Barn och ¨aldreomsorg i Sverige

More documents

Recommendations

Info

L˚at oss titta p˚a sammanboende arbetare och tjänstemän. 1986 arbetade b˚ade man och kvinna full tid i 24 procent av arbetarefamiljerna och 34 procent av tjänstemannafamiljerna. I 41 procent av arbetarfamiljerna och 49 procent av tjänstemanna familjerna arbetade b˚ada mer än 20 men inte mer än 35 timmar i veckan. Hur ser det ut om man jämför tillg˚ang till kommunal barnomsorg? Ingen av grupperna hade full behovstäckning om vi med över 20 timmars arbete i veckan menar att b˚ada har förvärvsarbete. Bland tjänstemännen hade emellertid 64,8 procent kommunal barnomsorg, bland arbetare var motsvarande siffra 45, procent. Var detta en orättvis fördelning? Ja, lite grand, men l˚angt ifr˚an den stora dignitet som fr˚agan gavs under denna tid. 18 procent av de förvärvsarbetande tjänstemannafamiljerna saknade kommunal barnomsorg och 21 procent av de förvärvsarbetande arbetarfamiljerna. Denna skillnad mellan graden av förvärvsarbete har sin direkta motsvarighet i hur situationen s˚ag ut för korttidsarbetande kvinnor. I 16 procentenheter fler arbetarfamiljer arbetade n˚agon person (kvinnan) mindre än 20 timmar i veckan jämfört med tjänstemannafamiljer. 16 procentenheter fler arbetarbarn fick barnomsorg i hemmet jämfört med tjänstemannafamiljer. Tabell 3.3 Förvärvsarbete och barntillsyn bland arbetare och tjänstemän 1987/87. Arbetare Tjänstemä Diff (A-T) Bägge förvärvsarbetar ( 20t/v) 65,9 83,2 -17,3 En förvärvsarbetar mindre än 20 t/v 32,3 16,6 15,7 Har kommunal barnomsorg 45,2 64,8 -19,6 Tillsyn i hemmet 36,3 20,5 15,8 not: Förvärvsarbete gäller för sammanboende, barnomsorg däremot för samliga. Källa: SCB (1989a). Det tycks s˚aledes som om den kvinnliga förvärvsfrekvensen har varit det dominerande skälet till skillnaderna mellan arbetare och tjänstemän när det gäller tillg˚ang till kommunal barnomsorg. Om det stämmer har man s˚aledes följt de uttalade riktlinjerna. Förklaringen stämmer ocks˚a väl överens med mönstret under slutet av 1980- och början av 1990-talet. Arbetarkvinnor har nämligen i allt större utsträckning börjat arbeta längre arbetstider. Särskilt bland arbetarkvinnor med sm˚a barn har den korta deltiden minskat. Nästan hela ökningen i tillg˚ang till kommunal barnomsorg för arbetarbarn mellan 1982 och 1992 skulle kunna förklaras med minskad andel arbetarkvinnor med kort deltid. 19 procentenheter färre LO-kvinnor arbetade 1992 kort deltid, samtidigt som andelen arbetarbarn med kommunal barnomsorg steg med 15 procentenheter. Ocks˚a TCO barnens ökade tillg˚ang till daghem tycks kunna förklaras med att en minskad andel kvinnor med förskolebarn arbetar kort deltid. Bland SACO/SR kvinnor har endast smärre förändringar ägt rum. 60 Mönstret under 1980-talet är: ju högre andel kvinnor med kort deltid desto mindre andel barn inom den kommunala barnomsorgen. 61 (Diagram 3.16) Vad som förklarar vad, är först˚as egentligen sv˚art att säga. Är det den ökade tillg˚angen till kommunal barnomsorg som lett till ökat förvärvsarbete? Eller har kraven p˚a ytterligare utbyggnad av barnomsorgen emanerat ur ökat förvärvsarbete. I vilket fall som helst s˚a har arbetarbarnens underrepresentativitet har minskat i takt med att deras mödrar f˚att längre arbetstider. Sett ur denna synvinkel är det inte längre lika enkelt att hävda att barnomsorg har en negativ eller regressiv fördelningsprofil. Barnomsorgen g˚ar helt enkelt till de familjer som arbetar mycket. Man kan emellertid se det hela ur ytterligare en synvinkel. Barnomsorg innebär en subvention till de familjer som f˚ar del av den. Ytterst f˚a fördelningsstudier har gjorts av hur 60 LO (1995a). 61 LO (1995a).
