Barn och ¨aldreomsorg i Sverige

More documents

Recommendations

Info

3.3.1 Barnomsorgens kostnader . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70 3.3.2 Den offentliga barnomsorgen 1994 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71 3.3.3 Skolbarnomsorgen 1994 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72 3.3.4 Var är barnen p˚a dagarna - familjen, välgörenheten, den offentliga sektorn och marknaden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73 3.3.5 Vilka barn g˚ar p˚a dagis? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76 3.4 Hur uppskattad är barnomsorgen? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 81 4 KVINNORNA OCH OMSORGEN OM BARN OCH GAMLA 83 4.1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83 4.2 Kvinnoarbete i omsorgen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84 4.2.1 Äldreomsorgen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84 4.2.2 Barnomsorgen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 85 4.3 Kvinnors arbete tack vare omsorgen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86 4.4 Jämställdhet i den stora världen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 89 4.5 Familj i förändring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90 4.6 Avslutning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92 5 TABELLBILAGA 95 6 LITTERATUR 99
Kapitel 1 INLEDNING Fr˚agan vem som ska ta hand om barnen och vem som ska hjälpa de äldre när de inte längre klarar sig helt p˚a egen hand är utan tvivel evig. Visserligen har svaret med bedövande entonighet varit att det ska kvinnorna göra - inom hemmets väggar. Men bara för att svaret nästan jämnt blivit ett och det samma blir inte själva fr˚agan mindre brännande. Kan omsorgen skötas p˚a n˚agot annat sätt? 1994 fick över hälften av barnen i ˚aldrarna 0 till 6 ˚ar en väsentlig del av sin omsorg utanför hemmets väggar i Sverige. 54 procent hade detta ˚ar plats i offentligt finansierad och till största delen även offentligt producerad barnomsorg. Samma ˚ar fick nästan var femte pensionär (över 65 ˚ar) n˚agon form av offentligt organiserad omsorg. Genom v˚art sätt att organisera delar av omsorgen om barn och äldre har vi s˚aledes givit ett n˚agot annat svar än det vanliga p˚a den inledande fr˚agan. Omsorg kan ocks˚a ges i formella organisationer utanför hemmet. Men ocks˚a här inställer sig n˚agra fr˚agor. Hur ska dessa formella organisationer se ut? Vem ska ha ansvar för dem? Till vilka ska de rikta sig? Inte heller dessa är n˚agra nya problem. Sedan l˚ang tid tillbaka har samhället tvingats ta ställning till hur det ska lösa omsorgen för äldre utan ekonomiska resurser och anhöriga eller barn utan föräldrar eller vars mamma och pappa är för fattiga för att kunna ta hand om de egna barnen. Ibland har lösningen varit olika former av omsorg utanför hemmet. Även bemedlade familjer och äldre har av olika skäl haft behov av att lösa olika former av omsorg utanför hemmets ramar. Även ur det perspektivet är v˚ar nuvarande lösning tämligen unik, b˚ade historiskt och jämfört med andra länder. För det första vänder sig den formellt organiserade omsorgen till alla behövande. Den är inte avsedd för vissa marginella grupper som inte kan lösa sina omsorgsbehov p˚a andra sätt. För det andra omfattar den, vilket följer p˚a det första, väldigt m˚anga. Den är stor. För det tredje är huvuddelen av den formellt organiserade barnoch äldreomsorgen inte bara styrd och finansierad av v˚ar politiska demokrati, själva ”produktionen” utförs