Barn och ¨aldreomsorg i Sverige

1971 och 1991 ökade antalet anställda i offentliga sektorn med 570 000 anställda. Antalet
kvinnor i arbetskraften ökade samtidigt med 593 000 personer.
Ocks˚a internationellt finns ett samband mellan kvinnlig förvärvsfrekvens och hur utbyggd
den offentliga sektorn är. Sambandet är här visserligen n˚agot svagare, det g˚ar ocks˚a,
i viss m˚an, att ˚astadkomma genom en extrem l˚aglönelinje och stora löneskillnader p˚a arbetsmarknaden.
Men p˚a det hela taget är relationen stabil. Särskilt i Europa. 16 (Diagram
4.4) För att kvinnor ska kunna komma ut p˚a arbetsmarknaden i stor utsträckning krävs en
utbyggd offentlig sektor.
Nu kan man ju fr˚aga sig om kvinnor verkligen vill arbeta, eller om de hellre skulle
vilja vara hemma. Kanske arbetar de enbart för pengarnas skull? I en enkät till 28-, 33, och
43-˚aringar ställde SCB fr˚agor om hur man s˚ag p˚a arbetet. 21 procent av kvinnorna menade
att de enbart hade sitt arbete p˚a grund av inkomsten. Är det ett bevis p˚a att kvinnorna
”egentligen” skulle föredra att vara hemma. D˚a m˚aste vi betänka att 27 procent av männen
tyckte det samma. Samtidigt anger 90 procent av b˚ade männen och kvinnorna att ”arbetet
betyder mycket för min självkänsla”. 17
4.4 Jämställdhet i den stora världen
Kvinnornas ökade utträde p˚a arbetsmarknaden har ocks˚a inneburit en ökad närvaro i den
stora världen, ekonomiskt, politiskt och socialt. Det torde inte r˚ada n˚agot tvivel om att den
ökade förvärvsfrekvensen ligger bakom de kraftiga förändringar i jämställdhet man kan
registrera. Denna förändring kan givetvis inte enbart hänföras till den utbyggda barn- och
äldreomsorgen. Ocks˚a den övriga utbyggnaden av den offentliga verksamheten, förändrade
lagar, regler och attityder. Men i s˚a m˚atto barn- och äldreomsorgen varit en förutsättning för
ökat yrkesarbete bland kvinnor har det ocks˚a varit en förutsättning för ökad jämställdhet i
den stora världen.
Vi kan tala om tre förmedlande mekanismer som faktiskt gör det rätt s˚a självklart att
ökat kvinnligt förvärvsdeltagande kommer öka drivkraften mot jämställdhet.
För det första kommer kvinnornas relation till sina män p˚a mikroniv˚a att förändras. I
och med att allt fler kvinnor kan bidra med egna ekonomiska medel till hush˚allet minskar
deras ekonomiska beroende av sin man. I en studie av nio industriländer kunde en forskare
visa att kvinnornas ekonomiska beroende av sin man var betydligt lägre i Sverige än i
de andra länderna. (De andra länderna var Australien, England, Kanada, Nederländerna,
Norge, Schweiz, Tyskland och USA). I en annan studie visar Magnus Nermo att ännu
1981 var 19 procent av de sammanboende kvinnorna nästan helt eller mycket ekonomiskt
beroende av sin man. 1991 var motsvarande andel drygt 7 procent. Samtidigt hade andelen
som inte alls eller till mindre grad var ekonomiskt beroende av sin man ökat fr˚an 34 till 46
procent. Allts˚a nästan hälften av alla sammanboende eller gifta kvinnor. 18
Det är inte bara s˚a att kvinnornas ekonomiska beroende under aktiv ˚alder minskar.
Genom att vara yrkesverksamma f˚ar de ocks˚a bättre pensioner. 1970 hade 50 procent av
kvinnorna men 88 procent av männen intjänade pensionspoäng i ATP-systemet. 1990 hade
84 procent av kvinnorna och 88 procent av männen det. Kvinnorna har f˚att en tryggare
˚alderdom. Däremot skiljer det fortfarande mycket mellan antalet pensionspoäng män och
kvinnor tjänat in. I genomsnitt hade männen 4,37 och kvinnorna 3,11 intjänade pensionspoäng
1990. 19
16 Siffrorna gäller s˚aledes inte all i arbetskraften utan andelen sysselsatta. SCB (1974); SCB
(1989b); SCB (1993e).
17 Se tex Antman (1994); Antman (1995).
18 SCB (1994c), 72.
19 Nermo (1994), 174f.