Barn och ¨aldreomsorg i Sverige

More documents

Recommendations

Info

När kvinnor börjar förvärvsarbeta kommer de i kontakt med andra som arbetar och delar deras villkor, särskilt andra kvinnor. Därmed blir det ocks˚a lättare att agera kollektivt för att försvara sin intressen eller driva viktiga fr˚agor. Precis som makten en g˚ang n˚agot kunde förskjutas fr˚an arbetsgivarna när männen började organisera sig kollektivt i fackföreningar bär kvinnornas ökade förvärvsarbete p˚a, ˚atminstone potentiellt, samma kraft. Kvinnorna har ocks˚a mycket kraftigt ökat sin fackliga organisationsgrad. I dag är 86 procent av kvinnorna fackligt organiserade, inom offentliga sektorn är mer än 90 procent med i facket. Kvinnor har faktiskt en högre organisationsgrad än männen i dag. S˚a har det inte alltid varit. 1968 hade kvinnorna 20 procentenheter lägre organisationsgrad än männen. 20 En synlig effekt av kvinnornas ökade fackliga organisationsgrad är den minskade ojämlikheten mellan mäns och kvinnors löner. Det är visserligen ett faktum att kvinnor för det första är överrepresenterade i l˚aglöneyrken och att skillnaden mellan mäns och kvinnors löner, även i samma yrke, fortfarande är relativt stor. Men det är ocks˚a ett faktum att skillnaden över tid har minskat. 1973 tjänade en kvinnlig industriarbetare 84 procent av männens lön, 1991 90 procent. En kvinnlig industritjänsteman tjänade 63 procent av männens lön 1973, 1991 75 procent. Inom offentliga sektorn ökade kvinnornas lön i procent av männen fr˚an 81 till 85 procent för statligt anställda och 74 till 87 procent för kommunalt anställda. 21 (Diagram 4.5) Kvinnornas ökade förvärvsdeltagande leder ocks˚a till större närvaro i politiken. Kanske l˚ater det inte som s˚a självklart. Varför skulle hemarbetande kvinnor ha mindre tillträde till politiken? Det är trots allt ett faktum att det varit s˚a; och det är kanske inte s˚a konstig. Politiken är en integrerad del av den stora världen. I den politiska demokratin finns dessutom ett inbyggt jämlikhetskrav. Varje medborgare är lika mycket värld och har, när han eller hon g˚ar till valurnan precis samma makt. Det är mycket sv˚art att upprätth˚alla en diskriminering i ljuset av denna demokratins grundidé. Kvinnornas närvaro i politiken har ocks˚a ökat. I slutet av 1968 utnyttjade en större andelen av män sin rösträtt än kvinnorna. I början av 1990-talet r˚ader det omvända förh˚allandet. Skillnaden mellan mäns och kvinnors medlemskap i politiska partier har ocks˚a minskat, men här är anslutningsfrekvensen fortfarande större för män. Ser vi till andelen kvinnor i Sveriges riksdag har den ökat markant sedan 1960-talet. I början av 1960-talet var knappa 10 procent av riksdagens ledamöter kvinnor. I början av 1980-talet hade andelen ökat till drygt 20 procent. I 1991 ˚ars val var 33 procent av riksdagens representanter kvinnor och i 1994 ˚ars val 40 procent. 22 Fortfarande är skillnaden mellan män och kvinnor p˚a m˚anga omr˚aden stora. En liten andel kvinnor är chefer i näringslivet, en minimal andel kvinnor sitter p˚a topposter inom organisationslivet, män är fortfarande betydligt mer aktiva inom politisk opinionsbildning. Detta kan dock inte förta det faktum att jämlikheten mellan män och kvinnor ökat p˚atagligt i den stora världen. 4.5 Familj i förändring Hur ser det emellertid ut i den lilla världen, i familjen? Har kvinnornas ökade förvärvsfrekvens inneburit att ocks˚a familjebildningen och familjernas inre arbetsdelning förändrats? Familjebildningen i Sverige har förändrats kraftigt. Men huruvida och i vilken m˚an det beror p˚a kvinnornas ökade deltagande i arbetskraften är sv˚art att säga. Det kan finnas en rad andra skäl ocks˚a. Där det borde vara mest p˚atagligt är i den inre arbetsdelningen inom 20 SCB (1993c), 82. 21 Nermo (1994), 171f, SKAF (1995), 4f. 22 SCB (1993c), 47.
