Barn och ¨aldreomsorg i Sverige

More documents

Recommendations

Info

Man kan ocks˚a vända p˚a fr˚agan. Vad skulle ˚alderdomshemmen egentligen vara till för? Om försörjningen löstes genom pensioner och bostäder genom olika former av extra bidrag och speciellt byggda lägenheter för äldre kvarstod enbart den v˚ardande sidan av ˚alderdomshemmen. Vi kan säga att den verkliga naturasidan av ˚alderdomen börjat renodlas. Med naturasida menar jag här att omsorg och v˚ard enbart kan lösas genom en direkt och konkret relation med en annan människa som hjälper till i det dagliga livet. Det kan förvisso lösas p˚a olika sätt: genom andra familjemedlemmars hjälp, genom köp av tjänster p˚a en marknad, genom ideella insatser eller offentligt driven omsorg. Poängen här är inte att det finns en för alla situationer given form i vilken omsorgen ges p˚a bäst sätt - utan att det är en form av understöd som tämligen naturligt ställer de gamlas konkreta behov i centrum samt att det alltid m˚aste inneh˚alla n˚agon form av intervention. Gamla har ingen hjälp av enbart en kontant pension om de inte ens orkar g˚a ner till affären och handla mat och kanske inte ens kan tillaga den själv, de har ingen hjälp enbart av en lägenhet om de inte orkar se efter den själva. De behöver d˚a personligt understöd. Här ställs vi inför flera problem. Ser vi tillbaka historiskt träder fr˚agan om gränsdragning fram som ett viktigt problem. Inom vad vi kan kalla den institutionella sjukv˚arden (b˚ade hospital och sjukhus) har Sverige en mycket l˚ang offentlig tradition. 40 Speciellt för gamla träder emellertid en intrikat avvägningsfr˚aga fram. När ska en gammal människa räknas som sjuk? Det är en viktig fr˚aga, ty principiellt skulle det offentliga ta över ansvaret när en människa var s˚a d˚alig att inga andra anordningar mäktade ta hand om de gamla. Men är ˚alderskröplighet en sjukdom, eller n˚agot annat? Allt sedan 1700-talet har ˚aldersskröplighet inte räknats som en sjukdom som gör att det offentliga v˚ardansvaret tar över. H˚arddraget kan vi säga följande. Om en människa var sjuk tog det offentliga över. Detta är givetvis en gräns som förflyttas inte enbart genom politiska beslut utan ocks˚a genom den medicinska utvecklingen. S˚a länge gamla inte var bortom all redlighet fick de stöd och omsorg i första hand av familjen eller släkten; mer välbeställda kunde ocks˚a f˚a omsorg i speciella privata hem. Det vi allmänt betraktar som den offentliga omsorgens historiska ursprung, fattigstugan, var inte en plats för omsorg. De gamla fick här tak över huvudet och fick sedan sköta sig bäst de kunde. ˚Aldersskröplighetens problem l˚ag inte i att de äldre behövde n˚agon form av omsorg utan i att de inte kunde arbeta längre och därmed inte försörja sig. Runt fattigstugorna fanns troligtvis ett informellt nät av rudimentär omsorg - fr˚an barn, släktingar och andra frivilliga. Förvisso hade en enkel form av omv˚ardnad införts i slutet av 1800-talet p˚a de s˚a kallade fattigg˚ardarna och i 1918 ˚ars lag betonades att p˚a ˚alderdomshemmen skulle finnas behörig personal som kunde hjälpa och stödja de äldre. Men det var en v˚ard som snarare kom p˚a köpet av att vara fattig. Genom kopplingen till fattigv˚arden var det i grunden försörjningen som stod i centrum, inte omsorgen. Majoriteten av de äldre hade inte tillg˚ang till denna form av omv˚ardnad. För omv˚ardnad, s˚a var lagen