Untitled

101
Tn.dde (111 i (ra dig Irilffa. Sång. 8.
Slii mot något fiiruvirkeT
Eller taga uti tallved ,
Kila i ett bjrkträd.sstycke,
Då du slant mot sjelfva köttet,
Halkade mot mina ådror !''
Nu att trolla han l)egTnner,
Sjelf han börjar att hesvärja.
Läser ursprungsord grundenligt
180. Trolldomsrunor uti ordning;
Några ord han dock ej minnes,
Stora ursprungsord om jernet ,
För att nu en bom l)ereda.
Alt ett läs tillvägabringa
För det sår som jernet skurii.
Som den blåa munnen bitit.
Kedan blodet flöt i strömmar.
IJrusade i strida forsar,
OlVerhöljde markens bärskaft .
190. Täckte ljungen uppå moar:
Icke fanns det någon, tufva.
, ,
Som ej snart blef öfversvämniad •
Af det alltför rika flödet,
Ilvilket rykande sig trängde
Från den sanne hjeltens knäled
Tån på gamle Wäinämöinen.
Gamle trygge \Yäinämöinen
Laf ifrån en sten sig ryckte.
Sökte mossa ifrån kärret,
200. Gräs si"' ref från markens lur\-.)r.