Barn och ¨aldreomsorg i Sverige

More documents

Recommendations

Info

Ocks˚a den gamla kvalitetsuppdelningen har till stora delar blivit obsolet. Knappast n˚agon torde i dag sakna spis och kyl eller för den delen wc, avlopp och varmvatten. Dagens m˚att p˚a l˚ag kvalitet är i stället avsaknad av bad/dusch och frys. 1988 saknade 3,4 procent av de äldre hush˚allen dusch eller bad och ˚atta procent saknade frys. Ett betydligt vanligare problem är att äldre bor n˚agra trappor upp i hus utan hiss; närmare en av fyra gör det. 122 Precis som de äldre har en tämligen god ekonomisk situation s˚a bor de över lag ocks˚a bra. 2.5.3 Familjesituation De l˚angsiktigt mest tydliga trenderna när det gäller familjesituation är att andelen ensamboende ökar och att andelen som bor med sina barn minskar. I början av 1970-talet bodde 30 procent av de äldre i ensamhush˚all. Cirka nio procent levde ihop med n˚agot av sina barn. Andelen ensamboende bland äldre över 85 ˚ar översteg bara n˚agot genomsnittet för alla äldre. I slutet av 1980-talet bor däremot drygt 38 procent själva. Andelen som bor med sina barn har mer än halverats under tiden. Den mest markanta utveckling syns i de äldre ˚aldersgrupperna. Hälften av de äldre över 85 ˚ar lever numera ensamma. Om det ökade ensamboendet ocks˚a har lett till ökad ensamhet är sv˚art att avgöra. Det tycks dock som om umgänget med släkt och vänner blivit mer intensivt över ˚aren. 1975 uppgav ungefär tv˚a tredjedelar av de äldre att de ofta umgicks med släkt och vänner. 27 procent menade att de umgicks ibland och tv˚a procent att de aldrig umgicks med släkt och vänner. Nästan en tredjedel av de äldre uppgav att de ofta eller ibland kände sig mycket ensamma. Bland de äldre menade var tionde person att de ofta kände sig mycket ensamma. I dag anger 85 procent att de umg˚as med personer utanför hush˚allet varje vecka. Cirka 10 procent träffar personer utanför hush˚allet i bland och cirka fyra procent tämligen sällan. Var tjugonde äldre uppger att de känner sig socialt isolerade. Tabell 2.7 De äldres familjesituation 1975 och 1988/89, procent. 1975 1988/89 65 ˚ar - 80 ˚ar - 65 ˚ar - 85 ˚ar - Umg˚as ofta/varje vecka* med släkt och vänner 75 59 84,5 77,5 Umg˚as ibland/varje m˚anad** med släkt och vänner 27 10,2 12,8 Umg˚as aldrig/mindre än varje m˚anad med släkt och vänner 2 2 4,3 9,7 Mycket ensam/socialt isolerad 8 10 4,9 11,5 Utbyter tjänster med granne 30 25 55 44 Not: Uppgift p˚a vänster sida om / hänförs till fr˚agor i PU 75 och p˚a höger sida till ULF 1988/89. * Uträknad baklänges fr˚an andelen som ej umg˚as varje vecka. ** Uträknad baklänges fr˚an andel ej umg˚as varje m˚anad med de som umg˚as varje vecka fr˚andragna. Källor: SOU 1977: 99; SCB (1993a). Även om man m˚aste vara ytterst försiktig när man tolkar siffrorna tycks änd˚a en viss trend tydlig. För de stora grupperna av de äldre befolkningen har umgänget med andra utanför hush˚allet ökat. Det syns ocks˚a i andelen som utbyter tjänster med grannar, som ökat 122 SCB (1993a), 56ff, bilaga 1 tabell 5a.
