Barn och ¨aldreomsorg i Sverige

Kapitel 4
KVINNORNA OCH
OMSORGEN OM BARN OCH
GAMLA
4.1 Inledning
Kvinnorna har i alla tider tagit hand om och fostrat barnen och stöttat och hjälpt de äldre.
Det har ägt rum p˚a olika sätt, under olika villkor och säkert b˚ade med olika omfattning och
kvalitet. Historikern Lena Sommestad har f˚angat detta självklara i en träffande formulering:
”Det samhälleliga reproduktions- och omsorgsarbetet kan inte skäras bort eller sparas in,
bara organiseras om eller försummas.” 1
Hur det organiseras eller huruvida det försummas p˚averkar inte bara de direkt berörda,
barnen och de äldre, det p˚averkar ocks˚a kvinnornas livssituation. Vi har redan skildrat
barn- och äldreomsorgens l˚anga historia i Sverige. Här är inte platsen för att ocks˚a skildra
kvinnornas situation ur samma l˚anga perspektiv. I stället ska vi inrikta oss p˚a fr˚agan: hur
har det offentliga organiserandet av barn- och äldreomsorgen p˚averkat kvinnorna?
I dag förvärvsarbetar omkring 8 av 10 kvinnor i Sverige. Det är en b˚ade ur internationellt
och historiskt perspektiv mycket hög siffra. För 25 ˚ar sedan förvärvsarbetade omkring
6 av 10 vuxna kvinnor och g˚ar vi 50 ˚ar tillbaka arbetade 4 av 10 kvinnor. För hundra ˚ar sedan
lönearbetade inte mer än 2 av 10 vuxna kvinnor. Samtidigt är bilden inte helt rättvisande
därför att, ˚atminstone den tidiga, statistiken inte tar med kvinnor i jordbruket utan enbart
arbete inom industri- och servicenäringar. I själva verket har kvinnorna i Sverige en l˚ang
tradition av delaktighet i produktionen.
Under industrialiseringens första period, när allt fler familjer tvingades söka sin utkomst
p˚a en arbetsmarknad där arbetet skildes fr˚an hemmet, minskade förvärvsarbetet bland gifta
kvinnor. I mitten av 1940-talet arbetade endast en liten minoritet av de gifta kvinnorna i
förvärvslivet. Intressant nog kan man konstatera att bland ogifta kvinnor arbetade däremot
nästan alla och i början av 1940-talet var faktiskt hälften av alla kvinnor mellan 15 och
65 ˚ar ogifta. Vi kan uttrycka det s˚a här: s˚a länge inga hinder förel˚ag mot förvärvsarbete s˚a
arbetade svenska kvinnor. 2
Det är just organiserandet av dessa ”hinder” som vi intresseras oss för här. Hur har de
p˚averkat kvinnorna? Det är inte alldeles klart att man kan p˚avisa n˚agra direkta, ”bevisbara”,
relationer mellan den offentliga omsorgens organisering och kvinnors mer allmänna
1 Svallfors (1992).
2 Sommestad (1994), 628.
83