Barn och ¨aldreomsorg i Sverige

När kvinnor börjar förvärvsarbeta kommer de i kontakt med andra som arbetar och delar
deras villkor, särskilt andra kvinnor. Därmed blir det ocks˚a lättare att agera kollektivt för
att försvara sin intressen eller driva viktiga fr˚agor. Precis som makten en g˚ang n˚agot kunde
förskjutas fr˚an arbetsgivarna när männen började organisera sig kollektivt i fackföreningar
bär kvinnornas ökade förvärvsarbete p˚a, ˚atminstone potentiellt, samma kraft. Kvinnorna
har ocks˚a mycket kraftigt ökat sin fackliga organisationsgrad. I dag är 86 procent av kvinnorna
fackligt organiserade, inom offentliga sektorn är mer än 90 procent med i facket.
Kvinnor har faktiskt en högre organisationsgrad än männen i dag. S˚a har det inte alltid
varit. 1968 hade kvinnorna 20 procentenheter lägre organisationsgrad än männen. 20
En synlig effekt av kvinnornas ökade fackliga organisationsgrad är den minskade
ojämlikheten mellan mäns och kvinnors löner. Det är visserligen ett faktum att kvinnor för
det första är överrepresenterade i l˚aglöneyrken och att skillnaden mellan mäns och kvinnors
löner, även i samma yrke, fortfarande är relativt stor. Men det är ocks˚a ett faktum att
skillnaden över tid har minskat.
1973 tjänade en kvinnlig industriarbetare 84 procent av männens lön, 1991 90 procent.
En kvinnlig industritjänsteman tjänade 63 procent av männens lön 1973, 1991 75 procent.
Inom offentliga sektorn ökade kvinnornas lön i procent av männen fr˚an 81 till 85 procent
för statligt anställda och 74 till 87 procent för kommunalt anställda. 21 (Diagram 4.5)
Kvinnornas ökade förvärvsdeltagande leder ocks˚a till större närvaro i politiken. Kanske
l˚ater det inte som s˚a självklart. Varför skulle hemarbetande kvinnor ha mindre tillträde till
politiken? Det är trots allt ett faktum att det varit s˚a; och det är kanske inte s˚a konstig. Politiken
är en integrerad del av den stora världen. I den politiska demokratin finns dessutom
ett inbyggt jämlikhetskrav. Varje medborgare är lika mycket värld och har, när han eller hon
g˚ar till valurnan precis samma makt. Det är mycket sv˚art att upprätth˚alla en diskriminering
i ljuset av denna demokratins grundidé.
Kvinnornas närvaro i politiken har ocks˚a ökat. I slutet av 1968 utnyttjade en större andelen
av män sin rösträtt än kvinnorna. I början av 1990-talet r˚ader det omvända förh˚allandet.
Skillnaden mellan mäns och kvinnors medlemskap i politiska partier har ocks˚a minskat,
men här är anslutningsfrekvensen fortfarande större för män. Ser vi till andelen kvinnor i
Sveriges riksdag har den ökat markant sedan 1960-talet. I början av 1960-talet var knappa
10 procent av riksdagens ledamöter kvinnor. I början av 1980-talet hade andelen ökat till
drygt 20 procent. I 1991 ˚ars val var 33 procent av riksdagens representanter kvinnor och i
1994 ˚ars val 40 procent. 22
Fortfarande är skillnaden mellan män och kvinnor p˚a m˚anga omr˚aden stora. En liten
andel kvinnor är chefer i näringslivet, en minimal andel kvinnor sitter p˚a topposter inom
organisationslivet, män är fortfarande betydligt mer aktiva inom politisk opinionsbildning.
Detta kan dock inte förta det faktum att jämlikheten mellan män och kvinnor ökat p˚atagligt
i den stora världen.
4.5 Familj i förändring
Hur ser det emellertid ut i den lilla världen, i familjen? Har kvinnornas ökade
förvärvsfrekvens inneburit att ocks˚a familjebildningen och familjernas inre arbetsdelning
förändrats?
Familjebildningen i Sverige har förändrats kraftigt. Men huruvida och i vilken m˚an det
beror p˚a kvinnornas ökade deltagande i arbetskraften är sv˚art att säga. Det kan finnas en
rad andra skäl ocks˚a. Där det borde vara mest p˚atagligt är i den inre arbetsdelningen inom
20 SCB (1993c), 82.
21 Nermo (1994), 171f, SKAF (1995), 4f.
22 SCB (1993c), 47.