fr˚an var tredje till varannan. Detta resultat överensstämmer med utvecklingen för befolkningen i sin helhet, som umg˚as mer med släkt och vänner än för 20-talet ˚ar sedan. Trots att allt fler äldre bor själva tycks inte ensamheten ha ökat, snarare tvärtom. 123 Det verkar emellertid som om man ocks˚a skulle kunna uttyda att en mindre grupp äldre har blivit mer ensamma. Det finns goda skäl att anta att denna grupp best˚ar av ensamst˚aende kvinnor i hög ˚alder utan egna barn i livet. Nästan var fjärde äldre ensamboende kvinna över 85 ˚ar uppger att hon har liten eller ingen alls kontakt med nära anhöriga. Det är nästan en dubbelt s˚a stor andel som motsvarande situation bland män. Nästan 14 procent av kvinnorna över 85 ˚ar uppger att de är socialt isolerade. Ocks˚a det en dubbelt s˚a stor andel som männen i samma ˚aldersgrupp. Man ska nu inte l˚ata sig luras varken av l˚aga eller höga procenttal. I slutet av 1980-talet var drygt 73 000 äldre personer socialt isolerade. Även om andelen totalt sett inte är s˚a stor, s˚a är det ett betydande antal människor som lever ett socialt utarmat liv. Och även om andelen socialt isolerade är större bland riktigt gamla s˚a är majoriteten av de socialt isolerade yngre än 85 ˚ar. 124 2.5.4 Hälsa och hjälpbehov Vid 65 ˚ars ˚alder, det vill säga när pensions˚aldern inträder, är enligt ett sammanfattande m˚att ungefär sex av tio i ˚aldersgruppen friska (de bedömer sitt allmänna hälsotillst˚and som gott, är inte rörelsehindrade eller har nedsatt syn eller n˚agon annan sjukdom som p˚averkar arbetsförm˚agan). Med stigande ˚alder minskar andelen friska. I ˚aldersgruppen över 85 ˚ar är inte mer än 20 procent friska enligt detta m˚att. Sett över en längre tidsperiod finns b˚ade konstans och förändring i de äldres hälsa. En större andel bedömer i dag sitt hälsotillst˚and som gott än 1980. Andelen med nedsatt arbetsförm˚aga och rörelsehinder har ocks˚a minskat. Det verkar som om de nya pensionärsgenerationerna är friskare än de gamla generationerna. Utvecklingen är emellertid inte entydig. Andelen som uppger att de har en l˚angvarig sjukdom var lika stor i slutet av 1980-talet som i mitten p˚a 1970-talet. I de äldre ˚aldersgrupperna har andelen med sv˚ara besvär av l˚angvarig sjukdom och i hög grad nedsatt arbetsförm˚aga ökat n˚agot. Eftersom denna grupp sedan mitten av 1975 ökat mycket kraftigt har vi därmed mycket fler äldre med d˚alig hälsa. Hälsan är ocks˚a, som jag tidigare erinrat om, ojämnt fördelad. Före detta arbetare har sämre hälsa än före detta tjänstemän. Tjänstemän tycks kunna blir mellan fem och tio ˚ar äldre innan de blir lika sjuka som arbetare. Sett i befolkningen i sin helhet har denna skillnad dessutom ökat under 1980-talet. Man kan ocks˚a befara att de nya kohorterna bland kvinnorna i ökande utsträckning kommer ha en sämre hälsoutveckling. Den ökade spridningen i befolkningens hälsa hänför sig nämligen främst till att arbetarekvinnor släpar efter medelklasskvinnorna i hälsoutveckling. En rad studier tyder p˚a att en stor grupp kvinnor under 1980-talet f˚att sämre arbetsmiljö och sämre hälsa. Det finns s˚aledes skäl att tro att när den generation kvinnor, där majoriteten förvärvsarbetat, g˚ar i pension s˚a kommer hälsan bland de äldre försämras och klasskillnaderna i hälsa förstärkas. Detta rör ocks˚a den grupp som i störst utsträckning blir mycket gamla och lever ensamma. 