Barn och ¨aldreomsorg i Sverige

More documents

Recommendations

Info

niv˚a. (Diagram 3.11) Trots den mycket kraftiga utbyggnaden av barnomsorgen r˚ader det fortfarande en viss brist, ˚atminstone enligt vad föräldrarna efterfr˚agar. Enligt barnomsorgsundersökningen 1994 saknades det ännu 62 000 platser i den kommunala omsorgen. Majoriteten av dessa rör kommunala daghem. Den totala efterfr˚agan 1994 motsvarade för övrigt lite drygt det totala antalet barn där b˚ada föräldrarna faktiskt förvärvsarbetade. Skolbarnen Skolbarnen tillbringar ju en stor del av sin tid i skolan. Men hur har den övriga tidens tillsyn lösts? Hur har den utbyggda barnomsorgen p˚averkat tillsynen? För barn i ˚aldern 7 till 12 ˚ar finns n˚agra tydliga trender över tid. Ser vi tillbaka till mitten av 1970-talet och jämför med början av 1990-talet s˚a har andelen barn med offentlig barnomsorg ökat, andelen med privat betald omsorg minskat och andelen med privat men obetald omsorg legat still. Andelen som har tillsyn enbart av förälder i hemmet har minskat kraftigt. 1976 s˚ags 55 procent av barnen till enbart av förälder, 1990 27 procent. Till en viss del har denna minskning f˚angats upp av den kommunala omsorgen. Men barn är ocks˚a utan tillsyn i större utsträckning i dag. 1976 var 26 procent av barnen i ˚aldersgruppen utan tillsyn, 1990 37 procent av barnen. Sedan 1990 har den kommunala barnomsorgen för barn i ˚aldern 10-12 ˚ar minskat i omfattning. Det troliga är s˚aledes att en större andel skolbarn i dag är utan n˚agon som helst tillsyn. 51 (Diagram 3.12) Ser vi enbart till skolbarn i ˚aldern 7 till 9 ˚ar förändras bilden. I denna ˚aldersgrupp har andelen med hemmavarande förälder minskat. Mellan 1980 och 1992 halverades andelen barn i ˚aldern 7-9 ˚ar med hemmavarande förälder. Samtidigt mer än tredubblades andelen med plats i kommunal omsorg. Det är därmed en mindre andel av dessa barn som klarar sig själva p˚a dagarna. 52 (Diagram 3.13) 3.3.5 Vilka barn g˚ar p˚a dagis? När daghemmen infördes p˚a 1800-talet var deras ändam˚al socialt. De var till för fattiga ensamst˚aende mödrar. Lekskolorna däremot var fr˚an början riktade till medelklassens hemmafruar. Under l˚ang tid var mycket riktigt barn till arbetare, förvärvsarbetande samt ensamst˚aende mödrar i majoritet p˚a daghemmen och barn till över- och medelklassen med hemmavaranda mödrar överrepresenterade p˚a lekskolorna. 1937 hade 76 procent av barnen p˚a daghem en förvärvsarbetande moder medan över 80 procent av barnen p˚a lekskola hade mamma hemma. Ser vi till fördelningen mellan barn till ensamst˚aende moder och till sammanboende moder var de ensamst˚aende mödrarna överrepresenterade. 23 procent av barnen p˚a daghem hade en ensamst˚aende moder. P˚a lekskolorna däremot var motsvarande andel enbart sex procent. 53 Hur s˚ag d˚a klassfördelningen ut? Under 1980-talet uppmärksammades att barn till arbetare var underrepresenterade inom den kommunala barnomsorgen och att en större andel barn till olika tjänstemannagrupper hade plats inom den kommunala barnomsorgen. 54 Det var ett ur flera synvinklar otillfredsställande tillst˚and. För det första innebar det att den offentliga barnomsorgen därmed hade ändrat karaktär. Fr˚an en socialt inriktad institution till 51 Siffrorna är inte helt rättvisande. Även barn som ej hade förvärvsarbetande moder hade 1945 exempelvis betald hemhjälp i en omfattning l˚angt ifr˚an dagens läge. N˚agonstans kring 14 procent av alla barn levde i en familj med hembiträde. 52 SCB (1989a), 109; SCB (1993d), 43. 53 För 1980 gäller det barn 7-10 ˚ar. SCB (1981), 46; SCB (1993c), 26. 54 SOU 1938: 20, 34.