offentliga tjänsters fördelningsprofil egentligen ser ut. Hur sl˚ar subventionen och hur ska man betrakta den? Man skulle kunna mäta det hela p˚a tv˚a sätt. ˚A ena sidan kan man fr˚aga vilket kontant värde tjänsterna motsvarar och hur den fördelas mellan olika sociala grupper. I en studie av sociologen Johan Fritzell framg˚ar att alla sociala grupper utom okvalificerade arbetare f˚ar en lika stor subvention genom barnomsorgen. ˚A andra sidan bör subventionen ställas i relation till inkomsten. Om olika inkomstgrupper betalar olika mycket i skatt men f˚ar ut en klumpsumma som inte skiljer sig mellan de olika grupperna har i själva verket en omfördelning ägt rum. Ställer vi barnomsorgssubventionen i relation till de olika sociala gruppernas disponibla inkomster s˚a ser vi att barnomsorgen i själva verket är progressivt omfördelande, med undantag för okvalificerad arbetare som hamnar p˚a samma niv˚a som tjänstemän p˚a mellanniv˚a. Kvalificerade arbetare f˚ar s˚aledes ett större procentuellt tillskott till sin ekonomi genom barnomsorgssubventionen är högre tjänstemän f˚ar. 62 Barnomsorgen är sett ur detta perspektiv mer värd för arbetaren än tjänstemannen därför att det skulle vara en större börda för arbetaren än tjänstemannen om motsvarande belopp skulle betalas själv. (Tabellbilaga Tabell A3.2) 3.4 Hur uppskattad är barnomsorgen? Barnomsorgen har byggts ut ännu kraftigare än äldreomsorgen. Precis som inom äldreomsorgen är det en liten minoritet som vid behov av omsorg utanför hemmets väggar f˚ar den i n˚agot annat än offentligt organiserad barnomsorg. Sett till befolkningen i sin helhet är emellertid stödet för den offentliga barnomsorgen inte lika omfattande som stödet för offentlig äldreomsorg. 1992 ans˚ag 32 procent att stödet till barnfamiljerna borde öka och 48 procent att kommunerna var bäst skickade att bedriva barnomsorg. 63 Det n˚agot lägre stödet för barnomsorg beror dock till stor del p˚a att de äldre i befolkningen inte uppskattar stöd till barn lika mycket som de yngre i befolkningen. Deras stöd har dessutom minskat över tid medan däremot de yngres stöd för offentliga äldrepolitik ökat. För ser man till den berörda gruppen torde p˚a det hela taget inte r˚ada n˚agot tvivel om att utbyggnaden av den offentliga barnomsorgen är en efterlängtad utveckling fr˚an föräldrarnas sida. Sedan man började fr˚aga om vilken barnomsorg som efterfr˚agades n˚agon g˚ang i slutet av 1940-talet har daghemmen legat i topp. 1994 finns det ingen annan barnomsorgsform, inberäknat mamma hemma, privat dagmamma och privata daghem, där s˚a f˚a vill byta till n˚agon annan barnomsorgsform. (Tabellbilaga Tabell A3.3) Det är, som sagt, sv˚art att inte se den offentliga barnomsorgen i Sverige som en stor framg˚ang. Den är nära nog behovstäckande, den har en fördelningspolitiskt tilltalande profil, den kostar visserligen en hel del men har änd˚a inte per plats blivit dyrare än den var p˚a 1950-talet. Det är