125 Att uppskatta hur väl de äldres behov av hjälp tillgodoses är givetvis sv˚art, ytterst vilar det p˚a det äldres egen uppskattning. I ˚aldersgruppen 75 - 84 ˚ar uppger 66 procent (av ej institutionsboende) att de inte f˚ar n˚agon hjälp och inte behöver n˚agon heller, motsvarande andel bland 85 ˚ar och upp˚at är 32 procent. 123 Se äv Szebehelly (1994b) som tar upp fr˚agan om den utbyggda äldreomsorgen lett till sämre relationer mellan familjemedlemmar och visar att detta inte stämmer. 124 SOU 1977: 99, 170ff; SCB (1993a), 66ff, bilaga 1 tabell 1, tabell 6. 125 SCB (1993a); Socialstyrelsen (1994); Antman & Gustafsson (1995).
Page 1: Barn och äldreomsorg i Sverige Pet
Page 4 and 5: 3.3.1 Barnomsorgens kostnader . . .
Page 6 and 7: själv. P˚a s˚a sätt kan vi f˚a
Page 9 and 10: Kapitel 2 ÄLDREOMSORGEN I SVERIGE
Page 11 and 12: hus byggdes där man mot en avgift
Page 13 and 14: Föräldrar hade ocks˚a försörjn
Page 15 and 16: handlade mycket riktigt om situatio
Page 17 and 18: de ju uppenbarligen inte klarat sig
Page 19 and 20: de i huvudsak vara filantropiska in
Page 21 and 22: Vi kan tänka oss tre principiella
Page 23 and 24: Skillnaden mellan pensioner och äl
Page 25 and 26: v˚ard och omsorg tillfredsställas
Page 27 and 28: miskt betungande för de frivilliga
Page 29 and 30: som utgjorde förutsättningen för
Page 31 and 32: 2.3.4 1960-tal - utökade ambitione
Page 33 and 34: andel som p˚a 1940-talet, det vill
Page 35 and 36: Servicehusen brukar visserligen int
Page 37 and 38: samtidigt kraftigt. 89 En jämföre
Page 39 and 40: De totala offentliga utgifterna fö
Page 41 and 42: Vid sidan av den sjukv˚ard som spe
Page 43 and 44: med offentlig finansiering ony˚a i
Page 45 and 46: Redan i pensionärsundersökningen
Page 47: Trots det finns det en icke obetydl
Page 51: äldres önskem˚al rimmar illa med
Page 54 and 55: gränser). Vi kan, precis som för
Page 56 and 57: som fostrade dem skulle de komma at
Page 58 and 59: skoldagens slut, var skulle de ta v
Page 60 and 61: Mjölkdroppen, men kom tämligen sn
Page 62 and 63: av privata intressenter bör regler
Page 64 and 65: tillfälliga behov av hemhjälp som
Page 66 and 67: 3.2.4 Daghemmen i centrum N˚agon f
Page 68 and 69: Barnstugeutredningen föreslog en k
Page 70 and 71: Under l˚ang tid dominerade lekskol
Page 72 and 73: i förskola före sex ˚ars ˚alder
Page 74 and 75: Ska vi s˚aledes se var barnen till
Page 76 and 77: niv˚a. (Diagram 3.11) Trots den my
Page 78 and 79: en indelning efter föräldrarnas u
Page 80 and 81: L˚at oss titta p˚a sammanboende a
Page 82 and 83: historiskt och ännu socialt faktum
Page 84 and 85: villkor i dag. Man kan däremot, me
Page 86 and 87: andra rättigheter som tillkom andr
Page 88 and 89: 1964 1970 1992 I arbetskraften 180
Page 90 and 91: När kvinnor börjar förvärvsarbe
Page 92 and 93: födda av ej gifta mödrar har öka
Page 95 and 96: Kapitel 5 TABELLBILAGA Tabell A2.1
Page 97: Tabell A3.2 Barnomsorgssubventionen
Page 100 and 101:
Greitz, Birgitta (1985), Fr˚an hem
Page 102 and 103:
SCB (1993c), P˚a tal om kvinnor oc
show all

Barn och ¨aldreomsorg i Sverige

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?