familjerna. I vilken utsträckning kvinnor sköter hemmet borde variera beroende p˚a om de är hemma p˚a heltid eller förvärvsarbetar. Hur ser det d˚a ut idag? Kvinnor sköter fortfarande b˚ade barn och hem i en helt annat utsträckning än männen. Kvinnor lägger ner i genomsnitt 33 timmar i veckan p˚a hemarbete och männen 20 timmar. Räknar man in även tids˚atg˚angen för förvärvsarbete lägger män och kvinnor ner ungefär lika mycket tid p˚a arbete totalt. Kvinnorna förvärvsarbetar färre timmar, männen fler. (Diagram 4.6) Fördelningen skiljer sig emellertid mellan olika familjetyper. I barnfamiljer är arbetet mer ojämlikt fördelat. Även i sambofamiljer utför kvinnorna en större andel hemarbete. Men skillnaden är inte s˚a stor. Det blir den när man skaffar barn. I sm˚abarnsfamiljer utför kvinnorna nästan dubbelt s˚a mycket hemarbete som männen och männen arbetar dubbelt s˚a mycket som kvinnorna. 23 Arbetet är s˚aledes jämlikt i tid men ojämlikt i fördelning. Fr˚agan är emellertid om det skett n˚agon förändring över tid? Det har det. 1974 arbetade kvinnor i sambofamiljer nästan 7 timmar mer per vecka än männen om man räknar samman förvärvsarbete och hush˚allsarbete, 1981 fyra timmar. 1991 arbetade b˚ade män och kvinnor lika mycket. Samtidigt har fördelningen av hush˚allsarbete blivit jämnare. 1974 ägnade männen 5,5 procent av sin arbetstid till hush˚allsarbete, kvinnorna 65 procent. 1991 utförde männen 11 procent av sin arbetstid till hush˚allsarbete, kvinnorna 41 procent. Fördelningen har s˚aledes blivit jämnare, b˚ade vad gäller totalt arbetad tid och hur den fördelas. 24 (Diagram 4.7) Kvinnornas utträde i arbetslivet tycks s˚aledes ha p˚averkat arbetsdelningen i hemmet. ˚Atminstone n˚agot. Till en del förklaras förändringen dock av att man totalt sett lägger ner mindre tid p˚a hush˚allsarbete. Denna förändring g˚ar ocks˚a igen i olika attitydundersökningar. I själva verket är attityderna ofta mer jämlikhetsförespr˚akande än hur verkligheten gestaltar sig. Och det finns tydliga generationsskillnader mellan män. I en attitydundersökning fr˚an 1993 menade 55 procent av männen i ˚aldern 16-29 ˚ar att ansvaret för barnen borde delas lika. Bland män mellan 34 och 54 ˚ar menade 35 procent att ansvaret borde delas lika. P˚a fr˚agan om pappan borde vara föräldraledig ˚atminstone tv˚a m˚anader höll 70 procent av de yngre männen med och 57 procent av de äldre männen. (Tabellbilaga Tabell A4.1) I en annan attitydundersökning framg˚ar att bland 43-˚ariga män anser 29 procent att mannen ensam bör arbeta medan kvinnan är hemma med barnen. Bland 28-˚ariga män föredrar 18 procent detsamma. Skillnaderna mellan mäns och kvinnors attityder avtar med sjunkande ˚alder. En stor andel av samtliga menar att ansvaret bör delas lika, antingen genom att b˚ada arbetar deltid och delar p˚a ansvaret, eller att b˚ada arbetar heltid och delar p˚a ansvaret. Ocks˚a här är det stor skillnad mellan äldre och yngre män. 41 procent av 43- ˚aringarna stödjer n˚agon form av dela lika-princip. 