Untitled

385
Tjugoiidofjerdo Såiigpii.
Nu är unga mön föi-nuinad.
Nu är bruden undervisad:
An jag- talar till min liroder.
Till vår brudgum så jag säger:
^'Brudgum, du min dvre broder, Fönnaniiujsord
Kärare än egen broder, tinBntdf/inmici.
An ett barn af samma moder,
An en son ulaf min fader!
Lyssna till livad nu jag säger,
10. Hvad jag säger, hvad jag talar
Om din livita, vackra fogel,
Om den dufva, du har \uniiit I
"Trisa, brudgum, nu din lycka,
Goda gåfvan, som dig gifvits,
Prisa högt, hvad högt bör prisas!
Ty en god du fått och funnit
(iod hon är, som skaj)arn utsett,
Som han nådig! dig förlänat;
Tacka äfven hennes fader,
'20. Anuu mera hennes moder,
,
i- 5 QG4.
•2ö