Barn och ¨aldreomsorg i Sverige

Men hur ser det ut bland de andra? Finns det n˚agra som inte f˚ar hjälp fast de tycker de
behöver? I ˚aldersgruppen 75 ˚ar och äldre uppger 30 procent att de f˚ar tillräcklig hjälp och
bland 85 ˚ar och äldre f˚ar 54 procent tillräcklig hjälp. Här tycks emellertid ett glapp finnas.
Summan av de som uppger att de inte behöver n˚agon hjälp och de som f˚ar tillräcklig hjälp
är mindre än hundra. Mycket riktigt anger 8,5 procent bland 75 ˚ar och äldre att de f˚ar
otillräcklig hjälp och 9,9 procent bland 85 ˚ar och upp˚at. Ungefär hälften av dessa f˚ar inte
n˚agon hjälp alls.
En större andel kvinnor än män anger att de f˚ar otillräcklig hjälp. Ju äldre desto mer
otillfredsställda är ocks˚a hjälpbehoven. Bland kvinnor över 85 ˚ar uppger 12 procent att de
f˚ar otillräcklig hjälp. 126 Det är idag fler som menar sig ha eftersatta hjälpbehov jämfört med
för 20 ˚ar sedan.
2.6 Är den offentliga äldreomsorgen uppskattad?
Den offentliga äldreomsorgen är trots den n˚agot minskade täckningsgraden idag betydligt
mer omfattande än den var p˚a till exempel 1950-talet. Nästan alla som f˚ar n˚agon form av
formellt organiserad äldreomsorg f˚ar det genom den offentliga v˚arden och omsorgen.
Är det s˚a medborgarna i allmänhet och de äldre i synnerhet vill ha det? Ja, det verkar
s˚a. Den offentliga äldreomsorgen har ett omfattande stöd.
I den s˚a kallade Eurobarometern menade 86 procent av de äldre att den offentliga omsorgen
borde göra mer. ˚Atta procent nämnde familjen; nästan ingen stödde frivilligorganisationer
och privat omsorg. Bland de utfr˚agade som antingen själva bedrev informell omsorg
eller mottog s˚adan var stödet för offentlig omsorg ännu högre. 127 Resultatet stämmer
väl överens med en annan liknande studie av hela svenska befolkningen. I den menade 76
procent att äldreomsorgen borde drivas av kommuner, 10 procent stödde privata företag
och fem procent menade att familjen i första hand borde ta hand om de äldre. 128
Ocks˚a i ULF-Ädel 1994 finns fr˚agor om de äldres önskem˚al. Totalt ville mellan 93
och 94 procent av de äldre ha hjälp antingen fr˚an det offentliga eller familjen. Den genomg˚aende
tendensen är att en stor andelen bland ensamst˚aende och äldre som redan
erh˚aller hjälp fr˚an kommunen föredrar offentlig omsorg. N˚agonstans mellan 65 och 85
procent av ensamst˚aende äldre föredrar offentlig omsorg; och över 90 procent av de som
redan erh˚aller offentlig hjälp föredrar denna hjälpform.
Bland sammanboende är stödet för hjälp fr˚an familjen högre än för hjälp fr˚an det offentliga.
Det är i sig inte s˚a konstig eftersom partnern st˚ar för den största delen av hjälpinsatsen
s˚a länge man bor tillsammans. Mer förv˚anande är kanske att bland de sammanboende menar
änd˚a mellan 36 och 42 procent att man föredrar offentlig omsorg; och bland de sammanboende
som erh˚aller hjälp med n˚agot behov fr˚an familjen menar 37 procent att de hellre
skulle f˚a hjälpen fr˚an det offentliga. Bland äldre som ännu inte behöver n˚agon hjälp skulle
majoriteten föredra offentlig omsorg i det fall de behövde omv˚ardnad. 129 (Tabellbilaga
Tabell A2.6 och A2.7)
Hur ska vi först˚a det här? Den första rimliga slutsatsen är att stödet för offentligt organiserad
äldreomsorg b˚ade bland de äldre och hela befolkningen är mycket högt. Det tycks
ocks˚a vara s˚a att de som har erfarenhet av offentlig omsorg föredrar det i en utsträckning
som tyder p˚a att man är nöjd med den formen för omv˚ardnad. Äldre med informell hjälp
verkar i det perspektivet mer missnöjda med sin hjälpform eftersom runt var tredje i stället
skulle föredra offentlig omsorg. Det är den andra slutsatsen. Den tredje slutsatsen är att de
126SCB (1993a), bilaga 1 tabell 7a.
127Andersson (1995).
128Svallfors (1992).
129Andersson (1995).