ett stöd till medelklassgrupper. För det andra kunde man misstänka att barnomsorgen innebar inte bara en omfördelning av resurser till barnfamiljer i allmänhet utan till barnfamiljer med höga inkomster. Dessutom var det tveksamt om barnomsorgen verkligen levde upp till ett av de uttalade m˚alen med den - nämligen att kompensera för bristande hemmiljö, eller snarare utjämna de utbildningsmässiga förutsättningarna mellan olika grupper. Sett ur det perspektivet borde barn till arbetare snarare vara överrepresenterade i den kommunala barnomsorgen. En rad olika förklaringar har levererats till varför färre arbetarbarn f˚att plats inom barnomsorgen. Vi ˚aterkommer till dessa nedan. Men i en historisk tillbakablick kan n˚agra av de mest frekventa förklaringarna vara intressanta att skärsk˚ada. En vanligt förekommande förklaring har nämligen varit att medelklassen är överrepresenterad därför att tillg˚angen till kommunal barnomsorg reglerats genom en uppsättning komplicerade administrativa regler. Eftersom det hela tiden r˚att brist p˚a barnomsorg har man tvingats införa n˚agon form av behovsprövad ransonering. M˚anga har menat att inte bara p˚a en marknad utan även i ett ransoneringssytem s˚a kommer de resursstarka att kunna ta för sig mer än resurssvaga därför att de har en större social kompetens; de kan lära sig reglerna och är bättre p˚a att förhandla med de platsfördelande tjänstemännen. Resonemanget har givetvis ocks˚a använts som ett motiv varför offentligt subventionerade tjänster i stället bör fördelas enligt en marknadsprincip. 55 I mitten av 1980-talet menade man i linje med detta fr˚an LO:s sida att arbetare var underrepresenterade därför att barnomsorgen var otillräckligt utbyggd. Ett sätt att lösa snedfördelningen inom barnomsorgen vore därför att bygga ut den vidare. Det ligger säkert en del i resonemangen ovan. Sett ur ett historiskt perspektiv f˚ar den emellertid inget stöd. Fram till n˚agon g˚ang i mitten av 1970-talet var det skriande brist p˚a daghemsplatser (och offentligt finansierade familjedaghem). Tillg˚angen till dessa platser ransonerades därför mycket h˚art och enbart familjer med starka skäl kunde f˚a plats. Enligt resonemanget ovan borde därför överrepresentationen av tjänstemannabarnen varit ännu större under denna period. Det var den emellertid inte. Det första man kan konstatera är att barn till ensamst˚aende mödrar under hela perioden i stor utsträckning haft tillg˚ang till plats i den kommunala barnomsorgen. Utan att kunna beräkna den faktiska täckningsgraden bland ensamst˚aende sm˚abarnsmödrar s˚a vet vi att 1944 s˚a utgjorde barnen till ensamst˚aende mödrar 39 procent av barnen p˚a daghem och 1966 utgjorde de 46 procent av barnen. Under 1980- och 1990-talet har deras andel av barnen i den kommunala omsorgen sjunkit. 1994 var cirka 16 procent i den kommunala omsorgen barn till ensamst˚aende mödrar. Men det beror inte p˚a att de i mindre utsträckning haft tillg˚ang till barnomsorg utan p˚a att det totala antalet barn ökat s˚a kraftigt. I själva verket har barn till ensamst˚aende mödrar i ökad utsträckning tillg˚ang till kommunal barnomsorg. 