Barn och ¨aldreomsorg i Sverige

More documents

Recommendations

Info

I början av 1960-talet hade antalet av hemv˚ardarrinnor hjälpta äldre ökat till cirka 24 000. 66 Sett till befolkningsutvecklingen var det emellertid en minskning. Ty samtidigt hade de äldre (67 ˚ar och upp˚at) blivit drygt 150 000 fler. 67 Under 1950-talet började allt fler kommuner bedriva hemsamaritverksamhet för äldre, allts˚a utan statsstöd. 1957 fanns hemtjänst i 666 av landets 1036 kommuner och i början av 1960-talet saknade enbart 26 kommuner hemtjänst för äldre. 68 Redan i mitten av 1950talet fick fler äldre hjälp av hemsamariter än av hemv˚ardarinnor. I början av 1960-talet fick nästan 60 000 äldre hjälp av hemsamariter. 69 ˚Alderdomshemmens ställning kom däremot p˚a det hela taget inte att förändras alls. Utbyggnaden av den öppna ˚aldringsv˚arden under denna tid ledde inte till n˚agon minskning av antalet äldre p˚a ˚alderdomshem. Under hela denna omvälvande tid, full av utredningar och propositioner om äldreomsorgen, förändrades ˚alderdomshemmens täckningsgrad inte alls. Cirka fem procent av de äldre fanns p˚a ˚alderdomshem 1945 likväl som 1965. I själva verket ökade andelen institutionaliserade ˚aldringar i takt med att l˚angv˚arden och sjukhemmen byggdes ut - ty inte heller dessa avlänkade äldre fr˚an ˚alderdomshemmen. Hemhjälp till äldre hade s˚aledes mer eller mindre ”spontant” vuxit fram som den dominerande formen för äldreomsorg. I mitten av 1950-talet var andelen gamla p˚a ˚alderdomshem och med stöd i hemmet ungefär lika stor. 10 ˚ar senare hade andelen med stöd i hemmet fördubblats. P˚a makroniv˚a innebar s˚aledes inte hemtjänstens utbyggnad n˚agon ersättning av ˚alderdomshemmen utan vittnade snarare om utökade ambitioner inom äldreomsorgen. Det är omvittnat att hemtjänsten tidigt kom att uppfattas som en tjänst alla principiellt hade rätt till vid behov. Med hemtjänsten sprängdes äldreomsorgens koppling till fattigv˚arden. 70 Hemtjänsten kom ocks˚a främst att organiseras av kommunerna själva, även om inga statliga krav p˚a detta fanns. Trots att hemtjänsten fr˚an början varit ett initiativ fr˚an olika frivilligorgansiationer var inte mer än cirka sju procent av hemtjänstens personal anställd i enskild drift i början p˚a 1960-talet. Den troliga förklaringen best˚ar av de under 1940-talet klart uttalade kraven att hemv˚ardarinnorna skulle organiseras av kommunen (varför inte d˚a även hemsamariterna?), den gamla kommunala traditionen av naturatjänster, de frivilliga organisationernas sv˚ara ekonomiska situation och inte minst avsaknaden av en stark samhällelig kraft som krävde att f˚a driva verksamheten i egen regi. Men det spontana födde ocks˚a nya problem och fr˚agor. För det första fanns i den nya välfärdsideologin en inbyggd mullvad: inriktningen p˚a människors behov. Räckte verkligen den spontana utbyggnaden för att täcka behovet av öppen ˚aldringsv˚ard? Även om inte n˚agon lag fanns som föreskrev att alla skulle ha rätt till hjälp i hemmet om man hade behov av det, stärktes uppslutningen runt de allmänna riktlinjerna i takt med utbyggnaden. Inte minst m˚aste fr˚agan ställas: hur varierade utbyggnaden mellan kommunerna? För det andra löste kommunerna personalförsörjningen för ett ur deras synvinkel praktiskt och billigt sätt. Det som d˚a var praktiskt och billigt kanske inte skulle vara det i längden. Ett ih˚allande problem i äldreomsorgen grundlades här. L˚aga löner, d˚aligt utbildad personal och mycket hög personalomsättning. 71 66SOU 1963: 47, 58; Szebehely (1993), 6. 67SOU 1963: 47, 15. 68Edelbalk (1990), 26,34. 69SOU 1963: 47, 239. 70Szebehely (1995), 30. 71Szebehely (1995), 30.
