Barn och ¨aldreomsorg i Sverige

med offentlig finansiering ony˚a införts. Det kan ske genom att kommunerna lägger ut delar
av äldreomsorgen p˚a entreprenader eller att en s˚a kallade hemtjänstpeng införs s˚a att de
äldre själva kan välja utförare. Ocks˚a olika former av marknadslika relationer inom offentliga
sektorn har utvecklats de senaste ˚aren.
I en artikel har Rolf ˚A. Gustafsson och Marta Szebehely sammanställt kunskapen p˚a
omr˚adet.
1993 hade ungefär hälften av landets kommuner infört resultatenheter inom äldre- och
handikappomsorgen. Drygt en av fem hade dessutom kopplat n˚agon form av prestationsersättning
(prislapp per ˚atgärd) till resultatenheterna. I ungefär 10 procent av kommunerna
p˚averkas s˚aledes resultatenheternas ekonomiska resurser av personalens prestationer.
Beställar-utförar-modell hade samtidigt införts i 10 procent av kommunerna. I beställarutförarmodellen
ing˚ar explicit möjligheten att inte bara beställa tjänsterna i den egna organisationen
utan att ocks˚a köpa upp dem externt p˚a marknaden. De senaste ˚aren har en snabb
utveckling ägt rum p˚a omr˚adet. Andelen privata entreprenader har inom loppet av ett par ˚ar
ökat med tv˚a till fyra g˚anger. Det har emellertid ägt rum fr˚an en l˚ag niv˚a. 1993-1994 omfattade
de privata entreprenörerna cirka fyra procent av kommunens bruttokostnader och fyra
procent av det totala antalet anställda inom äldre- och handikappomsorg.
De vanligaste formerna för entreprenader har varit att lägga ut specifika uppgifter inom
hemtjänsten p˚a entreprenad, s˚a som matdistribution, städning med mera. 1993 hade ungefär
var fjärde kommun prövat denna form av entreprenad. Näst vanligast är att lägga ut
särskilda boendeformer p˚a privat entreprenör. I 20 procent av kommunerna hade detta ägt
rum 1993.
Den mest ”marknadslika” formen av offentligt finansierad omsorg är införandet av
vouchersystem. Kommunens beslut om behov och omfattning av omsorg omvandlas d˚a
till ett checkbelopp som den omsorgs- och hjälpbehövande sedan kan använda för att själv
”upphandla” sin omsorg. Systemet har prövats i fyra borgerliga kommuner i Stockholmsomr˚adet.
Högst 10 procent av hjälptagarna har emellertid valt att använda checksystemet.
Andelen äldre i Sverige som omfattas av detta system torde därmed röra sig om n˚agra
promille. 107
Den formellt organiserade äldreomsorgen finansieras och drivs s˚aledes fortfarande
nästan helt inom den offentliga sektorn.
En tydlig förändring är emellertid att de enskilda utövarna har ändrat karaktär. Fr˚an
att nästan uteslutande ha varit en angelägenhet för olika stiftelser har det blivit ett sätt att
tjäna pengar. 50 procent av de anställda i enskild drift inom äldre- och handikappomsorgen
arbetade 1994 i aktiebolag. 108
2.4.7 Frivilligorganisationernas insatser
I vilken utsträckning frivilligorganisationer bedriver socialt arbete vet vi väldigt lite om,
särskilt om man vill vara mer specifik och ange vilka som f˚ar hjälp.
En mycket stor andel av Sveriges befolkning är förvisso medlemmar i olika organisationer.
I genomsnitt är varje svensk medborgare medlem i 3,5 organisationer. De dominerande
organisationerna är emellertid fackföreningar och KF; vid sidan av dessa är medlemskap i
n˚agon idrottsorganisation vanligast.
Inom ramen för socialtjänstkommittén genomfördes en översiktlig undersökning av det
frivilliga sociala arbetet. I undersökningen framgick att 48 procent av Sveriges befolkning
utför frivilligt arbete under ett ˚ar. Den största delen av detta arbete sker emellertid i organisationer
som inte utför frivilligt socialt arbete. Vanligast är arbete i en idrottsorganisation.
107 Gustafsson & Szebehely (1996),
108 Ds 1995: 25, 53.