ocks˚a i offentlig regi. Den köps och säljs inte p˚a en marknad. Ges inte som n˚adeg˚ava av olika frivilligorganisationer. Produceras inte, mer än i liten utsträckning, av varken vinstdrivna bolag eller ideella organisationer. Varför har vi gjort p˚a detta sätt? Vad har det betytt för omsorgen om barnen, de äldre och inte minst - för kvinnorna? Jag ska försöka ge n˚agra svar p˚a dessa fr˚agor. Ett bra sätt att först˚a det är, menar jag, att historiskt skildra den offentliga barnoch äldreomsorgens framväxt i Sverige. Hur har den faktiska organiseringen av barnoch äldreomsorgen sett ut? Vilka är motiven bakom de reformer som gjorde barnoch äldreomsorg till en integrerad del av välfärdsstaten? Vilka problem var det man ställdes inför, vilka lösningar var möjliga? ˚Atminstone under 1900-talet har man, öppet eller dolt, tagit ställning till huruvida omsorgen bör utföras i familjen, köpas p˚a en marknad, finansieras av det offentliga men utföras av n˚agon annan eller rentav produceras av det offentliga 5
Page 1: Barn och äldreomsorg i Sverige Pet
Page 6 and 7: själv. P˚a s˚a sätt kan vi f˚a
Page 9 and 10: Kapitel 2 ÄLDREOMSORGEN I SVERIGE
Page 11 and 12: hus byggdes där man mot en avgift
Page 13 and 14: Föräldrar hade ocks˚a försörjn
Page 15 and 16: handlade mycket riktigt om situatio
Page 17 and 18: de ju uppenbarligen inte klarat sig
Page 19 and 20: de i huvudsak vara filantropiska in
Page 21 and 22: Vi kan tänka oss tre principiella
Page 23 and 24: Skillnaden mellan pensioner och äl
Page 25 and 26: v˚ard och omsorg tillfredsställas
Page 27 and 28: miskt betungande för de frivilliga
Page 29 and 30: som utgjorde förutsättningen för
Page 31 and 32: 2.3.4 1960-tal - utökade ambitione
Page 33 and 34: andel som p˚a 1940-talet, det vill
Page 35 and 36: Servicehusen brukar visserligen int
Page 37 and 38: samtidigt kraftigt. 89 En jämföre
Page 39 and 40: De totala offentliga utgifterna fö
Page 41 and 42: Vid sidan av den sjukv˚ard som spe
Page 43 and 44: med offentlig finansiering ony˚a i
Page 45 and 46: Redan i pensionärsundersökningen
Page 47 and 48: Trots det finns det en icke obetydl
Page 49 and 50: fr˚an var tredje till varannan. De
Page 51: äldres önskem˚al rimmar illa med
Page 54 and 55:
gränser). Vi kan, precis som för
Page 56 and 57:
som fostrade dem skulle de komma at
Page 58 and 59:
skoldagens slut, var skulle de ta v
Page 60 and 61:
Mjölkdroppen, men kom tämligen sn
Page 62 and 63:
av privata intressenter bör regler
Page 64 and 65:
tillfälliga behov av hemhjälp som
Page 66 and 67:
3.2.4 Daghemmen i centrum N˚agon f
Page 68 and 69:
Barnstugeutredningen föreslog en k
Page 70 and 71:
Under l˚ang tid dominerade lekskol
Page 72 and 73:
i förskola före sex ˚ars ˚alder
Page 74 and 75:
Ska vi s˚aledes se var barnen till
Page 76 and 77:
niv˚a. (Diagram 3.11) Trots den my
Page 78 and 79:
en indelning efter föräldrarnas u
Page 80 and 81:
L˚at oss titta p˚a sammanboende a
Page 82 and 83:
historiskt och ännu socialt faktum
Page 84 and 85:
villkor i dag. Man kan däremot, me
Page 86 and 87:
andra rättigheter som tillkom andr
Page 88 and 89:
1964 1970 1992 I arbetskraften 180
Page 90 and 91:
När kvinnor börjar förvärvsarbe
Page 92 and 93:
födda av ej gifta mödrar har öka
Page 95 and 96:
Kapitel 5 TABELLBILAGA Tabell A2.1
Page 97:
Tabell A3.2 Barnomsorgssubventionen
Page 100 and 101:
Greitz, Birgitta (1985), Fr˚an hem
Page 102 and 103:
SCB (1993c), P˚a tal om kvinnor oc
show all

Barn och ¨aldreomsorg i Sverige

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?