tänkt, skulle dessa förlita sig p˚a olika privata arrangemang. Men i takt med att staten utvidgade sitt ansvar för de äldres försörjning skulle ocks˚a fr˚agan om ˚alderdomshemmen bli allt mer central. När det gäller omsorgen om de äldre kan vi härmed sluta oss till att trots ˚alderdomshemmens l˚anga historiska rötter i n˚agon form av offentlig regi s˚a innebär renodlingen mot omv˚ardnad en ny historisk öppning för hur omsorgen ska organiseras: vilket ansvar skall det offentliga ha? 40 Gustafsson (1987).
Vi kan tänka oss tre principiella lösningar som cirkulerar kring fr˚agan: varför skulle enbart de fattiga f˚a tillg˚ang till denna omsorg? Ett möjligt svar är att ˚alderdomshemmen borde renodlas till en omsorg för dem som saknade privata nätverk och inte hade r˚ad att köpa privata tjänster. I stället för ett kontant stöd borde utg˚a en form av behovs- och inkomstprövad naturaomsorg. Ett annan möjligt svar är att i takt med att allt fler blir självförsörjande p˚a ˚alderns höst ska de ocks˚a, precis som alla andra, f˚a lösa omsorgen privat; genom familjen, pl˚anboken eller välgörenhet. Kvar skulle finnas en offentlig sjukv˚ard och ˚alderdomshemmen borde läggas ner. Ett tredje möjligt svar är att bryta ner barriären ˚at andra h˚allet. Offentligt driven omsorg borde tillkomma alla som hade ˚alderrelaterade behov av den, oavsett ekonomisk ställning. Hur öppen fr˚agan i själva verket var kan inte besvaras utan ing˚aende studier. Men samhällsutvecklingen och de äldres egna behov och efterfr˚agan började peka ut riktningen. I själva verket började möjligheterna för de privata lösningarna att undergrävas under mellankrigstiden. Utflyttningen fr˚an landsbygden minskade ju inte i styrka, tvärtom. De geografiska avst˚anden mellan generationerna och familjemedlemmarna ökade. Allt färre fick sin utkomst fr˚an jordbruk, allt fler s˚alde sin arbetskraft. Trendmässigt minskade andelen ˚aldringar som bodde kvar hos sina barn. Andra former av privata alternativ mäktade inte lösa dessa problem. Tillkomsten av nya privata donationshem hade stagnerat trots att det fanns l˚anga köer till dem. Ocks˚a tillg˚angen till privat arbetskraft i hemmet började bli en bristvara. De unga kvinnorna satsade hellre p˚a andra yrken. Det skulle inte minst bli tydligt under 1940-talet. ˚A ena sidan började äldre som kunde försörja sig själva men som hade otillfredsställda v˚ardbehov att frivilligt söka sig till ˚alderdomshemmen. Där kunde de till en självkostnadsavgift f˚a plats som helinackorderingar. Genom att de själva betalade för omv˚ardnaden undslapp de omv˚ardnadens koppling till fattigv˚arden och därmed följande rättsförluster. De stod inte under fattigv˚ardsstyrelsens kontroll. Mot slutet av mellankrigstiden utgjorde helinackorderingarna 17 procent av de boende p˚a ˚alderdomshemmen. 41 ˚A andra sidan började andra organiserade stödformer växa fram. Olika frivilligorganisationer kunde erbjuda viss hjälp och understöd i hemmet, s˚a att de äldre skulle kunna bo kvar hemma. B˚ada dessa utvecklingar kom att bli viktiga framöver. 