Barn och ¨aldreomsorg i Sverige

Vid sidan av den sjukv˚ard som speciellt är riktad till den äldre befolkningen tar givetvis
dessa ocks˚a del av den ”vanliga” sjukv˚arden i form av öppenv˚ard och akutsjukv˚ard.
I en undersökning fr˚an 1991 framg˚ar att de äldres v˚ardutnyttjande av medicinsk och kirurgisk
korttidssjukv˚ard motsvarade 56 procent av den totala konsumtionen. Sett i relation
till de äldres andel av befolkningen konsumerar de s˚aledes cirka tre g˚anger större andel
korttidsv˚ard än de motsvarar befolkningsmässigt. 98
2.4.4 Färdtjänst
För att äldre och handikappade i möjligaste m˚an ska kunna fortsätta leva ett normalt liv
finns vid sidan av v˚arden och omsorgen ocks˚a möjlighet att f˚a hjälp att resa - s˚a kallad
färdtjänst. Den regleras i socialtjänstlagen där det anges att färdtjänst är ett av de sätt kommunen
bör bist˚a den enskilde med för att underlätta för denna att bo hemma och ”ha kontakter
med andra”. Färdtjänst började växa fram i organiserade former i slutet av 1960-talet.
1974 infördes statsbidrag till färdtjänst. 99 Enligt förarbetena skulle färdtjänst f˚a användes
av alla vars handikapp motiverade att de hade tillg˚ang till en särskild form av transportservice.
Den skulle utg˚a efter behov och inte begränsas till antal resor, resm˚al eller tidpunkter.
Färdtjänstens omf˚ang ökade snabbt. Mellan 1973 och 1975 tredubblades nästan antalet
färdtjänstberättigade, fr˚an 66 000 till 160 000. Av dessa var drygt 70 procent 67 ˚ar och
äldre. I oktober 1975 hade 12 procent av de äldre färdtjänsttillst˚and. 100
1994 fanns cirka 370 000 personer över 65 ˚ar med färdtjänsttillst˚and. 24 procent av de
äldre hade färdtjänst. Majoriteten av de med färdtjänsttillst˚and var över 80 ˚ar. Det var ocks˚a
vanligare att kvinnor hade färdtjänst än män. Av personer över 80 ˚ar hade 60 procent av
kvinnorna färdtjänst och 40 procent av männen. 101
1980 infördes riksfärdtjänst som ett experiment. Med denna skulle handikappade personer
kunna resa över hela landet till samma kostnad som en ”normal” resa skulle betinga.
Riksfärdtjänsten permanentades 1984 och var d˚a en statlig uppgift. 1994 överfördes ansvaret
till kommunerna. Under 1994 använde 15 000 personer över 65 ˚ar riksfärdtjänst. Av de
som totalt använde riksfärdtjänst utgjorde personer äldre än 80 ˚ar 31 procent. Riksfärdtjänst
är s˚aledes inte lika koncentrerat till de övre ˚aldrarna. Ocks˚a riksfärdtjänst användes av en
större andel kvinnor än män. 102
2.4.5 Äldrev˚ardens och -omsorgens totala omfattning
Totalt sett hade 17,7 procent av de äldre v˚ard och omsorg antingen i eget boende genom
hemtjänsten eller i särskilda boendeformer 1994. Ytterligare maximalt 0,4 procent v˚ardades
ocks˚a av landstingen. 370 414 fick ocks˚a hjälp genom färdtjänst och n˚agonstans runt varannan
äldre fick sjukv˚ard i den öppna v˚arden.
Jämförelser tillbaka är sv˚ara att göra p˚a grund av omläggning av statistiken. Om vi
utsträcker jämförelsen l˚angt tillbaka i tid är en jämförelse emellertid möjlig. 103
98Landstingsförbundet (1991), tabell 1.
99SFS 1974: 840.
100SOU 1977: 99, 21, 201.
101Socialstyrelsen & SCB (1994a), 76f samt (1994b), tabell 15.
102Socialstyrelsen (1995b), 3ff, tabell 1, tabell 4.
103Dels har man i den moderna statistiken överg˚att till att mäta under en m˚anad i stället för som
tidigare under ett helt ˚ar. Det ger stora statistiska skillnader. Dels kan man i den moderna statistiken
skilja ut hemhjälp i eget boende fr˚an hemhjälp p˚a t.ex. servicehus. Det är sv˚art att göra i den tidigare
statistiken. I pensionärsundersökningen 1975 genomfördes däremot ocks˚a en m˚anadsbaserad
undersökning och i den kan man skilja ut boende i servicehus med hemtjänst. Det hela bör dock i
först hand ses som en illustration och utpekning av tendens. Osäkerheterna är stora. Inte minst p˚a
grund av att det är tv˚a olika statistikkällor som används.