54 procent av de 28-˚ariga männen menar att ansvaret p˚a n˚agot sätt bör delas lika. (Tabellbilaga Tabell A4.2) Man kan samtidigt konstatera att idealet ligger l˚angt fr˚an verkligheten. Störst andel totalt, b˚ade för män och kvinnor, menar att b˚ada bör g˚a ner p˚a halvtid för att kunna dela p˚a ansvaret. Fem procent gör det ute i den krassa verkligheten. Det tycks s˚aledes som om den nya situationen p˚averkat b˚ade den faktiska ansvarsfördelningen och attityderna kring jämställdhet. Men har kvinnornas ökade förvärvsarbete ocks˚a p˚averkat svenskt familjeliv i bredare bemärkelse? Det här är närmast omöjligt att svara p˚a. Familjebildningen har förändrats mycket kraftigt de senaste decennierna. Antalet gifta har minskat, antalet som änd˚a lever tillsammans har ökat, antalet barn 23 Nermo( 1994), 172; SCB (1993c), 88. 24 SCB (1992a), 33, 60; SCB (1993c), 24.
Page 1:
Barn och äldreomsorg i Sverige Pet
Page 4 and 5:
3.3.1 Barnomsorgens kostnader . . .
Page 6 and 7:
själv. P˚a s˚a sätt kan vi f˚a
Page 9 and 10:
Kapitel 2 ÄLDREOMSORGEN I SVERIGE
Page 11 and 12:
hus byggdes där man mot en avgift
Page 13 and 14:
Föräldrar hade ocks˚a försörjn
Page 15 and 16:
handlade mycket riktigt om situatio
Page 17 and 18:
de ju uppenbarligen inte klarat sig
Page 19 and 20:
de i huvudsak vara filantropiska in
Page 21 and 22:
Vi kan tänka oss tre principiella
Page 23 and 24:
Skillnaden mellan pensioner och äl
Page 25 and 26:
v˚ard och omsorg tillfredsställas
Page 27 and 28:
miskt betungande för de frivilliga
Page 29 and 30:
som utgjorde förutsättningen för
Page 31 and 32:
2.3.4 1960-tal - utökade ambitione
Page 33 and 34:
andel som p˚a 1940-talet, det vill
Page 35 and 36:
Servicehusen brukar visserligen int
Page 37 and 38:
samtidigt kraftigt. 89 En jämföre
Page 39 and 40: De totala offentliga utgifterna fö
Page 41 and 42: Vid sidan av den sjukv˚ard som spe
Page 43 and 44: med offentlig finansiering ony˚a i
Page 45 and 46: Redan i pensionärsundersökningen
Page 47 and 48: Trots det finns det en icke obetydl
Page 49 and 50: fr˚an var tredje till varannan. De
Page 51: äldres önskem˚al rimmar illa med
Page 54 and 55: gränser). Vi kan, precis som för
Page 56 and 57: som fostrade dem skulle de komma at
Page 58 and 59: skoldagens slut, var skulle de ta v
Page 60 and 61: Mjölkdroppen, men kom tämligen sn
Page 62 and 63: av privata intressenter bör regler
Page 64 and 65: tillfälliga behov av hemhjälp som
Page 66 and 67: 3.2.4 Daghemmen i centrum N˚agon f
Page 68 and 69: Barnstugeutredningen föreslog en k
Page 70 and 71: Under l˚ang tid dominerade lekskol
Page 72 and 73: i förskola före sex ˚ars ˚alder
Page 74 and 75: Ska vi s˚aledes se var barnen till
Page 76 and 77: niv˚a. (Diagram 3.11) Trots den my
Page 78 and 79: en indelning efter föräldrarnas u
Page 80 and 81: L˚at oss titta p˚a sammanboende a
Page 82 and 83: historiskt och ännu socialt faktum
Page 84 and 85: villkor i dag. Man kan däremot, me
Page 86 and 87: andra rättigheter som tillkom andr
Page 88 and 89: 1964 1970 1992 I arbetskraften 180
Page 92 and 93: födda av ej gifta mödrar har öka
Page 95 and 96: Kapitel 5 TABELLBILAGA Tabell A2.1
Page 97: Tabell A3.2 Barnomsorgssubventionen
Page 100 and 101: Greitz, Birgitta (1985), Fr˚an hem
Page 102 and 103: SCB (1993c), P˚a tal om kvinnor oc
show all

Barn och ¨aldreomsorg i Sverige

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?