2.3.4 1960-tal - utökade ambitioner I mitten av 1960-talet ökar aktiviteten inom äldrepolitiken betydligt. 1963 presenterar en statlig utredning - socialpolitiska kommittén - en omfattande kartläggning av ˚aldringsv˚arden. Den kommer att ligga till grund för en rad hastiga beslut - innan själva huvudbetänkandet fr˚an kommittén publiceras. 1964 beslutas att snabba insatser krävs för att bygga ut sjukhemmen, inventera och förbättra bostäderna för äldre samt att hemtjänsten m˚aste konsolideras och utökas ytterligare, vilket skulle underlättas genom statsbidrag till driften. Konkret innebär det att ˚alderdomshemmen för första g˚angen sedan 1940-talet genom aktiva statliga insatser prioriteras ner. I stället inriktas insatserna p˚a ytterflyglarna institutionaliserad sjukv˚ard och omsorg i hemmen. Som bakgrund till de hastiga besluten fanns utan tvekan den snabba tillväxten av äldre i samhället. Varje ˚ar beräknades antalet äldre öka med 20 000 till 25 000. Särskilt de riktigt gamla skulle bli allt fler. Redan utan höjda ambitioner krävdes därför en fortlöpande utbyggnad av äldrev˚arden och -omsorgen. 1960 fattades 12 500 l˚angv˚ardsplatser, beräknade man. Om ingenting hände skulle bristen 1970 uppg˚a till drygt 30 000 platser. Ocks˚a för hemhjälpen krävdes utbyggnad bara för att hänga med befolkningsutvecklingen. Genom den omfattande inventering som genomförts fann utredningen ocks˚a att det fanns starka skäl att tro att behoven av hemhjälp p˚a m˚anga h˚all fortfarande var djupt eftersatta. Expansionen av hemhjälp hade nämligen i sin spontanitet inte skett särskilt jämnt. I vissa kommuner fick en stor andel av de äldre hjälp i hemmet, i andra kommuner fick nästan inga gamla alls hjälp. Hjälpskillnaderna var s˚a stora att de knappast kunde ha sitt upphov i skilda behov hos de äldre, utan torde bottna i olika ambitioner hos olika kommuner. Förutom att man fr˚an detta kunde dra vissa slutsatser om otillfredsställda behov var det ett fr˚an den generella välfärdspolitikens utg˚angspunkter otillfredsställande tillst˚and. Om samhället stimulerade de äldre att bo kvar i sina hem, vilket i utredningen var utg˚angspunkten, kunde de därmed inte överge de äldre. ”I och med att de gamla bor kvar i sina hem, är samhället inte löst fr˚an ansvaret att bereda dem omv˚ardnad. Tvärtom har samhället i m˚anga fall ett stort ansvar för att speciella ˚atgärder vidtas till ˚aldringars hjälp i hemmen.” D˚a kan det inte vara rimligt att tillg˚ang till omsorg i hemmet ska vara kopplat till vilken kommun man r˚akar bo i. Behovet ska ju vara det avgörande. För att möjliggöra en fortsatt expansion och en jämnare fördelning av hemhjälpen krävs, menar utredningen, ett statsbidrag. Inte minst därför att en fortsatt expansion kräver att personalens villkor förbättras. Den stora personalomsättningen bland den i huvudsak timanställda personalen p˚atalas som ett hinder. Man bör därför ”sträva efter att skapa en k˚ar av personal anställd p˚a heltid eller klart angiven deltid för den öppna ˚aldringsv˚arden. Bättre reglerade anställningsförh˚allanden kan öka rekryteringen. Att rätt till sociala förm˚aner följer anställningen är viktig. [min kurs.]” Bidraget m˚aste, menar man i kontrast mot 1950talets st˚andpunkt p˚a omr˚adet, ”knytas till hemhjälp för ˚aldringar.” 