Barn och ¨aldreomsorg i Sverige

3.2.4 Daghemmen i centrum
N˚agon förändring och höjning av statsbidragen blev det emellertid inte. N˚agon utbyggnad
av daghemmen blev det inte heller. I början av 1960-talet hade bara n˚agra hundra barn
till f˚att barnomsorg i daghem. Däremot hade ”det tillfälliga komplementet” familjedaghem
växt kraftigt. Fr˚an att relationen mellan daghem och familjedaghem varit ungefär sex barn
p˚a daghem för ett p˚a familjedaghem hade den förändrats s˚a att det i början av 1960-talet
gick tv˚a barn p˚a daghem för varje barn i kommunalt familjedaghem.
Däremot hade antalet barn i lekskola fördubblats. Det var s˚aledes barnomsorgen som
riktades till hemmafruarna som expanderade. 18
Under tiden började allt fler mödrar förvärvsarbeta. I mitten av 1940-talet arbetade
knappt 15 procent av alla gifta kvinnor. I mitten av 1960-talet mer än var tredje.
Dramatiken i utvecklingen illustreras av att bara mellan 1960 och 1964 ökade de gifta
sm˚abarnsmödrarnas förvärvsarbete med nästan 40 procent. Över hälften av de ogifta
sm˚abarnsmödrarna förvärvsarbetade vid det laget. Ocks˚a männen började f˚a upp ögonen
för barnomsorgen. 1961 motionerar LO:s ordförande i riksdagen om en utbyggnad av daghemmen.
Precis som inom äldreomsorgen r˚ader febril aktivitet under de första ˚aren av 1960-talet.
Utredningar hinner inte presenteras mer än i PM och stenciler innan statsbidragsbeslut tas.
Redan 1963 kan statsr˚adet Ulla Lindström lägga fram ett förslag om en kraftig höjning av
statsbidragen till daghemmen.
I propositionen uttalar man ambitionen att statsbidraget m˚aste ökas för att ”stimulera
kommunerna till nödvändiga ökade insatser för utbyggnad av institutioner för främst de
förvärvsarbetande mödrarna.” Därför inför man statsbidrag för uppförande av daghemsbyggnader
och höjer driftsbidraget till daghemmen kraftigt medan bidraget till lekskolorna
lämnas orörda. Prioriteringen är klar: det är det förvärvsarbetande mödrarna som i första
hand ska stödjas. 19
Tre ˚ar senare är det dags igen. Byggnadsstödet fördubblas och driftbidraget till daghemmen
ökar med 40 procent. ”Vad beträffar riktlinjerna för barnstugornas utbyggnad har
familjeberedningen lagt tyngdpunkten p˚a s˚adana institutioner som främst tillgodoser behov
av barntillsyn för heltid- och deltidsarbetande föräldrar.”
Under föredragningen av propositionen säger Ulla Lindström: ”Fr˚an att ha varit enbart
socialt nödvändiga institutioner har daghemmen f˚att karaktären av serviceanordningar för
barnfamiljer med förvärvsarbetande föräldrar.” Klarare kan det inte uttryckas. Det är inte
längre moraliskt tvivelaktigt att arbeta som mor. Problemet har blivit allmängiltigt.
I stället ställs individen och hennes personliga val i förgrunden:
”Härmed är betydelsefullt att föräldrarna har valfriheten att satsa sina personliga resurser
p˚a arbetsuppgifter som de trivs med. Valet mellan hemarbete och förvärvsarbete i n˚agot
annat yrke bör s˚a l˚angt möjligt vara fritt. Samhället bör inte p˚averka s˚adana avgöranden i
ena eller andra riktningen. Men dess uppgift m˚aste vara att försöka s˚a vitt möjligt undanröja
hindren för ett fritt arbetsval. D˚a tillg˚ang p˚a ordnad barntillsyn utanför det egna hemmet är
en förutsättning för valfrihet bör samhället medverka till att ordna s˚adan tillsyn.” 20
När man i propositionen sammanfattar behovet och m˚alet med den samhälleliga
barnomsorgen har de pedagogiska och sociala motiven samma tyngd:
”För barn kan barntillsyn i grupp betyda att man tidigt grundlägger goda samarbetsvanor
och en viktig gruppgemenskap och genom tillämpning av modern lekpedagogik och
tillg˚ang p˚a lämplig utrustning och material kan ocks˚a barnens individuella utveckling
främjas.
18 SOU 1972: 27, 236.
19 Prop 1963: 62.
20 Prop. 1966: 54.