
Page 64 and 65: tillfälliga behov av hemhjälp som
Page 66 and 67: 3.2.4 Daghemmen i centrum N˚agon f
Page 68 and 69: Barnstugeutredningen föreslog en k
Page 70 and 71: Under l˚ang tid dominerade lekskol
Page 72 and 73: i förskola före sex ˚ars ˚alder
Page 74 and 75: Ska vi s˚aledes se var barnen till
Page 76 and 77: niv˚a. (Diagram 3.11) Trots den my
Page 80 and 81: L˚at oss titta p˚a sammanboende a
Page 82 and 83: historiskt och ännu socialt faktum
Page 84 and 85: villkor i dag. Man kan däremot, me
Page 86 and 87: andra rättigheter som tillkom andr
Page 88 and 89: 1964 1970 1992 I arbetskraften 180
Page 90 and 91: När kvinnor börjar förvärvsarbe
Page 92 and 93: födda av ej gifta mödrar har öka
Page 95 and 96: Kapitel 5 TABELLBILAGA Tabell A2.1
Page 97: Tabell A3.2 Barnomsorgssubventionen
Page 100 and 101: Greitz, Birgitta (1985), Fr˚an hem
Page 102 and 103: SCB (1993c), P˚a tal om kvinnor oc
show all

Barn och ¨aldreomsorg i Sverige

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?