Barn och ¨aldreomsorg i Sverige

Kapitel 3
BARNOMSORGEN I SVERIGE
3.1 Barndom - vilka behov?
Barnomsorg, vad är det egentligen? När vi idag talar om barnomsorg syftar vi vanligen p˚a
den offentligt organiserade omsorgen om de yngre barnen, en formellt organiserad plats
utanför hemmet där barnen tillbringar en tid av sin dag.
Det är i sig ingen given definition. Omsorg om barnen inbegriper s˚a mycket mer. För det
första tillbringar de allra flesta barn den största delen av sin tid i hemmet. En uppskattning
torde ge vid handen att barn mellan 0 och 6 ˚ar tillbringar i genomsnitt 80 procent av sin
vakna tid hemma hos föräldrarna. För det andra s˚a p˚averkas barnens och barnfamiljernas liv
inte enbart av hur den formella barnomsorgen ser ut. Precis som för de äldre spelar ocks˚a
en rad andra fr˚agor in. I likhet med de äldre handlar detta om boende och försörjning.
Bostadspolitik och olika former av bidrag till familjen formar barnens villkor. Lika viktigt
är ocks˚a lagstiftning kring barnen och inte minst kvinnans rätt i samhället. För att inte tala
om föräldrarnas livssituation.
R˚ag˚angen mellan omsorg, boende och försörjning är emellertid inte lika klar vad gäller
barnen som för de äldre. De beror i huvudsak p˚a att barnens omsorgsbehov är av en helt
annan karaktär än de äldres. Man kan, för att uttrycka det krasst, inte lösa barnens behov
av naturalösningar enbart genom barnbostäder eller barnpensioner. Barnens situation
förbättras i första hand genom ˚atgärder riktade mot familjen. Om barnen inte har n˚agon
familj s˚a saknar det b˚ade omsorg, bostad och försörjning. Därför m˚aste det f˚a en ”familj”.
Om barnen bor uselt eller lever fattigt m˚aste stödet rikta sig till familjen och inte barnen
själv i första hand.
Helt s˚a enkelt är det emellertid inte. Omsorg utanför hemmet kan nämligen hämta sina
motiv fr˚an olika utg˚angspunkter: därför att man kan lämna bättre omsorg än hemmet
förm˚ar, möjliggöra vistelse i bättre miljö än tr˚anga och usla lägenheter, göra det möjligt för
föräldrarna att arbeta och därmed förbättra sin ekonomiska situation. Alla dessa motivkretsar
finns bakom den svenska barnomsorgen.
Det finns ocks˚a en annan mindre uttalad motivkrets där det faktiskt finns vissa likheter
med de äldres situation. Precis som för de äldre finns det i Sverige en mycket gammal
”kommunal” tradition att ta hand om de fattiga och föräldralösa barnen. L˚angt fram i tiden
ägde det, precis som för de äldres fattigv˚ard, rum genom en paketlösning: barnen hamnade
i fattigstugan, bortauktionerades eller kom p˚a barnhem. Där fick de ”omsorg”, bostad och
försörjning.
Utvecklingen under 1900-talet och framför allt under välfärdsstatsepoken kan beskrivas
som en fortg˚aende differentiering där samhället genom olika stöd˚atgärder försöker underlätta
barnens situation i det ursprungliga hemmet oberoende av hur det ser ut (med vissa
53