2.3 Äldreomsorgen och välfärdsstaten Den svenska välfärdsstatens historia är intimt sammanlänkad med det svenska socialdemokratiska partiets historia. Även om det g˚ar att dra ut rötterna till välfärdsstaten l˚angt tillbaka i tiden - tilliten till staten, lokal demokrati, folkförsäkringar - och även om det g˚ar att visa att även de borgerliga partierna stod bakom m˚anga av reformerna, torde det inte r˚ada n˚agot tvivel om att socialdemokratins ideologiska och strategiska ställningstaganden spelat den avgörande rollen för det kvalitativa steg som togs fr˚an en selektiv socialstat till en universell välfärdsstat. Det kvalitativa steget kan beskrivas i termer av enhetlighet och omfattning och inte minst en förändrad relation mellan stat och medborgare. Medborgarna skulle inte f˚a stöd och hjälp av staten/samhället därför att staten var snäll eller visade barmhärtighet utan därför att det var en medborgerlig rättighet. Därmed m˚aste statens insatser ocks˚a omfatta alla samt f˚a en enhetlig och genomtänkt utformning. Till dessa slutsatser kom inte socialdemokratin förrän i mitten av 1920-talet. Fram till dess hade man visat föga intresse för sociala fr˚agor i denna mer strikta mening. När väl 41 Edelbalk (1991), 30.
Page 1: Barn och äldreomsorg i Sverige Pet
Page 4 and 5: 3.3.1 Barnomsorgens kostnader . . .
Page 6 and 7: själv. P˚a s˚a sätt kan vi f˚a
Page 9 and 10: Kapitel 2 ÄLDREOMSORGEN I SVERIGE
Page 11 and 12: hus byggdes där man mot en avgift
Page 13 and 14: Föräldrar hade ocks˚a försörjn
Page 15 and 16: handlade mycket riktigt om situatio
Page 17 and 18: de ju uppenbarligen inte klarat sig
Page 19: de i huvudsak vara filantropiska in
Page 23 and 24: Skillnaden mellan pensioner och äl
Page 25 and 26: v˚ard och omsorg tillfredsställas
Page 27 and 28: miskt betungande för de frivilliga
Page 29 and 30: som utgjorde förutsättningen för
Page 31 and 32: 2.3.4 1960-tal - utökade ambitione
Page 33 and 34: andel som p˚a 1940-talet, det vill
Page 35 and 36: Servicehusen brukar visserligen int
Page 37 and 38: samtidigt kraftigt. 89 En jämföre
Page 39 and 40: De totala offentliga utgifterna fö
Page 41 and 42: Vid sidan av den sjukv˚ard som spe
Page 43 and 44: med offentlig finansiering ony˚a i
Page 45 and 46: Redan i pensionärsundersökningen
Page 47 and 48: Trots det finns det en icke obetydl
Page 49 and 50: fr˚an var tredje till varannan. De
Page 51: äldres önskem˚al rimmar illa med
Page 54 and 55: gränser). Vi kan, precis som för
Page 56 and 57: som fostrade dem skulle de komma at
Page 58 and 59: skoldagens slut, var skulle de ta v
Page 60 and 61: Mjölkdroppen, men kom tämligen sn
Page 62 and 63: av privata intressenter bör regler
Page 64 and 65: tillfälliga behov av hemhjälp som
Page 66 and 67: 3.2.4 Daghemmen i centrum N˚agon f
Page 68 and 69: Barnstugeutredningen föreslog en k
Page 70 and 71:
Under l˚ang tid dominerade lekskol
Page 72 and 73:
i förskola före sex ˚ars ˚alder
Page 74 and 75:
Ska vi s˚aledes se var barnen till
Page 76 and 77:
niv˚a. (Diagram 3.11) Trots den my
Page 78 and 79:
en indelning efter föräldrarnas u
Page 80 and 81:
L˚at oss titta p˚a sammanboende a
Page 82 and 83:
historiskt och ännu socialt faktum
Page 84 and 85:
villkor i dag. Man kan däremot, me
Page 86 and 87:
andra rättigheter som tillkom andr
Page 88 and 89:
1964 1970 1992 I arbetskraften 180
Page 90 and 91:
När kvinnor börjar förvärvsarbe
Page 92 and 93:
födda av ej gifta mödrar har öka
Page 95 and 96:
Kapitel 5 TABELLBILAGA Tabell A2.1
Page 97:
Tabell A3.2 Barnomsorgssubventionen
Page 100 and 101:
Greitz, Birgitta (1985), Fr˚an hem
Page 102 and 103:
SCB (1993c), P˚a tal om kvinnor oc
show all

Barn och ¨aldreomsorg i Sverige

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?