1975 hade 56 procent av förskolebarnen till ensamst˚aende mödrar kommunal barnomsorg och 1994 74 procent. 56 Andelen arbetarbarn har ocks˚a minskat under tiden, det motsvaras emellertid av en ökad snedfördelning. Under de senaste ˚aren har andelen bland arbetarbarn med kommunal daghem dock ˚anyo börjat ökat. (Diagram 3.14) 1944/45 kom drygt 80 procent av barnen p˚a daghem fr˚an socialgrupp tre. 17,5 procent hade föräldrar i socialgrupp 2 och 2,5 procent i socialgrupp 1. Hur stor andel av arbetarbarnen totalt som hade tillg˚ang till daghem vet vi inte. Men med tanke p˚a att arbetarklassen under denna tid utgjorde mellan 50 och 60 procent av befolkningen s˚a torde slutsatsen att de var överrepresenterade p˚a daghem inte vara felaktig. För 1960-talet har vi tyvärr ingen socialgruppsindelning av daghemsbarnen, däremot 55 Se tex Ds Fi 1984: 2; LO (1986); Socialstyrelsen (1989). 56 Se tex Rothstein (1988).
Page 1:
Barn och äldreomsorg i Sverige Pet
Page 4 and 5:
3.3.1 Barnomsorgens kostnader . . .
Page 6 and 7:
själv. P˚a s˚a sätt kan vi f˚a
Page 9 and 10:
Kapitel 2 ÄLDREOMSORGEN I SVERIGE
Page 11 and 12:
hus byggdes där man mot en avgift
Page 13 and 14:
Föräldrar hade ocks˚a försörjn
Page 15 and 16:
handlade mycket riktigt om situatio
Page 17 and 18:
de ju uppenbarligen inte klarat sig
Page 19 and 20:
de i huvudsak vara filantropiska in
Page 21 and 22:
Vi kan tänka oss tre principiella
Page 23 and 24:
Skillnaden mellan pensioner och äl
Page 25 and 26: v˚ard och omsorg tillfredsställas
Page 27 and 28: miskt betungande för de frivilliga
Page 29 and 30: som utgjorde förutsättningen för
Page 31 and 32: 2.3.4 1960-tal - utökade ambitione
Page 33 and 34: andel som p˚a 1940-talet, det vill
Page 35 and 36: Servicehusen brukar visserligen int
Page 37 and 38: samtidigt kraftigt. 89 En jämföre
Page 39 and 40: De totala offentliga utgifterna fö
Page 41 and 42: Vid sidan av den sjukv˚ard som spe
Page 43 and 44: med offentlig finansiering ony˚a i
Page 45 and 46: Redan i pensionärsundersökningen
Page 47 and 48: Trots det finns det en icke obetydl
Page 49 and 50: fr˚an var tredje till varannan. De
Page 51: äldres önskem˚al rimmar illa med
Page 54 and 55: gränser). Vi kan, precis som för
Page 56 and 57: som fostrade dem skulle de komma at
Page 58 and 59: skoldagens slut, var skulle de ta v
Page 60 and 61: Mjölkdroppen, men kom tämligen sn
Page 62 and 63: av privata intressenter bör regler
Page 64 and 65: tillfälliga behov av hemhjälp som
Page 66 and 67: 3.2.4 Daghemmen i centrum N˚agon f
Page 68 and 69: Barnstugeutredningen föreslog en k
Page 70 and 71: Under l˚ang tid dominerade lekskol
Page 72 and 73: i förskola före sex ˚ars ˚alder
Page 74 and 75: Ska vi s˚aledes se var barnen till
Page 78 and 79: en indelning efter föräldrarnas u
Page 80 and 81: L˚at oss titta p˚a sammanboende a
Page 82 and 83: historiskt och ännu socialt faktum
Page 84 and 85: villkor i dag. Man kan däremot, me
Page 86 and 87: andra rättigheter som tillkom andr
Page 88 and 89: 1964 1970 1992 I arbetskraften 180
Page 90 and 91: När kvinnor börjar förvärvsarbe
Page 92 and 93: födda av ej gifta mödrar har öka
Page 95 and 96: Kapitel 5 TABELLBILAGA Tabell A2.1
Page 97: Tabell A3.2 Barnomsorgssubventionen
Page 100 and 101: Greitz, Birgitta (1985), Fr˚an hem
Page 102 and 103: SCB (1993c), P˚a tal om kvinnor oc
show all

Barn och ¨aldreomsorg i Sverige

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?