Barn och ¨aldreomsorg i Sverige

Kvinnor har ocks˚a ett sämre hälsotillst˚and. En mindre andel kvinnor än män bedömer
sitt hälsotillst˚and som gott. 34 procent av kvinnorna och 26 procent av männen över 65 ˚ar
uppger att de p˚a n˚agot sätt är rörelsehindrade.
Totalt sett menade cirka ˚atta procent av äldre över 75 ˚ar i slutet av 1980-talet att de
behövde mer hjälp. En n˚agot större andel av kvinnorna menade att de fick för lite hjälp. 95
Kvinnor f˚ar s˚aledes troligtvis mindre hjälp satt i relation till deras levnadssituation. 96 (Tabellbilaga
Tabell A2.3)
I slutet av 1980-talet var hemtjänsten tämligen jämt fördelad mellan olika
samhällsklasser. Trenden tycks dock vara en ökande omjämn fördelning. (Tabell 2.5). Redan
vid en exakt jämn fördelning vore hemhjälpen troligtvis inte jämlikt fördelad efter
behov. Jämför man fördelningen av hemtjänsten med hälsotillst˚andet bland de äldre blir
bilden klar. Gamla före detta arbetare har sämre hälsa än tjänstemän och företagare. En
större andel är exempelvis rörelsehindrade. Änd˚a f˚ar en mindre andel arbetare hjälp i hemmet.
Klyftan mellan behov och tillg˚ang är som störst för äldre arbetare. 97
Tabell 2.5 Andel av olika befolkningsgrupper i ˚aldern 75-84 ˚ar med hjälp minst en g˚ang
i veckan fr˚an kommunen samt andel rörelsehindrade i ˚aldern 65-84 ˚ar 1988-89.
Hjälp Rörelsehind.
Arbetare 13,2 26,8
Tjänstemän 14,5 21,3
Jordbrukare 17,2 29,6
Företagare 19,2 20,4
Källa: SCB (1993a), bilaga 3 tabell 3 och 9.
2.4.2 Särskilda boendeformer
Vid sidan av hemhjälp f˚ar gamla ocks˚a v˚ard och omsorg vid det som numera kallas särskilda
boendeformer. Hösten 1994 bodde 128 553 personer fr˚an 65 ˚ar och upp˚at i särskilda boendeformer,
vilket motsvarar 8,3 procent av den äldre befolkningen. (Tabellbilaga, Tabell
A2.4)
I särskilda boendeformer ing˚ar de kommunala ˚alderdomshemmen och servicehusen.
Här ing˚ar ocks˚a de tidigare i huvudsak landstingsanknutna verksamheterna som sjukhem
och l˚angsjukv˚ard. Genom ÄDEL-reformer är, som tidigare sagts, dessa till stor del kommunernas
ansvar. I statistiken g˚ar det inte längre att särskilja de olika v˚ard- och omsorgsformerna
fr˚an varandra. Vi kan därför inte säga n˚agot om hur fördelningen mellan de olika
omsorgformerna ser ut.
Jämfört med 1992 har andelen i särskilda boendeformer ökat fr˚an sju till 8,3 procent.
N˚agot riktigt tillförlitligt m˚att p˚a förändring är det inte. Det kan lika gärna motsvara en
fortlöpande överföring fr˚an landsting till kommuner som en faktisk ökning.
2.4.3 Sjukv˚ard
En stor del av den sjukv˚ard de äldre f˚ar har de numera genom boende i de särskilda
boendeformerna. Vid sidan av detta finns drygt 6000 landstingsdrivna v˚ardplatser för
l˚angtidssjukv˚ard och geriatrik. Nästan 21 procent av de äldre med hemhjälp f˚ar ocks˚a
sjukv˚ard i hemmet. De ing˚ar bland hemhjälpsmottagarna och ökar därmed inte p˚a den totala
äldreomsorgens täckningsgrad. 2,5 procent av de äldre f˚ar s˚aledes sjukv˚ard i hemmet.
95 SCB (1993a), 32f, 87.
96 SCB (1993a), bilaga 1, tabell 6.
97 SCB (1993a), bilaga 3 tabell 3, 5,9.