Untitled

278
Sång. 18. Sade viirdeii uti ['(iliju
Utan skäl vår hund oj skäller,
Gläfsar ickr utan orsak.
Kj UKit träden Idnii han nmrrar."
Öjell" han vandrar ut att skada.
Skrider öTx er sJeliVa uårdeu .
Till den nie.st aMäysna åkern
Till det längst belägna fältet:
SåiJ,- hvart hunden vändt sitt hufx uil
540. Följde riktningen uf nosen.
Blickade längs stormens kulle,
Längs den albevuxna åsen,
Fann nu klart och t vdligt .skälet
H varför gråe hunden skällde.
Hvarf(»r landet.*; jtrvdnad tjutit,
HvarlVir gårdens ulls\a)is glälsal ;
Såg det röda skeppet segla
Öfver sj