72 I br˚adskan föll det sig s˚a att socialpolitiska kommitténs principdeklaration för de tidigare rekommenderade och redan fattade besluten först kom i efterhand. 1966 presenterade socialpolitiska kommittén sin generella linje. Utredningen Aktiv ˚aldringsv˚ard och handikappv˚ard kan betraktas som slutpunkten i en 20-˚arig utveckling. Den tar sin utg˚angspunkt i de fr˚ageställningar som formulerades p˚a 1940-talet, och drar ut de logiska och samhälleliga konsekvenserna: Moderniseringen av Sverige har inte stannat av. Det som redan p˚a 1940-talet uppfattades som ett problem - att släkten levde allt längre fr˚an varandra - hade nu accentuerats allt starkare. ” ˚Aldringar och handikappade m˚aste nu mer än förr reda sig själva i sin dagli- 72 SOU 1964: 5, 11, 32f,112-118; Edelbalk (1990), 35f. Förslagen ˚aterfinnes i prop. 1964: 85.
Page 1: Barn och äldreomsorg i Sverige Pet
Page 4 and 5: 3.3.1 Barnomsorgens kostnader . . .
Page 6 and 7: själv. P˚a s˚a sätt kan vi f˚a
Page 9 and 10: Kapitel 2 ÄLDREOMSORGEN I SVERIGE
Page 11 and 12: hus byggdes där man mot en avgift
Page 13 and 14: Föräldrar hade ocks˚a försörjn
Page 15 and 16: handlade mycket riktigt om situatio
Page 17 and 18: de ju uppenbarligen inte klarat sig
Page 19 and 20: de i huvudsak vara filantropiska in
Page 21 and 22: Vi kan tänka oss tre principiella
Page 23 and 24: Skillnaden mellan pensioner och äl
Page 25 and 26: v˚ard och omsorg tillfredsställas
Page 27 and 28: miskt betungande för de frivilliga
Page 29: som utgjorde förutsättningen för
Page 33 and 34: andel som p˚a 1940-talet, det vill
Page 35 and 36: Servicehusen brukar visserligen int
Page 37 and 38: samtidigt kraftigt. 89 En jämföre
Page 39 and 40: De totala offentliga utgifterna fö
Page 41 and 42: Vid sidan av den sjukv˚ard som spe
Page 43 and 44: med offentlig finansiering ony˚a i
Page 45 and 46: Redan i pensionärsundersökningen
Page 47 and 48: Trots det finns det en icke obetydl
Page 49 and 50: fr˚an var tredje till varannan. De
Page 51: äldres önskem˚al rimmar illa med
Page 54 and 55: gränser). Vi kan, precis som för
Page 56 and 57: som fostrade dem skulle de komma at
Page 58 and 59: skoldagens slut, var skulle de ta v
Page 60 and 61: Mjölkdroppen, men kom tämligen sn
Page 62 and 63: av privata intressenter bör regler
Page 64 and 65: tillfälliga behov av hemhjälp som
Page 66 and 67: 3.2.4 Daghemmen i centrum N˚agon f
Page 68 and 69: Barnstugeutredningen föreslog en k
Page 70 and 71: Under l˚ang tid dominerade lekskol
Page 72 and 73: i förskola före sex ˚ars ˚alder
Page 74 and 75: Ska vi s˚aledes se var barnen till
Page 76 and 77: niv˚a. (Diagram 3.11) Trots den my
Page 78 and 79: en indelning efter föräldrarnas u
Page 80 and 81:
L˚at oss titta p˚a sammanboende a
Page 82 and 83:
historiskt och ännu socialt faktum
Page 84 and 85:
villkor i dag. Man kan däremot, me
Page 86 and 87:
andra rättigheter som tillkom andr
Page 88 and 89:
1964 1970 1992 I arbetskraften 180
Page 90 and 91:
När kvinnor börjar förvärvsarbe
Page 92 and 93:
födda av ej gifta mödrar har öka
Page 95 and 96:
Kapitel 5 TABELLBILAGA Tabell A2.1
Page 97:
Tabell A3.2 Barnomsorgssubventionen
Page 100 and 101:
Greitz, Birgitta (1985), Fr˚an hem
Page 102 and 103:
SCB (1993c), P˚a tal om kvinnor oc
show all

Barn och ¨aldreomsorg i Sverige

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?