till de offentliga daghemmen som majoriteten av sm˚abarnsföräldrarna med behov av daglig omsorg om sina barn vänder sig. Barnomomsorgen har fr˚an början varit riktad b˚ade till barnen och till mödrarna. Till barnen b˚ade genom sitt pedagogiska inneh˚all och genom att möjliggöra bättre ekonomiska resurser för familjen. I dag skulle väl de flesta säga att det är klart barnomsorg är en lika stor tillg˚ang för fäderna som för mödrarna. Och viss, s˚a är det. Men det är trots allt b˚ade ett 62I diagrammet jämförs relationen mellan kort deltid och barnomsorg för LO-, TCO- och SACO/SR-kvinnor 1982 och 1992. 63Ds 1994: 86. Beloppen berör hela den sociala gruppen och inte enbart barnföräldrar. Räknat p˚a dessa är subventionen större och motsvarar i runda tal 15 procent av den jämförbara disponibla inkomsten.
Page 1:
Barn och äldreomsorg i Sverige Pet
Page 4 and 5:
3.3.1 Barnomsorgens kostnader . . .
Page 6 and 7:
själv. P˚a s˚a sätt kan vi f˚a
Page 9 and 10:
Kapitel 2 ÄLDREOMSORGEN I SVERIGE
Page 11 and 12:
hus byggdes där man mot en avgift
Page 13 and 14:
Föräldrar hade ocks˚a försörjn
Page 15 and 16:
handlade mycket riktigt om situatio
Page 17 and 18:
de ju uppenbarligen inte klarat sig
Page 19 and 20:
de i huvudsak vara filantropiska in
Page 21 and 22:
Vi kan tänka oss tre principiella
Page 23 and 24:
Skillnaden mellan pensioner och äl
Page 25 and 26:
v˚ard och omsorg tillfredsställas
Page 27 and 28:
miskt betungande för de frivilliga
Page 29 and 30: som utgjorde förutsättningen för
Page 31 and 32: 2.3.4 1960-tal - utökade ambitione
Page 33 and 34: andel som p˚a 1940-talet, det vill
Page 35 and 36: Servicehusen brukar visserligen int
Page 37 and 38: samtidigt kraftigt. 89 En jämföre
Page 39 and 40: De totala offentliga utgifterna fö
Page 41 and 42: Vid sidan av den sjukv˚ard som spe
Page 43 and 44: med offentlig finansiering ony˚a i
Page 45 and 46: Redan i pensionärsundersökningen
Page 47 and 48: Trots det finns det en icke obetydl
Page 49 and 50: fr˚an var tredje till varannan. De
Page 51: äldres önskem˚al rimmar illa med
Page 54 and 55: gränser). Vi kan, precis som för
Page 56 and 57: som fostrade dem skulle de komma at
Page 58 and 59: skoldagens slut, var skulle de ta v
Page 60 and 61: Mjölkdroppen, men kom tämligen sn
Page 62 and 63: av privata intressenter bör regler
Page 64 and 65: tillfälliga behov av hemhjälp som
Page 66 and 67: 3.2.4 Daghemmen i centrum N˚agon f
Page 68 and 69: Barnstugeutredningen föreslog en k
Page 70 and 71: Under l˚ang tid dominerade lekskol
Page 72 and 73: i förskola före sex ˚ars ˚alder
Page 74 and 75: Ska vi s˚aledes se var barnen till
Page 76 and 77: niv˚a. (Diagram 3.11) Trots den my
Page 78 and 79: en indelning efter föräldrarnas u
Page 82 and 83: historiskt och ännu socialt faktum
Page 84 and 85: villkor i dag. Man kan däremot, me
Page 86 and 87: andra rättigheter som tillkom andr
Page 88 and 89: 1964 1970 1992 I arbetskraften 180
Page 90 and 91: När kvinnor börjar förvärvsarbe
Page 92 and 93: födda av ej gifta mödrar har öka
Page 95 and 96: Kapitel 5 TABELLBILAGA Tabell A2.1
Page 97: Tabell A3.2 Barnomsorgssubventionen
Page 100 and 101: Greitz, Birgitta (1985), Fr˚an hem
Page 102 and 103: SCB (1993c), P˚a tal om kvinnor oc
show all

Barn och ¨aldreomsorg i Sverige

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?