Barn och ¨aldreomsorg i Sverige

sig själva. P˚a s˚a sätt slog man tv˚a flugor i en smäll. Dels gav man p˚a detta sätt hjälp till
självhjälp ˚at de fattiga arbetarna, dels fick man viss kontroll över deras barn. I den första
˚arsberättelsen fr˚an Kungsholmens barnkrubba kan man läsa följande: ”Krubbans ändam˚al
är att rädda arbetare för samhällets behof, och inverka till sedlighet och ordning.”
P˚a barnkrubborna förekom ingen undervisning eller direkt pedagogisk verksamhet.
Barnkrubborna var i första hand en social inrättning där man kunde h˚alla uppsyn
över förskolebarnen och ge dem mat. De var en formellt organiserad barnpassning. De
drevs i första hand av enskilda föreningar inom församlingarna och bekostades genom
välgörenhet.
Intressant nog finns emellertid ocks˚a rötterna till offentlig finansiering av barnomsorgen
här. Eftersom barnkrubbornas verksamhet kunde bidra till att minska fattigdomen n˚agot hos
deras klientel genom att b˚ada föräldrarna kunde arbeta tack vare barnomsorgen s˚a innebar
de en avlastning för den kommunala fattigv˚arden. Kanske ännu viktigare var att de p˚a detta
stadium innebar att omsorgsformen i viss m˚an utgjorde ett alternativ till barnav˚arden. Om
en ensamst˚aende moder kunde uppbära ett fulltidsarbete medan barnet var p˚a barnkrubban
ökade ju möjligheten för moderna att ta hand om sitt eget barn. Kommunen behövde inte
ta över det totala ansvaret och placera barnen p˚a barnhem eller hos fosterföräldrar. Redan
tidigt kunde därför barnkrubborna f˚a bidrag fr˚an den kommunala fattigv˚arden för sin
verksamhet.
1896 skapades den första barnomsorgsinstitutionen med en pedagogik direkt riktad till
förskolebarn. Inspirerad av Friedrich Fröbels barnpedagogik och de s˚a kallade Kindergartens
som börjat etableras i Tyskland startade Anna Eklund p˚a privat initiativ en s˚a kallas
barnträdg˚ard. Redan ˚aret därp˚a började hon utbilda barnträdg˚ardslärarrinnor.
Syftet med barnträdg˚ardarna var inte barnpassning. I stället skulle här hemmets uppfostran
kompletteras genom professionell personal under n˚agra timmar varje dag. Bakom
fanns en pedagogisk tanke om barnens utvecklingsmöjlighet. Att vänta s˚a länge som till
sju ˚ars ˚alder var inte bra, uppfostran borde börja tidigare annars kunde barnens potentiella
resurser förslösas. Barnträdg˚ardarna riktade sig fr˚an början till medelklassens hemmafruar
och deras barn. Genom barnträdg˚ardarna kunde hemmafrun f˚a n˚agra timmars
avkoppling eller tid för att shoppa och barnen en tidig pedagogisk träning. Precis som
sm˚abarnsskolorna och barnkrubborna drevs barnträdg˚ardarna av olika privata stiftelser och
föreningar.
En av de mer betydelsefulla barnträdg˚ardarna skapades i Norrköping av systrarna Ellen
och Maria Moberg 1899. Systrarna Moberg var emellertid inte till freds med den exklusiva
inriktningen. Inspirerad av de s˚a kallade Volkskindergarten som fanns i Berlin startade de
1904 en folkbarnträdg˚ard där även barn till arbetare skulle ha r˚ad att g˚a. Verksamheten
möjliggjordes genom välgörenhetsbidrag. 1912 betalar staden för första g˚angen bidrag till
verksamheten. 5
Systrarna Mobergs verksamhet och aktivitet kom att f˚a stor betydelse för barnomsorgens
utveckling. Genom folkbarnträdg˚arden hade de fört samman pedagogiska och sociala
motiv för barnomsorg. Vi kan säga att de visat p˚a en väg bortom den rena barnpassningen
och därmed möjliggjort en mer allmän motivation till barnomsorgen. Ellen Moberg kom
senare att vara en av de drivande krafterna bakom samhällets ökade engagemang i barnomsorgen,
vilket vi ˚aterkommer till. Hon visade ocks˚a vägen när hon p˚a fyrtiotalet gärna
s˚ag en kommunalisering av den verksamhet hon p˚a privat initiativ byggt upp. Ocks˚a det
˚aterkommer vi till.
Ännu en viktig verksamhet startades emellertid under 1800-talet. Bara för att barn mellan
2 och 7 kunde f˚a plats i barnkrubba när deras föräldrar arbetade var inte alla barns
problem lösta. För barn över sju ˚ar tog visserligen skolan upp en del av dagens tid. Men vid
5 Lindberg (1991), 22-30.